Sökresultat

Det svenska kraftsystemet är mycket sårbart i händelse av krig. Det är dags att omvärdera den småskaliga vattenkraftens potential att bidra till landets elberedskap skriver Anna-Maria Axelsson förbundsordförande Civilförsvars­förbundet och vår ordförande Gustaf Hellström gemensamt. Läs deras artikel här .

... skriver tidningen näringslivet. Det kan man ju fundera över. Varför tilltar psykisk ohälsa i samhället? MB 1 kap. 1 § säger Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. ..... Varför är människors hälsa bortglömd i bedömningarna, när enskilda ser många tidigare generationers hantverksmässiga slit rivs med dagens bulldozer och allmänhetens vattenspeglar och badplatser försvinner? Småskalig vattenkraft har funnits i hundratals år. Vattendragens problem har noterat i tiotals år. Hade småskalig vattenkraft varit orsaken, borde rimligen problemen uppdagats tidigare. Läs tidningen näringslivets artikel här !

Regeringen vill vidta åtgärder som bidrar till att säkerställa att omprövningarnas påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Därför skickar Regeringskansliet nu ut en remiss med författningsförslag till förbättrade förutsättningar för vattenkraftens omprövning. Huvuddelen av författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar som följer av dessa, föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Läs pressmeddelandet här !

Riksantikvarieämbetet anslog medel under perioden 2013-2015 till projektet Vårda Vattendragens Kulturarv som syftade till att ge information om kulturarvet vid vatten och stimulera till vård- och bevarandeinsatser. Här följer några länkar till projektet och rapporter från det som kan bli till nytta i omprövningarna av våra vattendrivna anläggningar. Vårda vattendragens kulturarv Del I Projektbeskrivning Del II Länens vårdinsatser Del III Informationsfolder och faktablad Arkivguide för vattenforskare Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Förteckning över rapporter och andra produkter Ett levande exempel .

”Krav på biologisk mångfald får inte leda till biologisk enfald”, skriver biologen och vattenexperten  Eva Nilsson  i en krönika från Värmlandsskogen. Bakgrunden är ett besök vid Järle kvarn i Västmanland, där två statliga myndigheter vill lägga ner och riva ut Järle kvarn, en unik kulturmiljö. En lokal opinion för att bevara Järle kvarn har vuxit fram och protesterna börjar bli besvärande för de statliga myndigheterna. Frågan är om den biologiska mångfalden verkligen gynnas av en utrivning, och om det i så fall väger upp förlusten av kulturmiljön. Eva Nilsson menar att svaren inte är givna. Detta skriver Eva på WESTSIDAN läs hennes artikel här . En reflexion: Miljöbalken säger i sin portalparagraf att människors hälsa och miljön ska skyddas. Varför lämnas människorna och kulturmiljön därhän och myndigheterna bara ser till fiskhälsan?

Energiföretagen instämmer i och förtydligar vår syn på dammars betydelse för vattenhushållningen. Läs deras artikel här !

Genom en bättre samverkan mellan inblandade parter kan balans mellan alla samhälls­nyttor uppnås inom ramen för EU:s vatten­direktiv. Det skriver Gustaf Hellström, Svensk Vatten­kraft­förening, i en slutreplik. Läs artikeln här !

Miljön tjänar inget på att pengar bränns på ett ändlöst processande i domstolarna. Därför måste omprövningen av vattenkraften styras upp av regeringen, skriver Gustaf Hellström, ordförande för Svensk Vattenkraftförening. Läs hans artikel här !

Torsdagen 27 juni under Almedalsveckan bjuder SVAF in till ett dialogmöte i Visby med rubriken Vattenkraften – pålitlig även i kris? Seminariet samlar sakkunniga ifrån politiken, myndigheter och branschen för en dialog om hur vattenkraften kan värnas och elberedskapen stärkas. Havs- och Vattenmyndighetens generaldirektör Anna Ledin medverkar liksom Johan Bladh från Energiföretagen och ett flertal riksdagsledamöter, däribland i skrivande stund Rickard Nordin och Isak From. Från SVAF medverkar Gustaf Hellström samt Viktor Falkenström som tillika är advokat med inriktning på vattenkraft. Seminariet fokuserar på vattenkraftens betydelse som möjliggörare för flexibilitet och stabilitet i elsystemet lokalt, regionalt och nationellt samt förmågan till ödrift som är allt viktigare för elberedskapen. Regeringen har öppnat för en större helhetssyn i omprövningen av vattenkraften. Men hur nås detta i praktiken är den viktiga frågan för seminariet. Länk till SVAF-seminariet som uppdateras löpande: https://almedalsveckan.info/program/69872 .

Krönika av Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, författare och debattör, illustrerad med bild av ett sannolikt naturligt hinder för uppströmsvandrande fisk. Läs hans artikel här !

I en artikel i KB/NSk ondgör sig ledande personer i Naturskyddsföreningen, WWF och Sportfiskarna över regeringens beslut att pausa omprövningarna av vattenkraften. Det tar tid att vaska fram sanningen i yttranden kring vattenkraften. Bland annat myter från föreningarnas talespersoner. Man hinner inte längre än till det första stycket i artikeln förrän vanliga lögner på nytt sprids. ”Ål strimlas i turbinerna”. Under flera år förevisade ordföranden i Älvräddarna hur ”ålen strimlades i turbinerna” genom att sprida en bild där tre ålar låg på ett bräde uppdelade i olika delar med knivskarpa snittytor. Ålens sega skinn gör att den inte strimlas eller slits i stycken. Hellre än att ta reda på sanningen sprider man lögnen. Länsstyrelsen i Skåne ville påvisa turbinernas stora mortalitet på ål och släppte därför 100 ålar direkt i Bösmöllans turbinrum. Efter turbinpassagen fångade man upp 100 levande och oskadda ålar. Då man övertygats om att turbiner inte dödar ål beordrades ägaren att på ett par sektioner sätta in galler med dubbelt spaltavstånd för att ålen snabbast och säkrast skulle kunna passera kraftverket. Under sista hälften av 1950-talet gjordes större ålfångster vid den skånska ostkusten än någon kunde minnas. Det var ålar som vandrat in i Östersjön i början av andra världskriget. Tiotusentals små turbiner snurrade i vattendragen runt Östersjön. Med den vedertagna myten om att varje passage av turbindrivna verk dödar 70% av ålbeståndet borde det inte funnits en enda ål att fånga i hela Östersjön. Det är först på 1970-talet man märker en nedgång i fiskpopulationen. Det var en tid då nästan alla dessa små turbiner stått stilla sedan en tid tillbaka. Industriutsläpp i våra vatten var ett legio. Kommunala avlopp med orenade rester av P-piller och psykofarmaka bara ökar hela tiden, men det är ändå de små, för fiskar ofarliga vattenkraftverken som får bära hela skulden av minskning av fisk. Om man följa fel spår kommer man att förirra sig. Man skriver att moderna miljövillkor är livsviktig för laxen, ålen och öringen. Jag tror inte man vet vad som är livsviktigt för ål. Viktigast för den är att klara ca. 15 övervintringar i våra vatten. För det krävs dy- och sedimentrikt bottensubstrat som den kan gräva ner sig i och stanna under vintern. Det har skapats många lekplatser för lax genom att hölja över sådant sediment och förstöra ålhabitat. När sedimentrika dammar rivs sköljs den tidigare sedimentbottnen bort och grovt grus friläggs, omöjligt för ål att vistas i för övervintringen. Lax och öring har aldrig på ca 400 år haft några problem att ta sig över eller förbi de nu rivningshotade dämmena. Det framgår i slutet av artikel att miljön kanske inte är viktigast. Man skriver att kommuner gynnas, ”när fritidsfiske, friluftsliv och naturist kan utvecklas.” Syftet är väl istället att sportfiskare ska få tillräckligt med fisk och kunna resa land och rike runt för att nå de bästa fiskevattnen. Vad gagnar det miljön? Skribenterna är rädda för att Sverige ska drabbas av böter om vattenkraften inte i tid förses med moderna miljövillkor. Däremot föreligger ingen rädsla för att Sverige kan drabbas av böter för brott mot den Europeiska Ål förordningen eftersom man inte skyddar, bevarar eller förbättrar den rödlistade ålens livsutrymmen, utan snarare förstör dem. Gunnar Olsson, Ugerups mölla Utrivning av dämmen vid tre skånska gamla kvarnar

SR P4 Halland intervjuar  här. Mer el och bättre för fisken om det görs med obyråkratiskt förnuft.