Sökresultat

En ny trend är små lokala elsystem för att klara kriser. Ludvika skissar på en sådan lösning för att trygga elförsörjningen vid större strömavbrott. Läs hela artikeln här !

Naturskyddsföreningen, SNF, har genom Karin Lexén och Ingegerd Borg-Saviharju, i en debattartikel i Borås Tidning förespråkat att gå vidare med det nya lagförslaget om vattenkraft. Det får de förespråka, men artikeln är behäftad med mängder av felaktigheter. Artikeln ger en skönmålning av lagförslaget. Läs hela artikeln här !

Ulricehamns Tidning 30 år och några månader tillbaka; en tid fylld med framtidstro för småskalig vattenkraft som kontrast till De drabbade . Notera uttalandet från Naturvårdsverket! Det blir nästan komiskt på något konstigt sätt om man jämför med idag. Läs vidare: Ulricehamn Ulricehamn1 Ulricehamn2

Hej!  Vill du veta mer om kulturmiljöer vid vattendrag? Nu finns det en rikt illustrerad rapport som presenterar lite av det stora arbete som bedrivits i södra Sverige under sju år. Elva länsstyrelser har under åren 2010-2016 arbetat med att ta fram kunskapsunderlag för kulturmiljöer vid vattendrag och förbättra tvärsektoriella arbetssätt som inkluderar kulturmiljön. Det har skett inom ramen för projekten ”Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Östersjöns vattendistrikt” och ”VaKul” i Västerhavets vattendistrikt. Ta del av våra gemensamma resultat i Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige 2010-2016. Elva länsstyrelser i samverkan. Ladda ner på någon av dessa sidor: http://www.lansstyrelsen.se/Kalmar/sv/publikationer/rapporter/2017/Sidor/201707-kulturmiljo.aspx http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/publikationer/2017/Sidor/2017-38.aspx Rapporten är även tryckt i en begränsad upplaga. Vid slutkonferensen hösten 2016 där länen redovisade resultaten från projekten medverkade också företrädare från regeringen, nationella myndigheter och intresseorganisationer för att prata om hur vi går vidare med arbetet.   Nu är dokumentationen över konferensen klar. Här kan du ta del materialet, både vad som sas och vad som visades i form av PowerPoints och utställningar: http://www.lansstyrelsen.se/Kalmar/sv/publikationer/rapporter/2017/Sidor/201708-sa-gick-det-vagen-framat.aspx http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/publikationer/2017/Sidor/2017-40.aspx I rapporterna finns också tips för mer information. Vi har även uppdaterat projektets hemsida: http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/sa-har-arbetar-vi/vara-projekt/Sidor/kulturmiljo-och-vattenforvaltning.aspx Tack till alla som vi på olika sätt har haft kontakt med under projektens gång! Hjälp gärna till att sprida den här informationen i era organisationer och nätverk. Vänliga hälsningar Ann-Katrin Larsson, Projektledare för VaKul i Västerhavets vattendistrikt Coco Dedering, Projektledare för Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt för projektens arbetsgrupp och styrgrupp Projekten har finansierats av Riksantikvarieämbetet anslag 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, Havs- och vattenmyndigheten anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt och Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt samt de elva medverkande länsstyrelserna; Blekinge, Gotlands, Hallands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Skåne, Värmlands, Västra Götalands, Örebro, Östergötlands län. …………………………………………………….. Ann-Katrin Larsson Antikvarie Samhällsavdelningen/Kulturmiljöenheten Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG 010-22 45 106 ann-katrin.larsson@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Coco Dedering Kulturmiljöenheten Tillväxt- och miljöavdelningen Länsstyrelsen i Kalmar län 010-223 85 22 coco.dedering@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Kalmar län 391 86 KALMAR Besöksadress: Regeringsgatan 1 010-223 80 00

EU:s vattendirektiv syftar till att med rimliga åtgärder åstadkomma förbättringar av vattenstatu­sen utan att vattenverksamheterna kringskärs eller än mindre rivs ut. Promemorian lever inte upp till vattendirektivet eftersom den inte utgår från detsamma utan ger fritt fram för svenska myn­digheters föreskrifter och vägledningar, som är kraftiga fel/övertolkningar av vattendirektivet. Syftet med vattendirektivets bestämmelser är inte att stoppa verksamheter som kan innebära en försämring utan att säkerställa att samhällsviktiga verksamheter kan utvecklas samtidigt som det säkerställs att rimliga åtgärder vidtas. Promemorian avslöjar mycket om departementets verkliga syfte (utrivning) när man inte med ett ord kommenterar det hittills enda avgörandet från EU-domstolen där artikel 4.7 i vattendirektivet har tillämpats, mål C-346/14 Schwarze Sulm, i motiveringen till den föreslagna undantagsbestämmelsen. Läs vårt remissyttrande här ! Bilaga 1 finner du  här och bilaga 2 här .

Länsstyrelser, som utfärdar föreläggande om tillståndsansökan för urgamla vattenverksamheter, skyller ofta på att de bara följer vattendirektivet och miljöbalken. Man har kanske glömt första punkten i MB:s portalparagraf som lyder ”Miljöbalken skall tillämpas så att människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. ” Att använda MB på ett sätt så att privatpersoner ruineras och drabbas av stressymtom tycks inte vara något hinder. Regeringsformen och EU-stadgar skyddar varje medborgares egendom gentemot ingrepp från det allmänna. Det innebär att myndigheter inte får begränsa användandet av mark och byggnader, utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. I de fallen måste det allmänna betala egendomsägaren värdet av de förlorade tillgångarna. Politiker och miljövänner hade på 1980-talet upptäckt att det fanns en slumrande energieffekt i de gamla kvarnarnas turbiner vid små vattendragen. Man vädjade till ägarna att ställa om till elproduktion, för att hjälpa till att täcka elbehovet så att man kunde stänga av fossilbaserad elproduktion. Jag tyckte att det lät vettigt och ställde om kvarnen till elproduktion 1993. Utan att på något sätt ta hänsyn till grundlagarna, har svenska myndigheter tolkat lagstiftning på ett sätt, som skapar ”lagliga orättvisor” som ställer privatpersoner på ”bar backe”. Jag kan bara relatera till mitt eget fall, för att belysa hur snedvridet hela förfarandet är. Det finns säkert många i vårt land som delar min situation. Jag är + 75 och har ägt min gamla kvarnfastighet i snart 50 år. Efter 50 års yrkesliv förväntade jag mig en lugn, skön och trygg ålderdom. Under den långa tiden i arbetslivet hade jag lyckats lägga undan ett lite belopp just för att göra ålderdomen en aning tryggare eftersom pensionen blev allt köpsvagare. Efter ett par behagliga år ”bröt helvetet lös” då jag utsattes för myndigheternas övergrepp. I april 2009 kom utredningspersonal på uppdrag av länsstyrelsen och gjorde mätningar av kvarnbyggnad, damm och fiskväg. Man ställde frågor om bl.a. effekt, fallhöjd och liknande uppgifter. Det var då cirkusen började. Om jag vetat vad som skulle följa i utredningspersonalens spår hade jag kört dem ”på porten”. Deras arbete utmynnade i en rapport ”Förslag till fiskvägar för nedvandrande fisk i Vramsån”. I den förslog man att min anläggning skulle ha anpassad drift, dvs. vara stängd när den huvudsakliga nedvandringen av fisk pågick. Någon av de första dagarna år 2016 besökte jag en bank, som jag hade för avsikt att anlita. Min önskan var att denna bank skulle ta över lånen och alla övriga bankärenden. Kamreren gjorde kalkyler och ansåg att det inte skulle vara några problem för dem att ta hand om mina bankärenden, ”jag hade ju aldrig haft några betalningsanmärkningar”. Det var någon månad kvar på lånens bindningstid i ”den gamla banken” och kamreren tyckte att det var lika bra att ”låta tiden löpa ut” före överföringen. Under tiden fick jag länsstyrelsens föreläggande att söka tillstånd på elproduktionen eller riva ut anläggningen. Jag är uppfostrad att vara ärlig, så jag berättade för kamreren vad föreläggandet innebar: att jag för dyra pengar måste söka tillstånd, men ändå kunde tvingas att riva dämmet på egen bekostnad och ersätt skador som uppkommit på grund av rivningen (sinade brunnar, sättningar i byggnader och ev. ras). Kamreren gjorde en snabb kalkyl där han utöver skadorna också räknade in att fastighetens försäljningsvärde genom åtgärderna i stort halverades. Han ansåg att ersättningar för orsakade skador var oöverskådliga. I det läget kunde banken inte bevilja min ansökan. Under hela min livstid har jag varit noggrann med att göra rätt för mig och i tid betala räkningar, amorteringar och räntor. Genom myndigheters ingrepp i mitt liv är jag inte längre en betrodd bankkund. Jag har på gamla dar´ blivit livegen. Så länge processen pågår är min fastighet osäljbar, såvida jag inte vill lägga pengar till för att bli av med den. Om jag på grund av ålder eller sjukdom inte längre orkar med skötseln av fastigheten måste jag ändå behålla den och se den förfalla. All denna omänskliga behandling beror på myndigheters orättfärdiga beslut. Att vattnet har en så god kvalitet att det är tjänligt som livsmedel, och att vattendragens ekosystem är i balans, samt rymmer många fridlysta, rödlistade och sällsynta arter, och att dämmen aldrig utgjort hinder för vandringsbenägna fiskar spelar ingen roll. Det skall ändå processas in absurdum. Några få länsstyrelser har förstått hur förelägganden kränker privatpersoner och gjort ett uppehåll i processerna, men allt för många är helt empatilösa och har inte förmågan att se konsekvenserna av sitt handlande. Det svenska trygghetssystemet benämns ofta i berömmande ordalag från utlandet. Det är ett trygghetssystem som inte omgärdar oss. Nä, åt oss är istället givet sömnlösa nätter. Nätter då vi oroar oss om en oviss framtid. Frågor som ”kommer vi att kunna sätta mat på bordet” och ”kommer vi att bli hemlösa” är numera ständiga följeslagare. Politiker talar ofta och gärna om att de arbetar för att få ner självmordsbenägenheten Genom att beröva människors deras livsglädje och möjligheter att påverka sin egen situation, rasera deras livsgärningar och skapa livegenskap förstärks istället suicidtankar. Så länge politiker i regeringsställning inte ha för avsikt att stoppa myndigheters övergrepp mot privatpersoner är prat om att bekämpa självmord bara tomma ord. Gunnar Olsson, Ugerups Mölla

Jag har låtit analysera ytvattnet i Vramsån. Gränsvärdena i analysresultatet bygger på livsmedelsverkets rekommendationer och råd om enskild dricksvattenförsörjning. Dessa regler och riktvärden gäller även för den som tar sitt dricksvatten från en ytvattentäkt. Analysresultatet visade att vattnet var tjänligt som föda på alla parametrar. Dock med anmärkning vad gäller färg och COD (humushalt). Det gör inte vattnet hälsovådligt, utan snarare mindre etiskt tilltalande. Det är också lätt att filtrera bort med ett enkelt sandfilter. Vramsåns många dämmen och kvarndammar gör att det finns en mycket stor dricksvattenreserv i vattendraget. Länsstyrelsen strävar efter att riva ut samtliga eller så många som möjligt av dämmena och släppa ut merparten av det uppdämda vattnet. Man strävar efter att ytvattnet fortast möjligt skall nå det giftiga havet och blandas upp med saltvattnet. Jag tror inte att Vramsåns vatten är unikt, utan att flera ytvatten i landet är tjänliga som födoämnen. Länsstyrelsen talar ofta om att man bara följer EU:s ramdirektiv för vatten när de utfärdar sina förelägganden om att söka tillstånd för vattenverksamhet eller riva ut anläggningen. Även en dom i Mark- och miljödomstolen kan innebära utrivning. I direktivet står beträffande ytvattenförekomster att man ska ” förhindra en försämring, förbättra och återställa statusen, uppnå en god kemisk och ekologisk status, minska föroreningar som orsakas av utsläpp och farliga ämnen.” Både ytvattnet och grundvattnet skall skyddas mot föroreningar och man avslutar det hela med, ” Bevara de skyddade områdena och verka för en hållbar vattenförsörjning.” Vem ger oss rätten att tömma de vattenmagasin, som kan utgöra en dricksvattenreserv för kommande generationer. När dammarnas magasin töms sjunker nivåerna i vattendragen och även det snabbreagerande grundvattnet (ytgrundvattnet) i närområdet sjunker till samma nivå. Det innebär i sin tur, att grundvattenbildningen till de djupa magasinen minskar. En växande befolkning får med andra ord tillgång till mindre dricksvatten. Att riva dämmen och släppa ut tjänligt sötvatten är väl en av de största otjänster vi kan göra våra efterföljande. Redan idag har stora delar av södra Sverige vattenbrist och torrår får åtskilliga tusentals kubikmeter transporteras med bil till platser där man inte kan få tag på dricksvatten. I de mest utsatta delarna förbereder man att bygga dammar för att hålla kvar ytvattnet. I andra delar av landet tycker myndigheter att det är legitimt att riva dammar. Orsaken till rivningen är att gynna särintressen som fritidsfiske. Det tycks vara viktigare än att säkra dricksvatten åt kommande generationer. EU:s ramdirektiv för vatten säger beträffande ytgrundvattnet ”Skydda, förbättra och återställa grundvattnet,  förebygga föroreningar och försämring samt säkerställa en balans mellan uttag och förnyelse.” Att riva dämmen och släppa ut ytvatten och försämra grundvattenbildning rubbar balansen mellan uttag och förnyelse. När dämmen rivs ökar risken för att åbottnar under torrår blir helt uttorkade. Experter är överens om att de då utsätts för en ökad förgiftningsrisk och blir mottagligare för föroreningar. Innan Länsstyrelsen utfärdar föreläggande borde man analyserat vattendragen för att ta reda på om det redan uppfyllde EU-direktivets kvalitetskrav. Man borde också ta reda på om de hade ett ekosystem i balans, med en bra bottenfauna, artrikedom bland fiskar, rikt fågelliv och förekomst av fladdermöss. Om så skulle vara fallet kan ju en förändring bara försämra vattenkvaliteten och rubba balansen i ekosystemet. Privatpersoner borde inte behöva offra tid och förmögenhet för att göra Länsstyrelsens arbete. Jag tycker att myndigheterna arbetar mot EU-direktivet istället för att, som de själva säger, arbeta för det. EU-representanter säger dessutom att de inte önskar se några svenska gamla dammar utrivna. EU-direktivet är avsett att användas vid nyanläggningar, så att man redan vid planeringsstadiet kan avbryta arbetet, om det skulle visa sig att det inte går att genomföra, utan att bryta mot direktivets innebörd. Trots det tycker svenska regeringen och myndigheter att det är i sin ordning att skylla på EU-direktivet för att riva ut femhundraåriga anläggningar och kalla dem för nyproducerade. De tycks köra efter en egen agenda och tolka lagar som en viss person läser bibeln. Gunnar Olsson, Ugerups Mölla

Gunnar Olsson Kenth Olsson har i en debattartikel i Kristianstadsbladet 19/9 angett att svensk vattenkraft orsakar en mycket stor åldöd. Han gör samma fel som alla andra, som inte skiljer på de olika slags vattenkraft. Läs Gunnars artikel här !

Det är möjligt att förbättra driftsvillkor och miljöåtgärder utan att riva ut eller kraftigt begränsa vattenkraften med de förödande konsekvenser det skulle ha inom en rad samhällsviktiga områden. Den småskaliga vattenkraften är sedan länge beredd att medverka i detta men då vill vi inte ha en giljotin hängande över oss, säger SVAF:s ordförande Thomas Sandberg i ett öppet brev till våra valda ombud. Läs brevet här !

Svensk Vattenkraftförening starkt kritisk till inriktningen på utredningen av vattenförvaltningen och till den utsedda utredaren! Miljöminister Karolina Skog (MP) har utsett en särskild utredare som ska ”utvärdera vattenförvaltningen och vid behov föreslå hur organisationen bör vara utformad för att underlätta en effektiv, samordnad, förankrad och ändamålsenlig förvaltning av yt- och grundvatten. Utredaren ska även utvärdera hur finansiering av de åtgärder som följer av åtgärdsprogrammen bäst kan säkerställas”. Svensk Vattenkraftförening (SVAF) välkomnar en översyn av vattenförvaltningen där nu ett antal myndigheter (Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, vattenmyndigheterna, länsstyrelserna) främst ägnar sig åt att söka riva ut så mycket småskalig vattenkraft som möjligt. Kopplingen till åtgärdsprogrammen inger dock farhågor eftersom dessa framför allt är ett instrument för att riva ut småskalig vattenkraft. Farhågorna besannas när man ser att till särskild utredare har utsetts Karolina Ardesjö Lundén, en av de miljörättsjurister på Kammarkollegiet som tagit som sin livsuppgift att använda sin position för att driva på utrivningen av småskalig vattenkraft. Det är uppenbart att utredningens (outtalade) syfte är att effektivisera utrivningen av småskalig vattenkraft. Egentligen behövs inte något ny utredning! Redan i SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete finns en grundlig genomgång, som bl a utmynnar i att ”möjligheterna för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelserna att föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen upphör ” och att ”vattenmyndigheterna avvecklas och att deras verksamhet flyttas till Havs- och vattenmyndigheten.” Som utveckling av den förra utredningens förslag vill SVAF se bl a följande grundläggande förändringar av vattenförvaltningen: Kammarkollegiet fråntas sitt uppdrag att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intres­sen. HaV och de fem vattenmyndigheterna slås samman till en myndighet. I HaV:s namn läggs in ”miljö” för att markera vad som är myndighetens uppdrag. En ny sektorsmyndighet inrättas för vattenkraften, se t ex på Norge. Uppdraget skulle också kunna läggas på Svenska kraftnät. I dag har HaV kommit att bli något av en sektorsmyndig­het, vilket är att sätta bocken till trädgårdsmästare. Länsstyrelsernas stuprörsorganisation görs om för att möjliggöra en allsidigare, tvärsekto­riell, behandling av vattenkraften, utifrån de politiska riktlinjerna. T ex kan denna hanteras av en egen allsidigt sammansatt enhet eller av ett samordningsorgan för de enheter som behandlar olika aspekter. Inom flera länsstyrelser har i dag vattenvårdsenheterna tagit makten över inte bara sina kollegor utan också länsledningarna och driver sin egen agenda. I juni presenterade Miljö- och energidepartementet ett författningsförslag, som skulle ge ovan nämnda myndigheter ännu friare tyglar att driva de utrivningar de redan förberett med föreskrifter, vägledningar, åtgärdsprogram och andra dokument. Nu tillsätts en utredning som ska effektivisera detta arbete. Det är uppenbart att Miljöpartiet mycket medvetet gör allt vad man kan för att underlätta utrivningen av småskalig vattenkraft, lika uppenbart är att Social­demokraterna låter Miljöpartiet hållas. Men vad säger de miljontals människor som lever vid och i närheten av de vattendrag och sjöar som skulle mer eller mindre torrläggas under delar av året? Betyder det inget att utsläppen av växthusgaser skulle öka 7 %? Eller att energitillförsel, effekttillgång och nät­stabilitet i elsystemet skulle försämras, särskilt i södra Sverige? För att nämna några av de angelägna samhällsintressen som skulle få stryka på foten. När det gäller förändringar av miljöbalken och andra författningar förespråkar SVAF det reviderade förslag som utarbetats av Sveriges kommuner och landsting, Svenskt Vatten, LRF och Svenskt Näringsliv. I fråga om utredningen hoppas SVAF att miljöministern och/eller den utsedda utredaren ska inse att saken skulle gagnas av en utredare som inte så uppenbart förknippas med de mest extrema positionerna inom området. Kontakt: Thomas Sandberg, ordförande SVAF, 072-7318650, thomas.sandberg@svenskvattenkraft.se

Utdrag från riksdagsprotokoll Anf. 103 LARS-AXEL NORDELL (KD): Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog. I går var jag i kontakt med en man från Nossebro. Sedan fyra generationer tillbaka äger han och hans familj ett hemman och ett vattendrag, som driver både en kvarn och en ramsåg. De har hamnat i en svår situation på grund av länsstyrelsens beslut om att det krävs ett nytt tillstånd. Han är tyvärr inte ensam om att hamna i sådana situationer. Ett konsekvent utdrivande av alla dammar som saknar tillstånd skulle få orimliga konsekvenser. Prima åkermark skulle läggas under vatten, stora kulturvärden skulle ödeläggas och flerhundraåriga dammar skulle hotas av rivning. Gamla bruksmiljöer skulle hotas. Vad tänker regeringen göra för att hantera hoten mot de olika värden som jag har nämnt här? Anf. 104 Miljöminister KAROLINA SKOG (MP): Herr talman! Bakgrunden till den situation Lars-Axel Nordell beskriver rör införandet av ett europeiskt direktiv. Regeringen har nyligen hanterat frågan och har via vattendelegationerna under landets samtliga länsstyrelser skickat tillbaka en instruktion för hur dessa ärenden ska hanteras. Av den instruktionen framgår det tydligt att varje beslut ska konsekvensutredas. Det ska inte vara ett blint genomförande, utan varje fall ska konsekvensutredas, bland annat utifrån det enskilda intresse som berörs. Anf. 105 LARS-AXEL NORDELL (KD): Herr talman! Det finns en finansieringsprincip som rör relationen staten och kommunerna. Den innebär att staten ska skjuta till pengar när nya uppgifter läggs på kommunerna. Något liknande finns inte mellan staten och den enskilde. Vad kommer regeringen, i avvaktan på att de nya instruktionerna ska få genomslag, att göra för att stötta de ägare som redan drabbats av kostnader i samband med rättslig prövning? Anf. 106 Miljöminister KAROLINA SKOG (MP): Herr talman! Som jag sa handlar detta om införandet av det EU-direktiv som täcker helheten, både genomförande och finansiering. Detta sker i dag i form av vattendirektivet. Det är ett väldigt stort arbete på alla våra länsstyrelser. Vi har precis fattat ett principbeslut och gått ut med en instruktion till vattendelegationerna om hur de ska agera. De ska nu ta fram en handlingsplan och presentera den före nyår.

... skriver ATL, Lantbruket Affärstidning, i dagen ledare. Läs ledaren här .