Sökresultat

"Regeringen har beslutat att ge Energimyndigheten och Svenska kraftnät i uppdrag att tydliggöra vattenkraftens betydelse för elförsörjningen på lokal, regional och nationell nivå. Uppdraget omfattar även mindre vattenkraftsanläggningar och ska resultera i ett stödmaterial som hjälper kommuner och regioner att stärka sin energi- och beredskapsplanering. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2026". Det låter ju bra men ännu en utredning i stället för konkreta besked som hjälp till dem som ska lämna in ansökan om omprövning till nya miljövillkor senast 2025-09-01. Läs Regeringens pressmeddelande här .

Klimat- och näringslivsdepartementet Naturmiljöenheten              2025-05-24 Energienheten                      Promemoria Denna pm beskriver kortfattat åtgärder som har vidtagits eller planeras som gagnar den småskaliga vattenkraften. I sitt remissvar över promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning har Svensk Vattenkraftsförening (SVAF) anfört ”nio grundläggande punkter som måste ändras radikalt”. Rubrikerna i denna pm utgör dessa punkter. Läs vidare här !

Vattenkraften pressas från två håll. Nu måste regeringen leverera besked. Det skriver Magnus Olofsson, ordförande Norrlands vattenkraftförening. Läs hans debattartikel här .

Pausen för omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd är över den 1 juli i år men än finns inget nytt regelverk på plats som kan rädda den småskaliga vattenkraften , skriver vår styrelseledamot Viktor Falkenström i ATL. Läs hans ledartext här .

Processen för omprövningen är otroligt komplex. Det gäller såväl juridiken, biologin som tekniska frågor. En kraftverksägare utsätts bara en eller fåtal gånger för omprövningen.  Det är därför nästintill omöjligt för den enskilde att sätta sig in i alla detaljer. Ofta är det därför nödvändigt att ta hjälp av expertis. Erfarenheterna från de omprövningar som pågår visar dock tydligt på behovet att verksamhetsutövaren är insatt i processens olika moment. Vi har därför tillsammans med föreningen Agro Södermanland satt ihop en serie webbinarier med föreläsare för olika ämnesområde . De ämnen vi initialt valt att fokusera på är Fiskars biologi och behov Klimatsmarta faunapassager Juridik och omprövningsprocessen Vattenkraftens samhällsnyttor. T. ex. elberedskap och kulturvärden Elsäkerhet, dammsäkerhet och arbete i vattenvägar Tekniker för att genomföra flödesmätning på vattendrag Villkor från till exempel Länsstyrelsen och framtidsdiskussion för att hjälpa dig att ta nästa steg för ditt småskaliga vattenkraftverk. Det egna måendet (Att ha med myndigheter att göra kan ge en känsla av att man tappar egenmakten, skapa frustration och ilska – här pratar vi verktyg att hantera processen mentalt) Skulle det längs resans gång uppfångas ytterligare ämnen finns det utrymme för ytterligare möten. Det första passet kommer att avhandla Lite användbar fiskbiologi för att förstå skillnader mellan vandring och förflyttning Varför är flodpärlmusslan indikatorart? Varför och hur kan egenkontroll genomföras? Faunapassager, dess för och nackdelar Kontrollmöjligheter av utförda miljöåtgärder: för- och nackdelar med olika metoder Den första träffen sker via Zoom den 12 juni 4 juni kl 18.30-21.00 (Tyvärr har den 12 juni måst ställas in. Träffen kommer att spelas in och göras tillgänlig på medlemssidan). Vi möts på Zoom. Anmäl din medverkan till deltar@svenskvattenkraft.se med namn och medlemsnummer (kundnummer på senaste medlemsfaktura), så svarar vi med en länk. Gustaf Hellström ordf SVAF

YTTRANDE Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Samråd om ändrade miljökvalitetsnormer för Fyrisån och Svartån Diarienummer 537-1978-2025 Svensk Vattenkraftförening (SVAF) lämnar följande yttrande på rubricerat samråd. Samråd om ändrade miljökvalitetsnormer för Fyrisån och Svartån | Vattenmyndigheterna Avvakta Regeringens eventuella författningsändringar Vattenmyndigheten skriver i underlaget att i de berörda vattenförekomsterna finns vattenkraftsanläggningar som enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraften (NAP) ska lämna ansökan om moderna miljövillkor till mark- och miljödomstolen senast den 1 september 2025. I skrivande stund har Regeringen bara meddelat att omprövningspausen upphör 2025-06-30. Inga beslutade ändringar i förordningar eller förordningsmotiv finns på plats drygt en månad före omprövningarna av vattenkraften ska återupptas. Det är alltså högst oklart hur de författningsmässiga förutsättningarna kommer att se ut. Efter 2,5 års hantering, för att åstadkomma bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning, har inga formella beslut eller ens signaler aviserats av Regeringen. Mot den bakgrunden är SVAF frågande till varför Vattendelegationen i Norra Östersjön har så bråttom att ändra miljökvalitetsnormer just nu. Vattendelegationen kanske vet att några substantiella ändringar av regelverket för vattenförvaltningen inte är på gång. Med det föreliggande korta tidsfönstret bör Vattenmyndigheten inte fatta beslut nu om ändrade miljökvalitetsnormer, utan SVAF yrkar att Vattenmyndigheten avvaktar Regeringens eventuella författningsändringar. Pågående vattenkraftdrift stärker motivet för mycket höga/höga kulturhistoriska värden Vattenkraftsanläggningen i Fyrisån Ulva-Björklingeån (WA81908340) ligger strax norr om Uppsala, vid Ulva kvarn som är ett riksintresse för kulturmiljön Uppsalaslätten och Jumkilsåns dalgång. I vattenförekomsten Svartån: mellan "Skultuna och Hällsjön” (WA56727807) finns två dammanläggningar som ingår i NAP och som båda har högt kulturellt värde och är viktiga för miljön i stort. Ulva kvarn vid Fyrisån är en vattenkraftsanläggning som ligger i ett riksintresseområde för kulturmiljövården. Dammarna i Svanå bruk vid Svartån ingår i riksintresseområdet för kulturmiljövården och har ett högt kulturellt värde. Båda vattenförekomsterna bedöms ha en Väsentligt ändrad fysisk karaktär (VÄFK) eftersom Hydrologisk regim och Morfologiskt tillstånd är klassad som Otillfredsställande. Konnektiviteten beaktas inte. De åtgärder som behövs för att nå God ekologisk status är bland annat flödesåtgärder som minimerar påverkan från dämningen och Länsstyrelserna i Uppsalas och Västmanlands bedömning är att det då skulle behövas avsänkning eller utrivning av dammarna (Underlaget s. 3 och 5). En KMV-klassning av de två vattenförekomsterna syftar bara till att med hänsyn till höga kulturvärden förhindra utrivning eller avsänkning av dammanläggningarna. Havs- och Vattenmyndighetens rapport 2024:3 ”Vägledning för bedömning av kulturmiljö vid kraftigt modifierat vatten (KMV)” framhåller att höga kulturvärden kännetecknas av att anläggningen används eller ska kunna sättas i drift. Denna helhetssyn saknas i motivering och förslaget till kravspecifikation för God ekologisk potential enligt bilagan. Vattendelegationens beslut går inte att överklaga. De detaljerade kraven kommer in i Länsstyrelsens författningssamling och får rättsverkan. Beslutet föregriper en meningsfull, rättssäker och demokratisk samverkan mellan Vattenmyndigheten, länsstyrelserna och berörda verksamhetsutövare. Biologiska, kostnadsmässiga och nödvändiga intresseavvägningar är redan beslutade enligt Vattendelegationen. Bedömningen att kraven inte påverkar vattenkraften på ett betydande negativt sätt är redan fastställd trots att vattenförekomsterna har konstaterats ha en Väsentligt ändrad fysisk karaktär, vilket gäller för alla förekommande intressen och verksamheter i och vid de aktuella vattenförekomsterna. SVAF yrkar att i en helhetsbedömning ska även åtgärdskrav för andra verksamheter ingå i en KMV-förklaring och/eller beslut om Mindre strängt kvalitetskrav p.g.a. orimliga kostnader.   Åtgärderna i beslutsförslaget innebär inte sänkta krav jämfört med God ekologisk status Vattenmyndigheten menar att ändrad norm från God ekologisk status till God ekologisk potential innebär sänkta krav. Stora kulturmiljövärden bevaras och verksamhet kopplad till dessa påverkas i mindre omfattning. SVAF kan instämma i att God ekologisk potential möjligen stoppar utrivning eller avsänkning av dammar, om länsstyrelserna skulle kräva det. Att kraven för berörda verksamheter inte påverkas beror på att Vattendelegationerna inte vill minska på kraven. Havs- och Vattenmyndigheten och därmed också länsstyrelserna prioriterar ”best approximation to ecological continuum” före hänsyn till om åtgärdskraven har en betydande negativ påverkan på berörda verksamheter. Verksamhetsutövarna betonar åtgärder som inte medför en betydande negativ påverkan på verksamheten. Avvägningen bör vara avklarad i samverkansprocessen. Kravnivå för Fyrisån Fisk: Vandringsbenägna arter och övrigt förekommande arter ska kunna röra sig fritt till, från och inom vattenförekomsten samt till eventuella biflöden, och ha tillräcklig tillgång på lek- och uppväxtplatser. Långsiktigt hållbara populationer av vandringsbenägna och övrigt förekommande arter ska säkerställas. En platsspecifik undersökning behövs för att utreda de specifika ekologiska förhållanden som ska uppnås i vattenförekomsten för att säkerställa den kravnivå för fisk som anges ovan. Detta avser till exempel arealer av lek- och uppväxtområden samt passageeffektivitet för att tillse att långsiktigt hållbara populationer av vandringsbenägna arter och övrigt förekommande arter upprätthålls. Hydrologisk regim i vattendrag: Ett tillräckligt flöde finns för att möjliggöra upp- och nedströms vandring för vandringsbenägna arter. Konnektivitet i vattendrag: Vandringsbenägna arter ska kunna passera upp till och/eller ner från vattenförekomsten. God konnektivitet motsvarar den passageeffektivitet som kan uppnås med användning av bästa möjliga teknik för fiskvandringsanordningar. Morfologiskt tillstånd i vattendrag: Det finns tillräckliga förekomster av lek- och uppväxtplatser för förekommande arter för att säkerställa långsiktigt hållbara populationer av sådana arter. Vattendelegationen vill ha ett formellt beslut om KMV och God ekologisk potential, som driver åtgärdskraven för Fyrisån enligt kolumnen för kravnivåer till att avvikelsen till Hög/God ekologisk status ska vara så liten som möjligt. Kravnivån för Fyrisån verkar vara hämtad från en åtgärdsplan för Gynnsam bevarandestatus i skyddade områden. Dessa åtgärdskrav motsvarar närmast Hög ekologisk status, vilket innebär i princip opåverkade naturliga förhållanden. Därför vill Länsstyrelsen i Uppsala och Vattendelegationen lägga en spärr för dammutrivning. För Svartån är de föreslagna kraven begränsade till ålvandring. För övriga arter ska vandringsbehovet utredas. Det är en mera rimlig hållning jämfört med Fyrisån. Åtgärderna i beslutsförslaget innebär sänkta krav jämfört med God ekologisk status Det övergripande kvalitetskravet är satt till God ekologisk potential (GEP) i båda vattenförekomsterna. Specificering saknas av vilka kvalitetsfaktorer som avses. Det blir därför oklart hur förslaget till kvalitetskrav ska tolkas tillsammans med skrivningarna i kolumnen för kravnivå. Det är möjligt att tolka det övergripande kvalitetskravet GEP som bestämmande och att det innebär generellt sänkta krav. EU:s CIS-vägledningar anger som värde på God ekologisk potential att kravnivån sänks en klass från God ekologisk status till motsvarande Måttlig ekologisk status.  För den viktigaste biologiska indikatorn ska fiskstatusen klara Måttlig ekologisk status. Eftersom de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är stödjande till den biologiska bedömningen kan God ekologisk potential med hänvisning till HVMFS 2019:25 anses motsvara Måttlig status för Konnektivitet i uppströms och nedströms riktning: <65 % av vandringsbenägna fiskarter får saknas. Hydrologisk regim (Specifik flödeseffekt, Volymavvikelse, Flödets förändringstakt) får avvika <50 % från referensförhållandet. Sedan är frågan vilka fiskarter som är vandringsbenägna. Enligt HaV:s ”Bedömningsgrunder för ytvattenförekomster 11. Vandringsbenägna fiskarter” vandrar abborre, benlöja, elritsa, flodnejonöga, färna, gädda, harr, id, lake, mört, stäm och öring under sin livscykel i närområdet av en sjö eller vattendrag och vandrar om det finns naturliga möjligheter. Aspen är en långväga vandrare. SVAF yrkar att den övergripande miljökvalitetsnormen God ekologisk potential avser fisk, konnektivitet och hydrologisk regim i både Fyrisån och Svartån och all text i kolumnen ”kravnivå” gällande Fyrisån tas bort. Samråd är inte samverkan med verksamhetsutövare Regeringen har i pm:et ”Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning” föreslagit 42 och b §§ Vattenverksamhetsförordningen. Med dessa paragrafer blir det tydligare att under samverkan kommer åtgärdsanalysen före normsättningen. Tidigare gällde det omvända. En åtgärdsanalys behöver interagera med påverkansanalys, ekonomisk analys, referensförhållanden och statusklassning för att få en mål- och intresseavvägd normsättning. Oavsett detaljeringsgraden för den tekniska utformningen av åtgärder är länsstyrelsernas indata osäkra och ”expertbedömda”. Om verksamhetsutövare och länsstyrelsen tar fram och kommer överens om relevanta och kostnadseffektiva förbättringsåtgärder i samverkansprocessen för omprövningarna finns en bra grund för att också bedöma om tidigare normsättning är ändamålsenlig och rimlig. Det skulle mycket underlätta prövningarna i domstolen. En reell samverkan förutsätter också att vattenmyndigheterna och vattendelegationerna i högre grad än nu engagerar sig i framtagandet av MKN. Ålberga och Valdemarsvik 2025-05-19 Gustaf Hellström                                      Rune Hallgren ordf.                                                             sekr.

Bevara uppdämda vatten ideell förening har bildats till följd av att dammrivningar genomförts utan samverkan med dem som drabbas av konsekvenserna. Det är närmast ofattbart att det kan ske i ett land med en miljöbalk som i sin portalparagraf säger: "Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl". Detta rimmar dåligt med god förvaltning. Urbana miljömyndigheters handläggare hävdar med emfas att de bara följer lagar som bygger på EU:s-vattendirektiv. Må så vara men då har handläggarna missat några punkter om samråd när de har läst direktivet. Om detta direktiv skall bli framgångsrikt krävs nära samarbete och samverkan på gemenskapsnivå, medlemsstatsnivå och lokal nivå. Det krävs också information till allmänheten, inbegripet användarna, och att samråd sker med dem samt att de är delaktiga. Medlemsstaterna skall uppmuntra aktiv medverkan från samtliga berörda parter i genomförandet av detta direktiv, särskilt när det gäller att utarbeta, se över och uppdatera förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikten. En sammanfattning av de åtgärder för information till allmänheten och samråd som har vidtagits, resultaten härav och de ändringar i planen som gjorts till följd av detta. Hade vattenmyndigheternas beredningssekretariat uppmuntrat till aktiv medverkan från samtliga berörda parter redan inför förslag till vattenförekomsternas miljökvalitetsnorm, hade lokal nivås erfarenheter och kunskap givit chans till en samsyn om behövliga åtgärder. Vi måste få ordning på detta. Engagera dig! Bli medlem i BUV , Stödföreningen för småskalig vattenkraft , Vattenkraftens vänner eller Svensk Vattenkraftförening .

Dammrivningarna fortsätter under Tidö Under året som gick fortsatte dammar att rivas ut runt om i Sverige. När fördämningarna brister så förändras landskapet på bara några timmar, den vattennivå som kulturlandskap växt fram runt är borta. De som bodde vid strandkant får nu istället blöt dy till utsikt och fastighetsvärdena kollapsar. Allt på grund av en dumsvensk överimplementering av EU:s vattendirektiv. Direktivet ger all möjlighet att ta hänsyn till ekonomi, kultur och livsmiljö när man gör avvägningarna, något vi helt missat i Sverige. Istället fortsätter vi riva ut dammar utan hänsyn till konsekvenser och de lokalboendes önskemål. Regeringen har presenterat förslag till förändringar i miljöprövningen av vattenkraftverk. Tyvärr verkar de inte alls göra det enklare för den småskaliga vattenkraften. Fortfarande förskjuts kostnader på den enskilda som riskerar få betala en mycket saftig nota för att kunna bevisa att man tar tillräcklig stor miljöhänsyn. Risken är då fortsatt att man istället låter riva ut dammarna innan man ens miljöprövat för att slippa risken. Regeringens fokus på just vattenkraft och elproduktion riskerar också att missa den breda bilden. Det här handlar inte bara om elproduktion. Utan också om gamla kvarnar, dammar och kanaler som funnits i många hundra år och både människa och natur anpassat sig till. Inför öppen ridå på sociala medier ser man hur Tidöpolitiker av landsbygdssnitt suckar över att man inte lyckats stoppa dammrivningarna. Om frustrationen är så stor kan man undra varför de inte lyckas leverera lösningar? Det är ett mycket högt spel där elproduktion i hela landet och inte minst vackra kulturmiljöer håller på att förstöras med landskap som aldrig igen blir igenkännliga. Därför vill vi uppmana Tidöpartierna att sträcka ut en hand till Centerpartiet, vi är beredda att stötta alla förslag som hjälper landsbygden på riktigt. Vad väntar ni på? Stina Larsson, miljöpolitisk talesperson (C) Helena Lindahl, landsbygdspolitisk talesperson (C) Rickard Nordin, energipolitisk talesperson (C) Moderaterna har glömt bort Centerpartiets initiativ Istället för att ägna sig åt historieförfalskning borde Moderaterna fokusera på att lösa situationen för den småskaliga vattenkraften i söder, samtidigt som man ger möjlighet att återskapa livet i forsarna i norr. Centerpartiet har, som läsare av denna tidning vet, länge drivit frågan om att värna den småskaliga vattenkraften och bevara dammar som är värdefulla för landsbygden. Det handlar både om dammar som har kraftverk och de som finns för att säkerställa bevattning i jordbruket eller skapa vattenspeglar där badbryggor, campingplatser och kulturmiljöer måste bevaras. Vi vill också se miljöåtgärder som ger fisken tillbaka i älvarna i exempelvis Jämtland. Det är även viktig för svensk livsmedelsförsörjning. Med kloka åtgärder och väl avvägd lagstiftning går det. Moderaterna glömmer bort att det var Centerpartiet som tog initiativ i riksdagen till den paus som nu genomförs. Ett initiativ som Moderaterna hakade på och sedan lyfte i Tidöavtalet. Det var bra. Mindre bra är att utfallet hittills är mycket oroväckande. Situationen för den småskaliga vattenkraften blir om möjligt ännu sämre. Problemen med havererade samråd löses inte och länsstyrelserna, som såväl sportfiskare som dammägare pekar ut som skyldiga får inga nya uppdrag. Vattenförvaltningen ses inte heller över trots att det finns en majoritet i riksdagen för det. Moderaterna glömmer också att det var de som var med och förhandlade fram den nu gällande lagstiftningen. När man sedan hoppade av energiöverenskommelsen offrade man dammägarna på kärnkraftens altare och lämnade dem i sticket. Med Moderaterna vid vår sida hade trycket på den förra regeringen varit betydligt större. Trots det fick Centerpartiet igenom flera krav och utredningsuppdrag som nu ligger till grund för möjligheten att genomföra ny lagstiftning. När ägarna av den småskaliga vattenkraften nyligen hade årsmöte fanns bara ett enda parti representerat på plats. Centerpartiet. Trots att mötet var i hemstaden för Moderaternas energipolitiska talesperson gapade den, och många andra stolar, tomma. Endast en ledamot från Kristdemokraterna var med en stund på distans. Det finns inte en enda dammägare, fiskerättsinnehavare eller lantbrukare i Sverige som är betjänt av att Moderaterna försöker förvanska historien. Centerpartiets engagemang för landsbygden är mångårigt och genuint, oavsett om det handlar om livsmedelsförsörjning, välfärden eller vattenbruket. Vi har lagt fram ett antal förslag för att komma till rätta problemen i riksdagen, vi är de enda som lyft frågan i de energisamtal som Ebba Busch leder och vi kommer fortsätta kämpa tills vi har nya lagar och förordningar på plats. Det borde Moderaterna också göra. Stina Larsson (C), miljöpolitisk talesperson Helena Lindahl (C), landsbygdspolitisk talesperson Rickard Nordin (C), klimat- och energipolitisk talesperson

Norrlands Vattenkraftförening (NVF) lämnar synpunkter på det pågående arbetet med att fastställa miljökvalitetsnormer (MKN) i Bottenhavets och Bottenvikens vattendistrikt. MKN måste utgå från lokala förhållanden och bred samhällsnytta. Klassificering av vattenförekomster måste spegla verkligheten (KMV och KV). Möjligheten till undantag (MSK) måste användas fullt ut. Natura 2000 måste hanteras med respekt för befintlig verksamhet. Transparens och rättssäkerhet. MKN måste hållas inom ramarna för den nationella planen (NAP). Om vattenförvaltningen ska bidra till en rättssäker, hållbar och förnuftig miljöpolitik, måste den spegla både verkligheten i våra vattendrag och värdet av vattenkraften. Normsättningen som nu föreslås riskerar att försvaga elberedskapen, kulturmiljöerna och lokal samverkan. Du finner hela remissvaret här .

Vattenmyndigheten är samhällsfarlig Alsteråns fall och forsar har använts för olika vattenverksamheter sedan medeltiden: kvarnar, sågar, stampar, hammare, pappersbruk m m. Från mitten av 1800-talet började allt fler av dessa verksamheter att ta de första stegen in i den industriella eran. Detta blev också starten för de tio samhällen som nu finns utmed Alsterån, som samtliga vuxit upp runt vattenkraften (Ålem delvis). Sedan århundraden finns det alltså en kulturmiljö, livsmiljö och landskapsbild som präglas av vattenkraften och det som vuxit fram runt den. Men också dagens naturmiljö, inklusive vattenmiljön, har många hundra år på nacken. När det talas om att återställa vattenmiljön, naturrestaurering, är det i själva verket fråga om att förstöra ett naturtillstånd som funnits i århundraden för att åstadkomma något som aldrig funnits. Självklart finns det miljöåtgärder som både bör och kan genomföras, det är okontroversiellt. Men Vattenmyndigheten (VM) och de andra delarna av vattenförvaltningen driver en linje som syftar till att få så många dammar som möjligt utrivna, det förtjänar beteckningen samhällsfarligt. Läs hela yttrandet här !

Smålands Vattenkraftförening (SmVF) begränsar yttrandet i huvudsak till två områden, det som i dokumentet heter dels torka och översvämning och dels fysisk påverkan i vattendragen. Torka och översvämning SmVF noterar med tillfredsställelse att Vattenmyndigheten (VM) på ett helt annat sätt än tidigare lyfter fram den utmaning som ligger i att  vi får allt mer extrema väder, som gör att vi kan förvänta oss fler och längre torra perioder och fler och kraftigare översvämningar. Avsnitt 3.1 vittnar om en insikt om problemen. Dock säger man inget om att det påtagligt ökar risken för mer eller mindre uttorkade vattendrag sommar och höst. Läs hela yttrandet här !

”Samråden är dina bästa tillfällen att vara med och påverka hur vi förvaltar våra gemensamma vatten,” skriver vattenmyndigheterna i underlagen för samrådet. Under en vattencykel på sex år synes detta samråd också vara enda tillfället att i liten grad påverka vattenförvaltningen. Vår fromma förhoppning är att våra synpunkter beaktas mera och bättre än vid tidigare samråd och skrivelser till vattenmyndigheterna. Läs hela yttrandet  här !