Myndigheternas vägledningar: Bibliotek
Vattenförvaltningen och vattendirektivet
Vattendirektivet tillkom år 2000 och för att genomföra vattendirektivet finns en stor mängd vägledningar och föreskrifter.
Någon samlad plats med alla dessa vägledningsdokument finns inte. Myndigheterna har dokumentet på alla möjliga platser på sina webbplatser och det är omöjligt för enskilda att få ett helhetsgrepp om dokumenten.
Nedan finns därför samlat flertalet av de viktigaste och aktuella dokumenten.
PDF 1 (Vattendirektivet)
Nationell Strategi
PDF 2
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14; Strategi för åtgärder
inom vattenkraften.
År 2014 tog Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten självständigt och utan
politiskt uppdrag fram dokumentet.
Rapporten resulterade i att den storskaliga vattenkraften skulle undantas från åtgärder, samt
att den småskaliga vattenkraften skulle lämnas åt ditt öde genom att det saknar betydelse
vilka miljökrav som åsätts den småskaliga vattenkraften. Detta framgår på sidan 44.
Synsättet är samma än idag.
PDF 3
Rapport från Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten, ER 2016:11, Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet.
År 2016 tog Energimyndigheten, Svenska Kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten självständigt, tillsammans och utan politiskt uppdrag fram dokumentet som också personligen undertecknades av de tre generaldirektörerna på myndigheterna. Dokumentet blev sedan politiskt förankrat i och med att dokumentet hade inkorporerats i den nya lagen om vattenkraft som trädde i kraft 2019-01-01. Därmed blev det den politiska viljan att den småskaliga vattenkraften skulle lämnas åt ditt öde genom att det saknar betydelse vilka miljökrav som åsätts den småskaliga vattenkraften.
Havs- och vattenmyndigheten
PDF 4
HVMFS 2017:20 är Havs- och vattenmyndighetens huvuddokument avseende styrning och allmänna råd, kartläggning och analys av sjöar och vattendrag.
HVMFS 2019:25 är Havs- och vattenmyndighetens huvuddokument avseende styrning av
beskrivning (statusklassning) av mänsklig påverkan på bland annat sjöar och vattendrag,
samt miljökvalitetsnormer.
PDF 6
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:10; Vattenkraftens
påverkan på akvatiska ekosystem.
Rapporten är i huvudsak framtagen inom vattenmyndigheternas gemensamma projekt,
Vattenkraften i vattenförvaltningen, som också finansierades av dessa myndigheter. Havs-
och vattenmyndigheten har inte tagit ställning till innehållet i rapporten utan författarna
ansvarar för det som framförs i rapporten.
Felaktigheter i rapporten har framförts till Havs- och vattenmyndigheten, men Havs- och
vattenmyndigheten har bemött detta med att påtala att Havs- och vattenmyndigheten inte är
ansvarig för vad som står i rapporten.
PDF 7
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:11; Fiskvandring – arter,
drivkrafter och omfattning i tid och rum.
Vattenmyndigheten hänvisar i VISS till rapporten för att motivera krav på
verksamhetsutövare. Havs- och vattenmyndigheten är inte ansvarig för innehållet i
rapporten. Det är författarna så som privatpersoner som är ansvariga för innehållet i Havs-
och vattenmyndighetens rapport.
PDF 8
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:12; Ekologiska flöden och
ekologiskt anpassad vattenreglering.
Rapporten är hämtad från VISS och användes i VISS för att motivera krav på
kraftverksägare. Rapporten får ses som det mest negativa dokument om vattenkraft som
producerats i Sverige. Författarna av rapporten så som privatpersoner är ansvarar för
rapportens innehåll. Rapporten utgör inte något ställningstagande från Havs- och
vattenmyndighetens sida.
PDF 9
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:14; Anordningar för upp-
och nedströmspassage av fisk vid vattenanläggningar.
Vattenmyndigheten hänvisar i VISS till rapporten för att motivera krav på
verksamhetsutövare. Havs- och vattenmyndigheten är inte ansvarig för innehållet i
rapporten. Det är författarna så som privatpersoner som är ansvariga för innehållet i Havs-
och vattenmyndighetens rapport.
PDF 10
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:15; Påverkan på strömlevande fisk av anlagda lugnvatten.
Författarna ansvarar för rapportens innehåll. Rapporten utgör inte något ställningstagande från
Havs- och vattenmyndighetens sida.
PDF 11
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:12; Vägledning för
undantag, tidsfrist och mindre stränga krav.
Detta är Havs- och vattenmyndighetens första vägledning om undantag och mindre stränga
krav.
PDF 12
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:9; Vägledning för kraftigt
modifierade vatten.
Denna vägledning ska ses som en övergripande vägledning för kraftigt modifierade vatten.
Vägledningen kommer att kompletteras med mer detaljerade vägledningar.
PDF 13
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:22; Ekologisk återställning i
helt eller delvis torrlagda fåror i anslutning till vattenkraftverk.
Havs- och vattenmyndigheten är inte ansvarig för innehållet i rapporten. Det är författarna så
som privatpersoner som är ansvariga för innehållet i Havs- och vattenmyndighetens rapport.
PDF 14
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:26; Sammanställning av
åtgärder för att nå god ekologisk status och god ekologisk potential.
Dokumentet utgör ett komplement till KMV-vägledning 2015:9.
PDF 15
Havs- och vattenmyndighetens vägledning 2016, specifik KMV-
vägledning vattenkraft.
Dokumentet ska läsas tillsammans med den övergripande KMV-vägledningen 2015:9.
PDF 16
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:1; Analys av förändrad
betalningsförmåga för bedömning av orimliga kostnader.
PDF 17
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:15; Sötvattenanknutna
Natura 2000-värdens känslighet för hydromorfologisk påverkan.
Syftet med rapporten är att utgöra ett kunskapsunderlag som kan
användas som stöd vid bedömningar av påverkan av dämmande och vattenreglerande
verksamheter på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna konnektivitet
samt hydrologisk regim i vattendrag och på ekologin i vattendrag. Rapporten ska kunna
användas som stöd vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningar, exempelvis i
samband med ansökningar om Natura 2000-tillstånd för åtgärder och verksamheter.
PDF 18
Havs- och vattenmyndighetens PM 2017-12-12; Åtgärdskostnader i
förslaget till strategi för åtgärder i vattenkraften. En beskrivning av metod
för beräkning av åtgärdskostnader i Havs- och vattenmyndighetens
rapport 2014:14.
På fråga hur Havs- och vattenmyndigheten har kommit fram till kostnaden 10 miljarder
kronor och en produktionsförlust på 1,5 TWh har myndigheten redovisat detta i dokumentet.
I sammanhanget kan det vara av särskilt intresse att läsa denna presentation från
Vattenmyndigheten: PDF 19
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:36; Fisk i sjöar, vägledning
för statusklassificering.
Denna vägledning riktas till Vattenmyndigheterna i deras arbete med statusklassificering av sjöar
genom undersökning av fiskfaunan. Denna vägledning ger en mer detaljerad beskrivning av hur
bedömningsgrunden för fisk i sjöar i föreskrifter HVMFS 2019:25 ska användas.
PDF 21
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:37; Fisk i vattendrag,
vägledning för statusklassificering.
Denna vägledning riktas till vattenmyndigheterna i deras arbete med statusklassificering av
vattendrag genom undersökning av fiskfaunan. Bedömningsgrunden ska främst användas för att
bedöma hydromorfologisk påverkan.
Av särskilt intresse för kraftverksägare kan vara att läsa diskussionen på sidan 16.
PDF 22
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:XX; Statusklassificering och
hantering av osäkerhet.
Vägledningen är hämtad från VISS och Vattenmyndigheterna använder sig av vägledningen i
sitt arbete med statusklassning. Vägledningen har starka kopplingar till den parallellt
framtagna vägledningen ”Påverkansanalys och riskbedömning av ytvattenförekomster.
Vägledning för tillämpning av 8 och 9 §§ HVMFS 2017:20”.
För mer ingående beskrivningar av de olika kvalitetsfaktorerna finns i flera fall även separata
vägledningar.
PDF 23
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2021:23; Att fastställa
miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster i överensstämmelse med
bevarandemål för arter och naturtyper.
Vägledningen riktar sig till myndigheter, enskilda och näringsidkare. Denna vägledning
innehåller en metod som beskriver de olika steg och bedömningar vattenmyndigheten
behöver göra när miljökvalitetsnormer fastställs för ytvattenförekomster som utgör, utgör del
av eller påverkar ett skyddat område.
Vattenmyndigheterna
Vattenmyndigheterna har funnit att Havs- och vattenmyndighetens rapporter och
vägledningar inte har varit tillräckligt omfångsrika och därför gjort egna så kallade metod- och
riktlinjedokument. Sedan 2018 bedriver vattenmyndigheterna ett utvecklingsarbete av
riktlinjer med syfte att förbättra åtgärdsförslag, undantag och ekonomisk analys för
vattenförekomsterna i VISS.
PDF 24
Vattenmyndigheterna, utgivningsår 2020; Vattenmyndigheternas riktlinjer
för vattenkraft: Åtgärder och undantag
Riktlinjerna har utvecklats under förvaltningscykel 3 (2016–2021) i första hand som en
arbetsmanual för beredningssekretariaten på länsstyrelsen men har utvidgats till en mer
heltäckande beskrivning för externa läsare för att kunna förstå vägen till resultatet (norm,
åtgärder) för vatten påverkade av vattenkraft. Dokumentet används vid klassningar och
bedömningar och är vattenmyndigheternas tillämpning av beslutade och inofficiella
föreskrifter, vägledningar och samarbete med nationella myndigheter.
PDF 25
Vattenmyndigheterna, utgivningsår 2020; Bedömning av betydande
påverkan och statusklassning för hydromorfologi i sjöar och
vattendrag.
Tanken med detta PM är att ge en översiktlig beskrivning över hur klassificeringen av de
hydromorfologiska parametrarna för sjöar och vattendrag genomförts i praktiken för
förvaltningscykeln 2016-2021. Denna rapport är riktad till beredningssekretariatens
(länsstyrelserna) arbete inom kartläggning och analys. Dokumentet är hämtat från VISS år
2025.
PDF 26
Vattenmyndigheternas riktlinjer, utgivningsår 2020, för kartläggning och
analys 2016-2021: Bedömning av betydande påverkan,
statusklassificering och riskbedömning för konnektivitet.
I detta PM beskrivs identifiering av betydande påverkan för förändring av konnektivitet
genom dammar, barriärer och slussar samt status- och riskklassning av kvalitetsfaktorn
konnektivitet. Manualen är främst till för beredningssekretariatets arbete inom
förvaltningscykel 2016-2021. Dokumentet är hämtat från VISS år 2025.
PDF 27
Vattenmyndigheternas riktlinjer, utgivningsår 2020, för kartläggning och
analys 2016-2021: Bedömning av betydande påverkan,
statusklassificering och riskbedömning för morfologiskt tillstånd.
I detta PM beskrivs påverkansanalys, statusklassning och riskbedömning avseende
kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. Manualen är främst till för
beredningssekretariatets arbete inom förvaltningscykel 2016-2021. Dokumentet är hämtat
från VISS år 2025.
PDF 28
Vattenmyndigheternas riktlinjer, utgivningsår 2021, för kvarndammars
påverkan på konnektivitet. Åtgärder och undantag.
Dessa riktlinjer har arbetats fram av sektorsgruppen för vattenkraft på
vattenmyndigheten, tillsammans med en referensgrupp från olika länsstyrelser.
Riktlinjerna riktar sig främst till länsstyrelsernas beredningssekretariat i deras arbete med
framtagande av åtgärder samt förslag om miljökvalitetsnormer.
Slutsatsen av riktlinjerna är att några mindre stränga krav kan det inte bli eftersom
kriterierna för detta inte är fastställda.
PDF 29
Vattenmyndigheterna, utgivningsår 2022; Kompletterande riktlinjer för
miljökvalitetsnormer och undantag 2021-2027.
Dessa Kompletterande riktlinjer för miljökvalitetsnormer och undantag 2021–2027 utgör även
ett underlag till förvaltningsplanen och är ett referensdokument i VISS.
Principerna har förankrats med de fem vattendelegationerna och de vägledande
myndigheterna. Riktlinjerna har tagits fram och dokumenterats successivt utifrån bland annat
samrådssynpunkter och omfattande samverkan med länsstyrelsernas beredningssekretariat.
Dokumentet är hämtat från VISS år 2025.
Havs- och vattenmyndigheten
Efter att Havs- och vattenmyndigheten funnit att deras tidigare vägledningar om KMV,
undantag och statusklassning m.m. inte bedömts vara tillräckligt omfångsrika har Havs- och
vattenmyndigheten tagit fram ytterligare vägledningar som förtydligande av vad de tidigare
har väglett om.
PDF 30
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2022:01; Statusklassificering av
hydrologisk regim.
Denna vägledning beskriver SMHI:s tillvägagångssätt vid klassificering av ytvattenstatus
med avseende på hydrologisk regim enligt HVMFS 2019:25. Vägledningen riktar sig främst
till vattenmyndigheter och länsstyrelser i deras arbete med att klassificera ekologisk status
med avseende på hydrologisk regim i landets ytvattenförekomster.
Vägledningen beskriver vissa av de metoder och bedömningar som kan behöva göras på en
mer teknisk nivå.
PDF 31
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2022:14; Bedömning av orimliga
kostnader.
Vid undantag mindre stränga krav ska det göras en kostnad-nyttoanalys för att komma fram
till orimliga kostnader. Havs- och vattenmyndighetens rapport tar endast upp nyttosidan med
att göra åtgärder. Inte kostnadssidan. Alla de kostnader som uppstår på grund av åtgärder,
till exempel kostnader för enskilda genom utrivning av dammar, behandlas inte. Havs- och
vattenmyndighetens rapport är därför inte alls objektiv. Havs- och vattenmyndigheten
motarbetar i och med detta möjligheten till undantag mindre stränga krav.
PDF 32
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2023:09; Vägledning för
hydromorfologiska kvalitetsfaktorer enligt HVMFS 2019:25,
bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.
En stor del av texten är kopierad från myndighetens tidigare styrande dokument, men texten
är i detta dokument mer utförlig.
PDF 33
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2023:12; Vägledning om kraftigt
modifierat vatten (KMV) och ekologisk potential.
Vägledning har haft som syfte även att i möjligaste mån ytterligare förenkla, förtydliga och
strukturera tidigare vägledning. Vägledningen utgör revidering av tidigare vägledning för
kraftigt modifierat vatten (Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:9). Vägledningen ska
fungera som en praktisk handledning för experterna inom länsstyrelserna.
PDF 34
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2024:3; Vägledning för
bedömning av kulturmiljö vid kraftigt modifierat vatten (KMV).
Vägledningen ska fungera som en praktisk handledning för de experter inom länsstyrelserna
som kommer att arbeta med bedömningsförfarandet för kraftigt modifierade vatten avseende
kulturmiljö. Målgruppen är i första hand vattenmyndigheterna och länsstyrelserna.
Vad som inte framgår i vägledningen är att med hänsyn till vad som står i regeringens
proposition 2017/18:243, sidan 68 – 69, så är det i realiteten i princip omöjligt att få KMV
med kulturmiljö som grund. Vägledningen kan därför inte ses som att lämna objektiv
information på så sätt att andra än Vattenmyndigheten och länsstyrelsens experter i
målgruppen för vägledningen förstår detta.
PDF 35
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2024:6; Vägledning om behov av
underlag för bedömning av nyttor av att uppnå god status eller potential.
Rapporten kan med fördel läsas tillsammans med Havs- och vattenmyndighetens rapport
2022:14.
Vid undantag mindre stränga krav ska det göras en kostnad-nyttoanalys för att komma fram
till orimliga kostnader. Havs- och vattenmyndighetens rapport tar endast upp nyttosidan med
att göra åtgärder. Inte kostnadssidan. Alla de kostnader som uppstår på grund av åtgärder,
till exempel kostnader för enskilda genom utrivning av dammar, behandlas inte. Havs- och
vattenmyndighetens rapport är därför inte alls objektiv. Havs- och vattenmyndigheten
motarbetar i och med detta möjligheten till undantag mindre stränga krav.
Övriga intressanta dokument i ämnet.
Övriga intressanta dokument i ämnet
PDF 36
I samband med Vattenmyndigheternas samråd 2021 ställdes många frågor till
Vattenmyndigheten. I dokumentet finns alla frågorna och Vattenmyndighetens svar.
PDF 37
I dokumentet beskrivs Vattenmyndighetens metodik för urval så att småskalig vattenkraft
under 1,5 MW inte ska hamna i KMV-vatten.
PDF 38
I dokumentet beskriver Vattenmyndigheten sitt framåtsyftande arbete.
På sidan 34 börjar Vattenmyndighetens checklista för undantag och KMV.
PDF 39
I dokumentet beskriver Vattenmyndigheten hur de resonerar kring undantag.