HaV har sammanställt en rapport som redovisar olika miljöåtgärder i vattenkraftverk. Åtgärderna bygger på en sammanställning som är framtagen i den gemensamma implementeringsstrategin, Common Implementation Strategy, CIS, som är ett samarbete mellan medlemsstaternainom EU. Åtgärderna i rapporten representerar typiska åtgärder som medlemsstaterna överväger inom god ekologisk status och god ekologisk potential. Under 2013 till 2015 har det pågått ett arbete inom CIS där data samlas in hur medlemsstaterna har tillämpat åtgärderna bedömt den ekologiska effektiviteten bedömt påverkan på verksamheten Åtgärderna i rapporten är generella och i de flesta fall måste åtgärderna anpassas lokalt. Vissa av åtgärderna har aldrig genomförts i Sverige, men i dessa fall finns erfarenheter att hämta från andra länder. I många fall kan åtgärderna vara aktuella för andra typer av verksamheter som är beroende av en damm och vattenreglering, till exempel vattenreglering för dricksvatten, processindustri eller bevattning inom jordbruket. Åtgärdslistan är inte en heltäckande beskrivning av alla möjliga miljöåtgärder inom vattenkraften, men den innehåller de som bedöms som viktigaste för att uppnå miljökvalitetsmålen i vattenförvaltningen. Läs mer hos HaV .

Hela regleringsbrevet finns här . Nedan följer utdrag som har bäring på vattenverksamheter. Regionalt tillväxtarbete Gäller alla länsstyrelser utom i Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på inom vilka områden, inom den regionala tillväxtpolitiken, där samverkan sker mellan länsstyrelsen och den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet och hur denna samverkan har utvecklats. Detta innefattar särskilt genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen 2014–2020, inklusive territoriellt samarbete avseende insatser inom det tematiska området Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer och övrigt arbete med de regionala klimat och energistrategierna. Berörda länsstyrelser ska beskriva hur användningen av medel från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och, i förekommande fall, de territoriella samarbetsprogrammen. Det regionala klimatanpassningsarbetet Länsstyrelserna ska redovisa insatser med anledning av uppgiften att samordna det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet. Med utgångspunkt från de regionala handlingsplanerna för klimatanpassning ska det i redovisningen ingå, vilka insatser som görs på länsstyrelsen och hos kommunerna i länet, vilken effekt detta får för länets anpassning till ett förändrat klimat samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:10 Klimatanpassning under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Kulturmiljö Länsstyrelserna ska redovisa hur hela myndigheten, inom de olika delarna av verksamheten, verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen. Länsstyrelserna ska analysera och redovisa utvecklingsmöjligheter för det tvärsektoriella samarbetet vad gäller bl.a. värdering av kulturmiljö i olika processer och hur kulturmiljöperspektivet i miljökvalitetsmålen omhändertas. Länsstyrelserna ska särskilt redogöra för hur man arbetar för att överbrygga eventuella konflikter mellan naturvårdsintressen och kulturmiljöintressen vid hantering av småskalig vattenverksamhet. Länsstyrelserna ska redovisa hur myndigheten strategiskt verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen i samverkan med lokala och regionala aktörer. Samspelet avseende kommunala och regionala kulturmiljöunderlag, handlingsplaner och strategier, inklusive de regionala kulturplanerna, ska särskilt belysas. Energi och klimatomställning Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt perspektiv främja, samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna med utgångspunkt i de regionala klimat och energistrategierna och Klimatklivet samordna och i dialog med aktörer verka för effektiva klimatinvesteringar i länet och synergieffekter mellan olika åtgärder, verka för att öka andelen förnybar energi i länet, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom den nationella planeringsramen för vindkraft till 2020, arbeta för ett ökat genomslag av de nationella klimat- och energimålen inom olika sakområden såsom miljöprövning och miljötillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, samverka mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete på området energi- och klimatomställning, samt bedöma hur insatserna har påverkat utsläppen av växthusgaser, energieffektivisering och andelen förnybar energi i länet. Förelägganden inom ramen för tillsyn över vattenverksamheter Länsstyrelserna ska redovisa hur många förelägganden inom ramen för sin tillsyn över vattenverksamheter som beslutats under 2015 och som gäller vattenkraft eller dammar. Redovisningen ska även innehålla uppgifter om något av föreläggandena har överklagats och om så är fallet även utfallet vid en överprövning, samt även redogöra för utfallet av överprövning av de beslut som ännu var föremål för prövning vid tiden för redovisningsdatumet i återrapporteringskravet 66 i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2015. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska sammanställa redovisningarna och redovisa sammanställningen till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 april 2016. Havs- och vattenmiljö Länsstyrelserna ska redovisa användningen av medel från anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och användningen av övriga medel som tilldelats från anslaget. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska lämna en samlad redovisning för länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Havs- och vattenmyndigheten med kopia till regeringen (Miljö- och energidepartementet). Redovisningen avseende 2016 ska ske senast den 15 februari 2017 i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens anvisningar. Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Länsstyrelserna ska ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Naturvårdsverkets riktlinjer för handlingsplanerna ska tjäna som vägledning för arbetet. I uppdraget ingår att identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden som tillsammans skapar ett ekologiskt sammanhang och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster, redovisa lämpliga bevarandeinsatser som hänsyn, skydd, skötsel och restaureringsinsatser, som bl.a. kan utgöra grund för prövningsverksamhet och fysisk planering, samarbeta med berörda landskapsaktörer inom exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske, samt involvera det civila samhället i arbetet. Målsättningen är att handlingsplanerna till stora delar ska vara etablerade 2017. Vid genomförande av uppdraget ska effekterna av ett förändrat klimat beaktas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljö- och energidepartementet) samlat den 1 oktober 2017 av Länsstyrelsen i Västerbottens län. Länsstyrelserna ska även delredovisa utvecklingen av arbetet i sina årsredovisningar. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.   Regleringsbrev 2016 Miljödepartementet Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Havs- och vattenmyndigheten Dialog om vattenkraft och fastställda mål Havs- och vattenmyndigheten ska återrapportera genomförda insatser i fråga om en fortsatt dialog med berörda myndigheter och andra intressenter med syfte att få en ökad samsyn kring vattenkraften och de för ändamålet relevanta mål som är fastställda om förnybar energi, fiskeriförvaltning samt miljömål för vatten och vattenförvaltning. I uppdraget ska även de av riksdagen fastställda kulturmiljömålen beaktas.

Riksdagens Civilutskott kommer att i ett betänkande behandla 51 fristående motioner som gäller hushållningen med mark- och vattenområden. Fler än tio av motionerna gäller kostnadseffektiva och rättsäkra tillståndsprocesser och miljötillstånd för vattenkraft och då framförallt småskalig vattenkraft. Beredning i utskottet sker på följande datum Beredning 2016-01-19 Justering 2016-03-17 Trycklov 2016-03-30 Nedan följer ett antal av de motioner som berör småskalig vattenkraft, Samtliga motioner och länk till beredning och kommande betänkande finns här . Motioner Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av tillsynsavgifter och de ekonomiska förutsättningarna för den enskilde verksamhetsutövaren att klara av den juridiska processen och de krav på förbättringar som ett nytt tillstånd kräver och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bevara viktiga värden som klimatsmart elproduktion, stora kulturvärden, möjlighet för en levande landsbygd och självklart även värna och förbättra den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att innan föreläggande om ny prövning bör länsstyrelserna göra någon form av avvägning, som bör finansieras inom länsstyrelsernas befintliga ram, så att ett föreläggande fortfarande anses miljömässigt motiverat, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätt till ersättning för verksamhetsinskränkning bör gälla även verksamheter med tillstånd äldre än MB och tillkännager detta för regeringen. Motion till riksdagen 2015/16:2398 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att uppnå vattendirektivets mål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera de åtgärder där finansiering är tillgänglig för att uppnå vattendirektivets mål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärderna för vattendirektivet bör förenas med jobb i hela landet, ett konkurrenskraftigt jordbruk och med andra miljömål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhällsekonomiska kostnader förknippade med åtgärdsprogrammet för vattendirektivet bör analyseras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ägande- och förfoganderätten bör förenas med miljökrav samtidigt som den förnybara elproduktionen värnas, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra definitionen av ”urminnes hävd” med anledning av nuvarande tillämpning av vattendirektivet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör presentera förslag på hur alla tillståndspliktiga vattenverksamheter kan få tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken och EU-rätten på ett modernt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet ska utformas så att miljömål, äganderätt, energiproduktion och kulturhistoriska hänsyn förenas på ett hållbart och rättssäkert sätt och så att det beaktar olika anläggningars förutsättningar, befintliga äldre tillstånd och tillståndsprövningens och åtgärdernas eventuella ekonomiska konsekvenser för enskilda verksamheter, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett tillfälligt stopp, ett moratorium, för ny- och omprövning av befintliga mindre vattenverksamheter till dess att sådana regler som efterfrågas i motionen är på plats, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Motion till riksdagen 2015/16:2360 av Annika Qarlsson (C)  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra definitionen ”urminnes hävd” med anledning av tillsynen av småskalig vattenkraft enligt miljöbalken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör presentera förslag på hur, på ett modernt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, alla tillståndspliktiga vattenverksamheter kan omprövas för att få tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken och EU-rätten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet ska utformas så att miljömål, äganderätt, energiproduktion och kulturhistoriska hänsyn förenas på ett hållbart och rättssäkert sätt och att det beaktar olika anläggningars förutsättningar, befintliga äldre tillstånd och tillståndsprövningens och åtgärdernas eventuella ekonomiska konsekvenser för enskilda verksamheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att till dess att sådana regler är på plats bör ett tillfälligt stopp, ett moratorium, för ny- och omprövning av befintliga mindre vattenverksamheter införas och tillkännager detta för regeringen. Motion till riksdagen 2014/15:604 av Lars Tysklind (FP) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att tillståndsprocesser för vattenverksamhet är flexibla så att de kan anpassas till småskalig verksamhet. Det är angeläget att nu skapa effektiva och relevanta tillståndsprocesser med fokus på miljönytta. En förutsättning är då att tillståndsprocessen kan anpassas så att t.ex. den småskaliga vattenkraften inte får helt orimliga kostnader för nyprövning. Risken är annars uppenbar att verksamheter tvingas lägga ner trots att det i grunden finns goda förutsättningar att vidta effektiva miljöåtgärder. Med andra ord måste fokus ligga på att lägga de begränsade ekonomiska resurser, som oftast gäller den småskaliga vattenkraften, på konkreta miljöåtgärder och inte på orimliga kostnader för själva nyprövningen. Motion till riksdagen 2014/15:995 av Annika Qarlsson och Ulrika Carlsson i Skövde (C) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att länsstyrelserna ska göra halt i tillståndsprocesserna tills utredningen om den småskaliga vattenkraften blir klar. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hänsyn vid kommande eventuella tillståndsprövningar för småskalig vattenkraft ska tas till verksamheter som i dag har tillstånd och att kostnaden då måste vara skälig i relation till omsättningen. Motion till riksdagen 2014/15:303 av Cecilia Widegren (M) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värna om och stödja den småskaliga vattenkraften. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dialoguppdraget mellan små vattenkraftsutförare, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten bör förtydligas. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tydligt och skyndsamt neka myndigheterna att kräva nya tillstånd av välbeprövade verksamheter, så att de i stället kan utöva modern tillsyn för miljöns bästa. Motion till riksdagen 2014/15:1309 av Daniel Bäckström (C) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om småskalig vattenkraft. Staten måste ta ett större ansvar när administrativa krav från myndighetsutövaren tvingar verksamheter med småskalig vattenkraft att avveckla sig själva på egen bekostnad.  Lagstiftningen borde istället för vattenverksamhetsutredningens förslag utformas så att miljöanpassningen av befintliga anläggningar underlättas så utveckling kan ske med långsiktigt goda ekonomiska förutsättningar för småskaliga verksamhetsutövare. Detta är även viktigt för anläggningar där det idag inte produceras vattenkraft. Anläggningarna ska bedrivas i enlighet med dagens miljöhänsynskrav och det är viktigt att det löpande görs rimliga avvägningar mellan det allmänna och det enskilda intresset. Motion till riksdagen 2014/15:1092 av Josef Fransson m.fl. (SD) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för småskalig vattenkraft. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en sänkning av fastighetsskatten för småskalig vattenkraft. Motion till riksdagen 2014/15:1666 av Penilla Gunther (KD) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att länsstyrelsernas olika uppgifter bör harmoniseras och samordnas så att uppgifternas syften inte motverkar varandra vad gäller den småskaliga vattenkraften.

Fråga 2015/16:770 Avveckling av den svenska småskaliga vattenkraften av Cecilia Widegren (M) till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/Avveckling-av-den-svenska-smas_H311770/ Länsstyrelserna har under senare år fått extra anslag av Miljödepartementet för att öka tillsynen av bland annat vattenkraft. Det ursprungliga syftet var att öka insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag. HaV, Havs- och vattenmyndigheten, deltog vid uppstarten av arbetet och myndighetens uppfattning var att tillsyn skulle bedrivas för att åstadkomma miljöförbättrande åtgärder. Utöver utökad tillsyn påbörjades ett förnyat tillståndsförfarande trots att utredning och riksdagsbeslut inte tagits. Detta har lett till att ett myndighetsarbete inletts som leder till avveckling av den svenska småskaliga vattenkraften. Verksamhetsutövare som driver småskaliga vattenkraftverk uppfattar det som att HaV har ändrat det ursprungliga syftet. Detta då myndigheten mot bakgrund av ett par domar sett möjligheten för länsstyrelserna att förelägga verksamhetsutövare att söka nya tillstånd enligt miljöbalken, vilket HaV i februari 2014 gav vägledning till länsstyrelserna att göra. Att tvinga småskaliga vattenkraftverksutövare i Sverige att söka nya tillstånd för anläggningar som funnits länge, många i flera hundra år, och som fungerat tillfredsställande under lång tid, framstår inte som rimligt och inga tydliga förklaringar ges varför detta är nödvändigt. Administration kostar både pengar och resurser som kan användas på bättre sätt. HaV:s krav på den småskaliga vattenkraftens verksamhetsutövare med dessa förelägganden är ett problem då det helt saknas en strategi för hur en miljöanpassning av dessa småskaliga vattenkraft ska te sig. I stället för att delges en strategi föreläggs verksamhetsutövarna att söka nya tillstånd. Länsstyrelserna försätter de drabbade i en situation där de tvingas söka tillstånd enligt miljöbalken innan vattenförvaltningens utpekande av kraftigt modifierade vatten är klar. Om ett vattendrag klassas som kraftigt modifierat ändras kravnivån på verksamheten avsevärt, vilket självklart skapar stor oro – både hos och för den småskaliga vattenkraften. Det bör därför skyndsamt, från regeringen, tillkomma en strategi där kostnader och effekter beaktas, och som gör det möjligt för de utövare som driver småskaliga vattenkraftverk, utifrån de miljökrav som finns, att fortsätta göra det. Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson: Avser regeringen och ansvarig minister att sätta stopp för påtvingad avveckling av den svenska småskaliga vattenkraften genom att i stället utforma en hållbar framtidsstrategi för dess överlevnad i harmoni med miljö och djurliv? Svar: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Svar-pa-skriftliga-fragor/Avveckling-av-den-svenska-smas_H312770/?utm_source=apsis-anp-3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified Dnr M2016/00378/Nm Miljö- och energidepartementet Klimat- och miljöministern samt vice statsministern Till riksdagen Svar på fråga 2015/16:770 av Cecilia Widegren (M) Avveckling av den svenska småskaliga vattenkraften Cecilia Widegren har frågat mig om regeringen avser att utforma en hållbar framtidsstrategi för den småskaliga vattenkraftens överlevnad i harmoni med miljö och djurliv. Jag vill inleda med att konstatera att vattnets kraft har nyttjats av människan i många århundraden, vilket har format och påverkat de vattenanknutna miljöerna. Den svenska vattenkraften byggdes ut under en tid när miljökraven inte var desamma som i dag. Det har i huvudsak inte genomförts några miljöanpassande åtgärder vad gäller förutsättningar för djur- och växtliv under tiden dessa anläggningar varit i drift. I Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015 framgår även att miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag inte nås, vilket också riksdagen har påpekat. Samtidigt är vattenkraften i sin helhet avgörande i omställningen till ett helt förnybart energisystem och därmed miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Som jag också har svarat i samband tidigare riksdagsfrågor följer det av miljöbalken en skyldighet för tillsynsmyndigheten att utöva tillsyn över de verksamheter som omfattas av tillsynsansvaret. Länsstyrelsen ansvarar som huvudregel för tillsynen över vattenverksamheter och ska därmed se till att sådana verksamheter inom länet bedrivs på ett sätt som är förenligt med miljöbalkens bestämmelser. Denna tillsyn sker i enlighet med sedan länge beslutade regelverk och jag förutsätter att Cecilia Widegren och jag är överens om att vattenverksamhet även fortsättningsvis som huvudregel ska vara tillståndspliktigt. Om en tillståndspliktig verksamhet bedrivs utan tillstånd är det tillsynsmyndighetens, i detta fall länsstyrelsens, ansvar att se till att rättelse sker. På riksdagens initiativ tillsatte den förra regeringen den så kallade Vattenverksamhetsutredningen (M 2012:01) för att se över reglerna om vattenverksamheter. Vattenverksamhetsutredningen har överlämnat två delbetänkanden och ett slutbetänkande till regeringen. Samtliga betänkanden har remitterats och förslagen från utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. En framtida lagreglering behöver se till att vi ökar takten för att anpassa vattenkraften till miljökraven, och att vi når de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen samt de mål som finns inom energi- och klimatpolitiken. I detta arbete har regeringen uppmärksammat att förhållandena för småskalig vattenkraft bör övervägas särskilt, t.ex. vad gäller värnande av kulturmiljöintressen. Stockholm den 17 februari 2016 Åsa Romson

Lars Hjälmered, riksdagsledamot för moderaterna från Göteborg och medlem i Energikommissionen oroas över regeringens energipolitik och vill fråga statsrådet Ibrahim Baylan följande: Är det statsrådets och regeringens uppfattning att vattenkraften ska hanteras först i Energikommissionen för att sedan följas av eventuella beslut, eller tänker regeringen hantera förslag om vattenkraften ensidigt och vid sidan av Energikommissionen på samma sätt som regeringen gjort kring den kraftigt höjda kärnkraftsskatten? Frågan baseras på följande sammanfattning av Lars Hjälmered: Regeringen tillsatte våren 2015 en statlig utredning, kallad Energikommissionen, med uppdraget att utreda och lämna förslag till en energipolitik i tidsperspektivet 2025–2050. Under 2015 valde regeringen att ensidigt och vid sidan av Energikommissionen fatta flera avgörande energipolitiska beslut som får långsiktiga effekter. Det gäller ökade subventioner av ny, förnybar energi, men också en kraftig höjning av kärnkraftsskatten, vilket allvarligt förvärrat läget för den svenska kärnkraften. Regeringen har ofta talat om vikten av samtal i Energikommissionen men har ännu inte presenterat några konkreta förslag som visar vad regeringen vill. Däremot har man ensidigt fattat flera beslut. I den lista över planerade propositioner som regeringen har presenterat anger regeringen att man planerar att lämna förslag till riksdagen i september månad om vattenkraft. Förslag kan då landa på riksdagens bord samtidigt som Energikommissionen arbetar och rimligen seriöst analyserar den svenska vattenkraftens framtid.

Elpriset på bra nivå men avvakta elcertifikat då det finns möjlighet till stigande elcertifikatpris efter sommaren, skriver Neas Energy i sin junianalys. Läs hela analysen  här !

Politiskt är man enig om att satsa på förnybara energikällor  i länet. Men att regeringens regleringsbrev till länsstyrelserna skulle få så negativa konsekvenser för vattenkraften hade man inte räknat med, menar förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson (C). Läs tidningens tredje avsnitt om den småskaliga vattenkraften här !

Döda ålar. Hängivna tjänstemän. Och tabeller med kilowatt. Ett 30 tal riksdagsledamöter fick i veckan ett smakprov på argument för och emot den småskaliga vattenkraften. Samt några förnuftiga förslag på lösning av konflikten. Läs hela reportaget här .

EVALD HOLMÉN HAR GÅTT UR TIDEN Evald Holmén föddes 1929 i Långaryds socken i sydvästra Småland och gick bort på midsommarafton 2016. Evald var en känd och uppskattad specialist på vattenturbiner och han delade generöst med sig av sina kunskaper. Hans karriär inom turbinbranschen började på NOHAB i Trollhättan i början av 1950-talet. På det högteknologiska företaget fick Evald inspiration att vidareutveckla och nykonstruera turbiner av högsta världsklass. Eftersom NOHAB var verksam internationellt blev det många utlandsresor över praktiskt taget hela världen. Evald blev så småningom chef för konstruktionsavdelningen men eftersom han föredrog teknik framför personalledning flyttade han i början av 1980-talet till Stockholm och anställdes på VBB, Vattenbyggnadsbyrån, numera SWECO. Här blev Evald en eftersökt turbinspecialist som även behärskade övrig strömningsteknik. Jag lärde känna Evald i mitten av 1980-talet, men framförallt när vi planerade och byggde Mackmyra kraftverk i slutet av 1980-talet. Evald var då den trygga kompetens vi kunde luta oss emot när det gällde flödesdimensionering, val av turbintillverkare samt driftsättning av kraftverket. Under 1980-talet blev Evald även adjungerad professor i vattenturbinteknik vid KTH. Efter sin pensionering startade Evald ett eget konsultföretag och blev ofta anlitad av SWECO och de stora kraftbolagen när det gällde komplicerade turbinproblem. Men han hade en speciell förkärlek till de små vattenkraftverken. Kännetecknande för Evald var hans stora engagemang i de uppdrag han åtog sig, hans koncentration på uppgiften, hans snabbhet och de noggranna och heltäckande rapporter han lämnade. Detta var mycket uppskattat i vattenkraftbranschen. Kännetecknande var även de låga arvoden Evald tog för utredningar inom småskalig vattenkraft. För Evald var inte intäkterna det viktigaste, utan att vattenkraften kunde utvecklas liksom att ett gott samarbete kunde etableras med de små turbintillverkarna och med ägare till små vattenkraftverk. Man kunde kanske tro att Evald var en utpräglad tekniker utan intressen utanför sin tekniska sfär, men ingenting kunde vara mer felaktigt. Hans intresseområde var brett liksom hans kunskap inom historia, samhällsfrågor, filosofi, litteratur och många andra områden av mänsklig verksamhet. Evald deltog i nästan samtliga studieresor med buss vilka arrangerades av SERO och SVAF till de flesta europeiska länder för att studera vattenkraft. När man under 10 dagar stänger in entreprenörer i en buss hinner mycket avhandlas och Evald befann sig alltid i centrum med sitt goda småländska humör och sitt intresse att dela med sig ur sitt breda register. Stämningen i bussen var hög och skratten många. En del benämnde dessa resor för "Bussuniversitetet". På kvällarna hölls seminarier och Evald var en frekvent och uppskattad föredragshållare. Men Evald hade ytterligare en sida: sitt småländska ursprung. Han återkom ofta till sin uppväxttid och eftersom han tillhörde den stora Långarydssläkten forskade han i de olika dialekter som förkom i hans hemtrakter och använde ibland ord och uttryck hämtade från dessa dialekter. Det känns tungt att vännen och inspiratören Evald ej längre finns och jag vet att många känner som jag. Men jag minns med tacksamhet alla insatser han gjort för mig och andra vad gäller vattenkraft. Jag känner stor glädje över alla intressanta och trevliga diskussioner vi hade i hans lägenhet i Stockholm liksom på andra platser. Evald kommer alltid finnas i mitt minne som en kunnig, positiv, generös och inspirerande nära vän. Christer Söderberg En minnesstund för Evald Holmén kommer att hållas i Kville församlingshem, Hamburgsund, fredagen den 22 jul kl 1430. Svar om deltagande till Fonus tel 0522-39195 senast den 20 juli. Tänk gärna på demensforskningen pg 900858-2.

Vattenkraftverken i sydöstra Sverige skulle kunna fördubbla sin produktion av el. Det menar Thomas Sandberg, professor emeritus vid KTH, som konstaterar att dessa kraftverk har en roll att fylla för landets elproduktion. Läs hela reportaget här !

I praktiken kan det betyda att älskade badsjöar försvinner och ersätts av vattendrag med bryggor 15 meter upp på den f.d. stranden, skriver Anne-Louise Israelsson, LRF, om Vattendirektivet i Norrköpings Tidningar. Läs hela artikeln här !

Riksantikvarieämbetet belyser framgångsfaktorer och problem för att beakta kulturmiljöer i anslutning till vattenvårdsåtgärder och sammanfattar i en rapport bland annat: Vidare har det framkommit att miljöbalkens möjlighet för kulturmiljöhänsyn är underutnyttjad, att det finns brister i samråds- och beslutsunderlag som är till nackdel för beaktandet och bevarandet av kulturmiljöer. Ta del av rapporten här .