Sökresultat

Effekt är knäckfrågan för framtidens energisystem med större andel vindkraft. Men att det skulle vara så har inte nått medierna, det visar en genomgång av ett 100-tal artiklar som Second Opinion Energi har gjort, skriver Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi . Den 18 december 2014 sände Sveriges Radio P1 morgon ett längre inslag om vad som kan vänta om 8-10 år när de första reaktorerna tvingas stänga på grund av att de passerat gränsen för sin tekniska livslängd samtidigt som andelen vindkraft ökar. Fokus sattes just på problematiken kring effekt. Så här beskrivs frågan i det nyhetsinslag som Ekot sedan också sände: Så risken finns att delar av Sverige blir mörklagda, om sju, åtta, nio, tio år, om ett antal reaktorer stängs. Den risken finns? – O, ja. Vindkraften i Sverige producerar visserligen mycket el sett över ett år, men under de kalla perioder när elbehovet är som störst visar svenska kraftnäts statistik att vindkraftens bidrag är litet. – Det går heller inte att lita till import av el eftersom flera andra länder har den strategin, att importera el under perioder med lite vind. Politikerna i Sverige säger samma sak, att vi ska förlita oss mer på import i framtiden. Om det är flera länder som har samma strategi så blir det ett ganska brutalt uppvaknande, säger Erik Ek, driftchef på Svenska kraftnät. Flera viktiga frågor som måste lösas när reaktorer stängs och andelen vindkraft ökar togs upp av SR. Det är journalisten Sven Börjesson som ligger bakom nyheten. Han har som journalist följt energifrågan i 20 år och det var ingen slump att inslaget kom till. - Jag har funderat på att ta upp ämnet under en längre tid, men det som var gnistan att det blev just nu var när Socialdemokraterna och Miljöpartiet bjöd in till energikommissionen. De skrev om förnybar energi och energieffektiviseringar, men man nämnde inte ett ord om effektfrågan och inte ett ord om vilka utmaningar som marknaden har och vilken marknadsdesign som måste till och hur detta ska finansieras. Vi hade tänkt sända inslaget en vecka tidigare, men så kom regeringskrisen emellan. Hans inslag tillhör dock ovanligheterna, det visar en mediegenomgång som Second Opinion Energi har gjort. Av ett 100-tal artiklar på sr.se, svt.se och dn.se under 2014 har ingen på det här tydliga viset beskrivit det problem som blir allt tydligare för svensk energiförsörjning. Det förekommer rapsodiskt vid några tillfällen, till exempel rapporterade SVT med rubriken MP:s kärnkraftsavveckling oroar industrin och ringade till viss mån in problematiken. Läs hela artikeln på: http://www.second-opinion.se/energi/view/2921

Per Nordlund är regiondirektör för Statkraft Sverige. I denna intervju diskuterar han förutsättningarna för elförsörjningen i Sverige och vad regeringens energikommission bör hantera. Bland annat handlar det om förutsättningarna för vattenkraften: "Bland annat på vattenkraftsidan råder en osäkerhet om framtida regler som gör det mycket svårt att räkna på investeringar i förnyelser av gamla vattenkraftanläggningar. Vi är vana vid och inställda på att hantera marknadsprisrisker, men de regulatoriska förutsättningarna måste bli mer stabila och förutsägbara. Ett annat bekymmer är att vattenkraften i dag beskattas mycket hårt i förhållande till intäkterna. Osäkerhet på tillståndssidan och höga skatter riskerar att bromsa upp förnyelserna av äldre vattenkraftanläggningar." Det är en viktig insikt. Vattenkraften är vår mest miljövänliga elproduktion som också uppfyller kraven på leveranssäkerhet och reglerbarhet och står för cirka hälften av vår elproduktion. Att det råder osäkerhet kring de politiska förutsättningarna är anmärkningsvärt.

Fem kommunråd i Västsverige uppvaktar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och kräver stopp på Länsstyrelsens förelägganden kring småskalig vattenkraft. Landsbygdsministern tycker att den småskaliga vattenkraften innebär ett viktigt tillskott av förnybar energi. Läs hela artikeln här !

I en intervju i Tidningen Västsverige säger förra miljöministern Lena Ek att hon inte alls står bakom agerandet mot de småskaliga vattenkraftverken. "De skulle ha klassats som lagliga, och fiskvägar skulle ha kunnat byggas med ett enkelt anmälningsförfarande" . Tänk vad mycket onödigt lidande vi kunde ha undvikit och vad mycket i praktiska miljöåtgärder vi hade kunnat genomföra, om Lena Ek hade klargjort detta under sin ministertid. Läs mer här !

Det dokument som debatteras är ett resultat av generaldirektörernas Erik Brandsma, Energimyndigheten och Björn Risinger, tidigare HaV, numera Naturvårdsverket, sammanfattning av det de anser viktigast av det som förts fram under mer än ett års möten mellan ovannämnda generaldirektörer, vattenkraftbranschen och miljöorganisatorer. SVAF har inte skrivit under detta dokument och har under och efter samtliga möten i tal och skrift framfört de viktiga fördelarna med småskalig vattenkraft . Ingen deltagande organisation eller företagsföreträdare har kunnat lämna ett särskilt yttrande. SVAF betonar starkt att inga vattenkraftverk ska läggas ner/rivas ut. Siffran 570 i dokumentet kommer ur ett teoretiskt beräkningsexempel som bygger på den nationella strategin som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten tog fram 2014, där de kom fram till att vatten motsvarande 1,5 TWh behöver avsättas för att motsvara erforderliga åtgärder i vattendragen. SVAF anser att den småskaliga vattenkraften skall bevaras och utvecklas SVAF anser att RESTOR Hydro-projektet visar hur den småskaliga vattenkraften kan bygga ut i Sverige och i EU. Att åtgärder ska genomföras enligt vattendirektivet är ostridigt. Frågan är när, var och hur. HaV driver nu fyra pilotprojekt som omfattar Lule älv, Dalälven, Nissan och Emån, där det utreds var bäst åtgärder kan genomföras med minst pengar. Projekten avses bli vägledande hur landets övriga vattendrag ska hanteras. SVAF har stridigt hårt för att kravet på nyprövning ska bort ur resonemangen och att det i stället är omprövning av villkor som gäller. SVAF hoppas på förenklade prövningsprocesser och en fond där alla deltagare betalar efter elproduktion och där de stora kraftbolagens bidrag kommer att hjälpa de små. I paketet som generaldirektörerna lagt fram finns  en finansieringslösning, där de ekonomiskt starka hjälper den ekonomiskt svage. Den bygger mycket på det jobb som förre GD:n vid Energimyndigheten Thomas Korsfeldt gjort åt SVAF. Det är nu arbetet startar med fortsatt politikerinformation, där vi inte motsätter oss översyn av villkor för vattenhushållning, men motsätter oss varje åtgärd som äventyrar vår verksamhet. Nu gäller det att se möjligheter och inte hot men inget kommer gratis. Det är nu jobbet börjar. Jan-Åke Jacobson, deltagare i samtalen, Gunvor Axelsson, ersättare vid det senaste samtalet

Second Opinion Energi: Efter en dom i Mark- och miljööverdomstolen har Brevens Bruk fått så långtgående och kostnadskrävande krav på sig att de kommer att tvingas upphöra med verksamheten och riva ut sina vattenkraftsanläggningar. Om inte Högsta domstolen tar upp fallet och ändrar domen är det ett faktum – men konsekvenserna kommer att bli större än så, tror Brevens Bruks vd Sten Geijer. - Sannolikt kommer vi att få se fler som sätts i samma situation och måste riva ut, säger han. Brevens bruk ligger fem mil sydost om Örebro, det är en bruksort som klassas som kulturhistoriskt riksintressant. Här bedriver Brevens Bruk AB vattenkraftsverksamhet i Brevensån och har gjort detta sedan 1600-talet. I mitten av 1800-talet byggde man det kraftverk som står på platsen i dag och på 1930-talet gjorde man det möjligt att producera elkraft där. 2004 – drygt 70 år senare – inledde Brevens Bruk den juridiska processen för att få renovera sin anläggning. Tio år senare, i mars i år, kom Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) sin dom som Brevens Bruk anser har så omfattande och kostsamma villkor att driva vidare anläggningarna inte är realistiskt. - Jag ser domen som ett dråpslag som riskerar att vara vägledande för fler domar. Det kommer att få följden att alla ägare till småskalig vattenkraft som har tillstånd genom privilegiebrev samt inte ekonomiska förutsättningar att göra de miljöförbättrande åtgärder som myndigheter kräver, kommer att tvingas stänga och riva ut sina kraftverk, säger Sten Geijer, vd för Brevens Bruk. Minimitappningen förbi kraftverket är ytterligare en central fråga. För att få bra vattenomsättning för biotopen och fungerande fiskvägar ska Brevens Bruk öka spillet av vatten, menar MMÖD och tycker att ett rimligt krav på tappning är 600 liter vatten per sekund. Det här är det krav som Kammarkollegiet och Länsstyrelsen ställer och handlar om 23 procent av det vatten som i dag utnyttjas i kraftverket för produktion av förnybar energi. Brevens Bruk tycker att 5 procent spill vore mera rimligt och att kostnaden för den minskade elproduktionen – 106 000 kronor om året – för det beslutade spillet, är för hög. MMÖD tycker att bortfallet är rimligt. Men nu hoppas alltså Brevens Bruk att HD ska se ärendet som principiellt viktig och ändra utslaget. I sitt överklagande skriver Brevens Bruk: Den i detta mål centrala frågeställningen är om det vid laglighetsprövning av äldre befintliga vattenanläggningar, som uppförts med stöd av meddelade rättskraftiga särskilda rättigheter, skall vara möjligt att föreskriva så omfattande villkor att ett bibehållande av anläggningen omöjliggörs. - Blir det inte ändring i domen kommer det att bli utrivning för vår del och det är intressant för den småskaliga vattenkraften. Konsekvenserna för natur- och kulturmiljön av att vi tvingas till en utrivning är något som överhuvudtaget inte har beaktats av vare sig domstol eller myndigheter. Sannolikt kommer vi att få se fler som sätts i samma situation och måste riva ut, säger Sten Geijer, som tycker att det är ett orimligt förhållningssätt att en domstol tvingar fram så omfattande åtgärder när miljönyttan är så tveksam. Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi http://www.second-opinion.se/energi/view/2855