Sökresultat

Vid SVAF:s årskonferens i Hallsberg 21- 22 april valdes till ny ordförande Gustaf Hellström, vattenkraftägare i Ålberga i Kilaån utanför Nyköping. Den tidigare ordföranden Thomas Sandberg som avböjt omval kvarstår i styrelsen. På en vakant plats nyvaldes Frank Gunnarsson, vattenkraftägare i Åby Tjureda norr om Växjö. I nr 2  av Svensk Vattenkraft finns utförliga referat från både föreningsstämman och de många seminarierna som rönte stort intresse.

Vid möten i riksdagen, regeringskansliet och i andra sammanhang har SVAF de senaste månaderna bl a använt  en kort sammanfattning av hur vi ser på situationen och vilka förändringar av regelverk och myndighetsstruktur pausen måste resultera i. Läs mer här !

Läs mer på Second Opinion !

Därför kan vattenkraften bli draglok i klimatomställningen – ”Stor potential” "Sverige har på senare år gått mot en större acceptans av både kärnkraften och vindkraften för att säkerställa Sveriges elbehov. Nu efterlyses även krafttag för den fossilfria och planerbara vattenkraften från berörda företagare och vattenkraftsägare." skriver tidningen näringslivet. Läs hela artikeln här .

I årets första nummer av Svensk Vattenkraft har ordförande Thomas Sandberg fått hjärnsläpp i förstaledaren. När det på  sidan 3 kolumn 2 rätt långt upp talas om produktionsminskning på ca 25 TWh, produktionsökning på ca 25 TWh och förbättring av energiförsörjningen på ca 50 TWh ska siffrorna i stället vara ca 12 - 13, ca 12 - 13 och ca 25 TWh. Resonemanget bakom detta och med rätt siffror återfinns både i den andra artikeln på sidan 5 kolumn 1 i mitten och den tredje artikeln på sidan 6 kolumn 2 nästan längst ner.

Enligt Älvräddarnas överstepräst är de minsta 1700 kraftstationerna till antalet och inte oersättliga – då räknar han ett och ett. Med det tänket är vindkraftverk ett och ett liksom varje enskilt tak med solceller onödiga. Varje kWh behövs! Angående Borgs art Land 9 dec 2022

Ingen har väl kunnat missa att i Tidöavtalet och regeringsförklaringen sägs att "Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas". Detta är vad SVAF arbetat för, nu gäller det att pausen utnyttjas till de grundliga revideringar av regelverk och myndighetsstruktur som krävs.  Ingen som de senaste åren läst tillkännagivanden och motioner i riksdagen kan vara förvånad över pausen. Regeringen är orolig över konsekvenserna för elförsörjningen och för vad som kan hända med den småskaliga vattenkraften. I detta dokument lägger SVAF fram de förändringar som vi anser nödvändiga för att Sveriges vattendrag ska få en bättre miljö inom ramen för EU-rätten men utan att befintliga verksamheter (som inte bara är vattenkraftverk) ska rivas ut eller vingklippas så att bara nedläggning återstår. Att det är många och långtgående förändringar som krävs beror på att de vattenförvaltande myndigheterna inte skytt några medel för att komma åt vattenkraften. SVAF-dokumentet är tio sidor och tar en stund att läsa och begrunda. Här gör vi ett försök att i sju punkter sammanfatta vad vi ser som viktigast. Men nöj dig inte med att läsa bara detta! Vattenförvaltningen har saboterat omprövningsprocessen genom sin extrema tolkning och tillämpning, som inte har stöd i EU- eller svensk rätt och som strider mot riksdagens och regeringens beslut. Pausen måste användas till radikala förändringar av både regelverk och myndighetsstruktur, annars riskerar vi både katastrofala följder inom många samhällsviktiga områden och att omprövningarna drar ut i det oändliga. Det nya regelverket måste beslutas av politikerna och inte myndigheterna , det får inte finnas något utrymme för hur vattenförvaltningen ska tolka och tillämpa de avgörande frågorna. Det är miljöbalken och/eller de två förordningarna om vatten (VFF, FVV) som gäller. Endera av konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd är grund för klassificering som Kraftigt Modifierat Vatten. Damm utgör en Väsentlig Ändring av Fysisk Karaktär. Detta är grundbulten i förändringarna av regelverket och ska framgå i miljöbalken och/eller vattenförvaltningsförordningen (VFF). De äldre rättigheternas rättskraft måste preciseras ännu mer för att myndigheterna inte ska missbruka sitt påstådda tolkningsutrymme. Det ska stå i lag eller förordning. I den nationella planen (NAP) ska även de mindre vattendragen ha individuella riktvärden för högsta tillåtna produktionsminskning, som ska vara 6,5 %. Egentligen borde riktvärdena handla om önskvärda produktionsökningar. De som inte accepterades i NAP ska få en ny möjlighet att ansöka. Nedläggning av berörda delar av Havs- och vattenmyndigheten och hela de fem regionala vattenmyndigheterna. Länsstyrelserna organiseras om så att alla kompetenser (beredskap, energi, kultur, landsbygd, miljö m fl) ingår i den enhet som ansvarar för länsstyrelsens medverkan i omprövningsprocessen. Vad göra i pausen Thomas Sandberg, professor em (072-7318650) Alsterkraft AB Skivlingsvägen 4         Alstervägen 15 SE 756 45 Uppsala     380 44 Alsterbro +46 (0)18 300364       0481-50002 thomas.sandberg@alsterkraft.se

De inledande omprövningarna av svensk vattenkraft är i gång och de pekar tyvärr mot en rejäl uppförsbacke. När civilutskottet våren 2018 behandlade regeringens proposition Vattenmiljö och vattenkraft klargjorde man entydigt att urminnes hävd (och andra äldre rättigheter) skulle behandlas som tillstånd enligt miljöbalken. Trots detta har myndigheterna inom vattenförvaltningen försökt att på olika sätt ifrågasätta rättskraften hos främst urminnes hävd. En dom av mark- och miljööverdomstolen har sedan komplicerat frågan ytterligare. Omprövning enligt den nationella planen (NAP) inleds av samverkan. I förordningen om vattenverksamheter 42 b § anges att: " Syftet med samverkan enligt 42 a § är att inför de individuella prövningarna av berörda verksamheter sammanställa det underlag som behövs för att 1. alla verksamheter inom en prövningsgrupp ska kunna förses med moderna miljövillkor på ett sätt som, i enlighet med 11 kap. 28 § miljöbalken, innebär största möjliga nytta för vattenmiljön och en effektiv tillgång till vattenkraftsel ..." . I denna regel är vattenmiljö och vattenkraft lika tungt vägande. Tyvärr visar inte de samrådsredogörelser SVAF tagit del av på någon jämnvikt. Vågskålen väger kraftigt över till vattenkraftens nackdel. SVAF har därför uppdragit åt advokat Viktor Falkenström att sammanställa en promemoria kring urminnes hävd och om rättsläget inför omprövningarna. Läs dem nedan. Urminnes hävd 220803 Omprövningarna 220727

Stamnätet utslaget – hur ordnar vi elen lokalt? Välkomna fysiskt eller digitalt måndag 7 juli. Program, plats och länk finner du här .

Ta dig gärna tid och lyssna på denne kloke värmlänning! Följ länken !

Ofta talas det om att vattenkraften orsakar stor åldöd. Vattenkraften blir ett samlingsnamn där man inte skiljer på stora och små verk. Det är ungefär lika begåvat som att tycka att en RR och en VW‐bubbla har samma egenskaper. Vi har 208 stora vattenkraftverk, som genom sina enorma vattensluk skapat stor gallerdöd av bl.a. ål. Den småskaliga vattenkraften består av ca. 1900 verk, där de minsta (s.k. mikrokraftverk) i regel gamla kvarnar eller annan vattenverksamhet, som ställts om till elproduktion, har funnits i flera hundra år. Dessa små verk har aldrig utgjort något hot mot ålbeståndet. Det bevisas genom de enorma ålfångster som fiskarna på den skånska ålakusten bärgade på senare hälften av 1950‐talet. Det var ål, som vandrat upp i vattendragen runt Östersjön vid inledningen av andra världskriget. I vattendragen snurrade vid denna tid hundratusentals turbiner i olika kvarnar (både lagliga och olagliga) för att säkra mjölproduktionen. Femtiotalets rekordfångster hade inte varit möjliga ifall vattenmyndigheternas påståenden om mikrokraftverkens stora åldöd haft någon relevans. Detta är inledningen till Gunnar Olssons, Ugerups Mölla, artikel. Läs hela artikeln här !

Hur mycket fisk fastnar egentligen på intagsgaller vid småskaliga vattenkraftverk i Sverige?Denna fråga, och ett antal tänkbara parametrar till detta har utretts i bifogad rapport med syftet att ta fram ett underlag för att kunna svara på frågan. Länk till rapporten.