Sökresultat

I Värmland, och även övriga Sverige känner sig många kraftverksägare hårt trängda av förelägganden från länsstyrelserna som begär att man ska söka nytt tillstånd, trots att man har ett äldre tillstånd. Länsstyrelserna kräver även vite om man inte följer förelägganden. Hur kan en verksamhet bli olaglig över en natt utan att något i kraftverksdriften blivit ändrat, frågar sig många. Detta har väckt våldsamt motstånd, många har känt sig manade att försvara den småskaliga vattenkraften, så som man gjorde vid ett stormöte i Mallbacken i maj. Det händer mycket nu och snabbt, för att redovisa läget i dessa svåra frågor inbjuder Värmland-Dalslands Vattenkraftförening, VDVF, och Bixia till ett informationsmöte på restaurang Kvarnen i Borgvik nära Grums den 25 november. Vi startar med kaffe och smörgås kl 0930, programmet börjar kl 10. Alla intresserade är välkomna till detta viktiga informationsmöte, det är kostnadsfritt och kaffe och lunch kommer att serveras deltagarna. Antalet deltagare är dock begränsat, vänta inte med att sända in anmälan. Man måste anmäla sig senast den 20 november till Bengt Carlsson, Bixia, 0470-703 383, mobil 070-697 81 51, e-post bengt.carlsson@bixia.se , eller till Christer Hedberg, VDVF, 073-373 26 65, 0570-521 51, christer@gullsby.com . Välkomna! Värmland-Dalslands Vattenkraftförening,   Bixia PROGRAM FÖR INFORMATIONSMÖTE I BORGVIK DEN 25 NOVEMBER                                                                                                          Vattenkraftens svårigheter – och möjligheter Kl. 09.00     Kaffe och frukostfralla, deltagarregistrering 09.30-09.45 Inledning, presentation av dagens program 09.45-10.30 Juridiken så som den ser ut idag           Viktor Falkenström 10.30-11.15 Vattenkraft och fisk- vad är problemen?        Erik Sjölander 11.15-12.00 Hur bygger man en faunapassage-fiskvandringsväg Johan Lind 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.45 Debatt om dagsläget för småskalig vattenkraft 13.45-14.15 Presentation från utställare och vattenkraftprojekt 14.15-14.45 Elmarknaden, hur ser framtiden ut          Bengt Carlsson 14.45-15.15 Eftermiddagskaffe samt besök våra utställare/föreläsare 15.15-16.00 Avslutning, sammanfattning och information om vattenråden, försäkring, säkerhet, dokumentation, argument i möten med andra.   Deltagande är kostnadsfritt men anmälan behövs senast 20 november, 070-6978151, bengt.carlsson@bixia.se eller 073-3732665, christer@gullsby.se . Aktuell information på www.varmdalkraft.se Följ oss på Facebook värmland dalslands vattenkraftförening Sprid budskapet till alla vänner och bekanta

Det talas från politiker ofta om landsbygdsutveckling. En länsstyrelse säger: "Vi jobbar med landsbygdens utveckling" . Må så vara men teori och praktik stämmer inte när följande sker. Läs Gunvor och Åke Strids brev till våra förtroendevalda. Kolla även deras webb,  www.bosamollan.se , för att se deras "miljöbrott". Till Sveriges politiker Erinringar om följderna av tillämpning av ett så kallat regleringsbrev 2012 angående ökad tillsyn av vattenkraftverk bland annat: Regleringsbrevet i fråga tillkom under förra regeringens regeringstid. Miljöminister Andreas Carlgren var föredragande vid det regeringssammanträde som föregick den ökade tillsynen, Följderna för vår vattenverksamhet på fastigheten Bösamöllan 1:1 i Lunds kommun har blivit katastrofala. Andreas Carlgren har i en tidningsintervju tillstått att ”Detta var aldrig vår avsikt”, ett erkännande som hjälper oss föga när vi nu står på ruinens brant. Redan 2012 kallades vi och ett antal småkraftverksägare till ett informationsmöte på Länsstyrelsen i Kristianstad. Vi informerades om planerna på stängning av småkraftverk och utrivning av dammar etcetera men blev lugnade av tjänstemannen Maria Nitare, som med ett maliciöst leende menade att vi kunde söka tillstånd för fortsatt drift ”om ni har råd”. Vi återvände hem lätt slokörade men hade dock haft svårt att ta till oss budskapet stäng-riv ut. Vi trodde då att vi levde i ett rättssamhälle där den enskildes egendom i normala fall är skyddad av lagen. De flesta av oss innehade äldre tillstånd i någon form. Senare under året besöktes vi av en delegation från Länsstyrelsen med Maria Nitare et consortes. Efter viss korrespondens erhöll vi slutligen ett Länsstyrelsebeslut, daterat 2013-05-13, där vi tillhölls att söka nytt tillstånd till pågående vattenverksamhet, alternativt att vid vite stänga kraftverket och avvakta rivningsbeslut. I skrivelsen redogjordes för ”Hur man överklagar” trots att man på förhand insåg att överklaganden var meningslösa. Vi överklagade i god tro och fick i sinom tid i dom från Mark- och miljödomstolen ett beslut att vi var tvungna att söka tillstånd. Alternativet att stänga kraftverket gavs inte på nytt. Rävsaxen hade slagit till. Det var från början meningen att vi skulle lockas att in i ett hopplöst ansökningsförfarande med oöverskådliga ekonomiska konsekvenser. Länsstyrelsen hade funderat ut en djävulskt infernalisk plan: I stället för att ärligt bemäktiga sig privat egendom genom ett expropriationsförfarande, som brukligt är när det allmänna vill förändra, valde man att försöka svälta ut oss. Ansökan är nu klar och insänd till en kostnad av 291000:- och nu börjar slakten. Den ena institutionen efter den andra opponerar sig, varje opus måste besvaras och advokatkostnaderna stiger. Ämbetsverket Kammarkollegiet yrkar ”ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare anges”. Havs och vattenmyndigheten yrkar på ersättning med belopp ”som kommer att anges senare” Svårt att förstå hur en myndighet med avlönade tjänstemän kan yrka ersättning i fall som dessa. Ingår det inte i en tjänstemans arbetsuppgifter att agera på arbetsgivarens bekostnad? Till historien kan fogas att verksamheten återstartades på 90-talet efter hörande av Länsstyrelsen. Driften inspirerades av den dåvarande energioron. 9 öre/kWh utbetalades från staten som stimulans och vidare utbetalades elcertifikatersättningar i ett antal år. Verksamheten genererade skatteinbetalningar om minst 100000:-/år i ett antal år. Nu riskerar vi att drivas från gård och grund. Vi ser ingen utväg ur rävsaxen. Man borde kunna få amnesti p.g.a. hög ålder och hjärtproblem. Den miljöfarliga vattenkraften kan vi omedelbart stänga av. Vi anser inte att vi varit kriminella. Gunvor & Åke Stridh Bösmöllan 261 225 94 Lund www.bosamollan.se

Myndigheternas krav på den småskaliga vattenkraften är inte i första hand en juridisk fråga utan en politisk rättvisefråga. Den handlar om hur samhället behandlar enskilda människor, skriver Helena Jonsson, LRF, i Svenska Dagbladet. Läs hennes debattartikel här !

Många har känt för att bilda en organisation för att stödja vattenkraften som sådan. Orsaken är att man upplever att vattenkraften utsätts för osaklig kritik, märkliga tolkningar av lagregler och att tjänstemän i samhället betraktar vattenkraften som något som måste motarbetas, här finns fler exempel. Att bilda en ideell förening till försvar av vattenkraften har funnits på flera håll och nu är den bildad, i Skåne men avsedd för hela landet. Föreningen ska påvisa vattenkraftens fördelar för samhälle, miljö och klimat samt korrigera de osakliga påståenden om vattenkraftens skadlighet som framförs från vissa kretsar. Föreningen har en interimsstyrelse bestående av Jan Odby                 ordförande Bertil Trobro Hugo von Scheele Årsavgiften är 250 kr, vilket kan sättas in på föreningens bankgiro 5022-1522. Inbetalning under 2015 gäller även för 2016. Den som är intresserad av att veta mer om föreningen och om medlemskap kan kontakta Jan Odby. e-post jan.odby@arrod.se ,  mobil 073 960 59 83

Den småskaliga vattenkraften i Storbritannien har de senaste 2-3 åren haft en kraftig utveckling och då gäller det främst Skottland. Man kan tycka det är förvånande eftersom implementeringen av ramdirektivet för vatten gäller även där, men man har valt en annan tolkning av direktivet och vattenkraften ser inte direktivet som samma hinder som i Sverige. Det som dragit igång utvecklingen är det stödsystem, Feed in Tarif, som ger en fast ersättning där ersättningen per kWh beror av kraftverkets installerade effekt. Indelningen är 0-15 kW, 16-100 kW, 101-500 kW, 501-2000 kW. Det finns även ett visst stöd för effekter över 2 MW. Ersättningsnivåerna i öre/kWh i de olika intervallen är: 223, 208, 165 resp 129 och gäller i 20 år efter det anläggningen tagits i drift.  Ersättningsnivåerna minskar något efter 31 mars 2015 samt under 2016. Ersättningsnivåerna är höga ur ett europeiskt perspektiv men det storleksdifferentierade stödet pekar på förståelse för de mindre anläggningarnas högre produktionskostnader liksom förståelse för att få en bred utveckling av förnybar elproduktion, en mågfald i elproduktionen. Den 28-29 oktober arrangerade British Hydropower Association, BHA, sin årliga vattenkraftkonferens i Glasgow. BHA har 170 medlemmar och omsätter ca 3 Mkr per år.  Konferensen skulle visa aktuell teknisk utveckling, hur det legala regelverket fungerar, hur de ekonomiska villkoren har utvecklats m m.  Där så är möjligt försöker man även bedöma utvecklingen i framtiden. Årets vattenkraftkonferens samlade nära 200 deltagare och drygt 20 utställare. SVAF hade en stark delegation på plats, 14 personer varav 11 från styrelsen. Anledningen till detta var att vi bedömde att det fanns en del att lära av den goda utvecklingen i Skottland, där man t o m kan bygga kraftverk i en nationalpark.  Ett sådant exempel besökte vi vid Loch Lomond dagen före konferensen. Konferensen var indelad i 7 sessioner, där den fösta handlade om relationen till samhälle och miljö, även kulturmiljön. Man kunde konstatera att vattenkraften har en starkare ställning i det skotska samhället än i det svenska. Därefter följde sessioner om utvecklingen inom småskalig vattenkraft, om internationell vattenkraft, där SVAF:s ordförande Gunvor Axelsson gav en målande beskrivning av de problem vi har i Sverige för närvarande. Den andra dagen inleddes med en session om regelverket, myndigheter och vattenkraftens miljöpåverkan. Här ägnades mycket tid åt hur ett kraftverk kan bli godkänt för att tilldelas Feed in Tarifs. Det kan konstateras att det brittiska regelverket är krångligt men det förefaller som framgångsfaktorn är större än i Sverige. Som sig bör i dessa sammanhang gavs stort utrymme åt de ekonomiska villkoren för investering och drift liksom finansiering. I jämförelse med Sverige ger feed-in systemet mycket hög ersättning till producenten, men låneräntan är också betydligt högre, över 8 procent. Pumpkraftverk, där man nattetid med turbinen pumpar upp vatten i dammen och dagtid släpper ned det, börjar komma i ropet. Bakrunden är att i de flesta länder är spotpriset mycket högre dagtid än nattetid samt att mer reglerkraft behövs för att möta ökande intermittent elproduktion från sol och vind. En intressant presentation visade hur man kunde höja tryckskillnaden mellan intaget och utloppet (”fallhöjden”) genom att sänka trycket i utloppet med venturiverkan. Detta gör att man genom turbinen enbart tar ca 20 procent av det tillgängliga flödet.  En ”fallhöjdsökning” från 2 till 6 m är möjlig, men det förutsätter stor tillrinning, ett exempel med en tidvattendamm visades. Sista sessionen skulle ha innehållit en presentation om hur man hanterar vattenkraftens förhållande till Artdirektivet samt hur man hanterar möjliga konflikter mellan fiske och vattenkraft. Tyvärr hade föredragshållarna fått förhinder att komma, vilket var synd då dessa frågor är viktig för vattenkraften. Som sammanfattning kan man konstatera att intresset för att bygga ny småskalig vattenkraft i Storbritannien är mycket större än i Sverige. Det beror på den höga och differentierade ersättningsnivån samt på mindre krångligt (men ändå krångligt) regelverk än i Sverige. Bidragande är också att småskalig vattenkraft har en starkare ställning hos allmänhet och myndigheter, främst i Skottland. Det stora intresset har gjort att fler organisationer och företag engagerar sig i vattenkraft, något som märktes tydligt i sessionerna och i utställningshallen. Det fanns många tankar att ta med sig hem och att försöka utveckla i Sverige. Christer Söderberg

» Både regeringen och alliansen hade med förslaget om sänkt skatt för egenproducerad förnybar el, så det kommer att genomföras 2015 fast regeringens budget röstades ned, skriver Elmarknaden. Det innebär att den nya lagen träder i kraft 1 januari 2015 som planerat. Den ger alla villaägare och andra mikroproducenter som har eller kommer att installera solceller på sina tak en intäkt på minst 60 öre per kilowattimme för sin överskottsel nästa år." – Vi på Oberoende Elhandlare är mycket glada för att reformen, som utretts i många år och senast i somras drogs tillbaka, nu äntligen är beslutad och kommer att införas. Det är en reform som både elhandlare och kunder har väntat på, säger Johan Öhnell, ordförande i Oberoende Elhandlare, till Energimarknaden. – Vi arbetar för att skattereduktionen i nästa steg ska utökas till att även gälla elkunder som bygger vindkraft och solel tillsammans. Och att kunderna ska få skattereduktionen direkt på elräkningen månadsvis och inte som nu årsvis i efterskott. Egenproduktion av förnybar el är en del av framtidens elmarknad. Det ökar kundernas inflytande och skapar en ny dynamik på elmarknaden, säger Johan Öhnell.

Vetlandaposten rapporterar från Sävsjö: Therese och Claes Rostedt har utsetts till årets miljöpristagare i Sävsjö kommun. Det är deras satsning på ekologisk produktion på Kvarnagården i Forsa som uppmärksammas. Så här lyder motiveringen: ”Årets miljöpristagare har genom hårt arbete och ett genuint intresse för det ekologiska och närproducerat återställt och åter tagit i bruk den vattendrivna sädeskvarnen i Forsa. Återstarten av sädeskvarnen innebär att pristagarna producerar ekologiskt livsmedel på ett klimatvänligt sätt med hjälp av energikällan vattenkraft. Sävsjö kommun har utsett miljöpristagare varje år sedan 1987. Det ska stötta och uppmuntra en berömvärd insats för miljön. Nu ligger uppgiften att utse pristagare på myndighetsnämnden och i år går priset till Claes och Therese Rostedt på Forssa kvarnagård. Från ax till limpa bidrar det sätt på vilken kvarnen drivs till att miljömålen begränsar klimatpåverkan och ett rikt odlingslandskap kommer ett steg närmare. – Jätteroligt och överraskande. Bara att bli motiverad är fantastiskt. Att det är ett miljöpris känns extra roligt för vi försöker verkligen att tänka på miljön, säger Therese Rostedt. Priset delas ut vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december och då kommer både Therese och Claes Rostedt att vara med. Paret har haft mycket att göra den senaste tiden. De har varit med på flera julmarknader och var med under julskyltningen i Sävsjö. Deras egenmalda, ekologiska mjöl börjar därmed bli riktigt välkänt i trakten. Ing-Marie Johansson ing.marie.johansson@smt.se http://www.vetlandaposten.se/artikel/119769/miljopris-for-mjolet-fran-forsa

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har nu yttrat sig över vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande ”I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU 2014:35”. Myndigheten är - inte oväntat - positiv till förslagen, men vill även att det tidigare förslaget med krav på nyprövning av 97 procent av de svenska vattenkraftenverken genomförs. Båda förslagen ger ökad makt över den svenska vattenkraftproduktionen till Hav- och Vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och länsstyrelserna. -  I stort är vi positiva till utredningens förslag och menar att de behövs för att kunna ställa nödvändiga miljökrav på landets vattenverksamheter, säger Anders Skarstedt, utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn. Hav- och vattenmyndighetens pressrealese och länk till yttrandet finns på: http://www.mynewsdesk.com/se/havochvatten/pressreleases/hav-yttrande-maanga-bra-foerslag-men-fiskeavgifter-maaste-utredas-mer-1067828

Svensk Energi har lämnat sitt remissvar till Vattenverksamhetsutredningen. Föreningen stödjer flertalet punkter i utredningen. Samtidigt innehåller utredningen ett antal förslag som kan få stora och oönskade konsekvenser om de genomförs. Kjell Jansson, vd på Svensk Energi kommenterar remissvaret: - Svensk Energi anser att ökad biologisk mångfald och bättre vattenkvalitet kan uppnås genom att  effektivisera dagens system för omprövning. Vi menar att utredningens förslag om ny prövning strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper och att det saknas en grundlig analys av egendomsskyddet. En helt ny prövning leder dessutom till mycket stora samhällsekonomiska kostnader, bland annat eftersom det inte säkerställs att endast miljömotiverade prövningar genomförs. Svensk Energis utgångspunkt är att diskussionen om Sveriges energiförsörjning, oavsett kraftslag, måste utgå från en helhetssyn. Därför har föreningen också välkomnat den nationella strategi som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten gemensamt presenterat. - En nationell prioriteringsplan  är viktig för att säkerställa att miljöåtgärder vägs mot den nytta vattenkraften bidrar med, bland annat för att reglera variationer i en växande vindkraftproduktion. Nu är det viktigt att strategin också konkretiseras och utvecklas till en nationell plan som är politiskt förankrad och blir styrande för de myndigheter som företräder det allmänna intresset. Svensk Energi ser vidare positivt på regeringens förslag om en Energikommission och deltar gärna i ett sådant arbete tillsammans politiker och andra viktiga aktörer. Även här bör helhetssynen vara utgångspunkt för diskussionen. http://www.svenskenergi.se/Pressrum/Nyheter/remissvar-Vattenverksamhetsutredningen/ För mer information, kontakta: Kjell Jansson, vd, tel: 08- 677 26 15 Gun Åhrling-Rundström, ansvarig vattenkraft, tel: 08-677 28 12 Lennart Sandebjer, miljöjurist: 08-677 26 53

Stackmoradammen måste rivas i år enligt besked från Mark - och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Fortum hade yrkat på att rivningen får skjutas upp till slutet av december 2015. Men miljödomstolen slår fast att det tidigare domslutet gäller. Stackmoradammen ska vara utriven före årsskiftet. Men motståndet mot rivningen är starkt i trakten. Dalarnas Tidningar rapporterar att Barbara Sundberg, en av motståndarna till att Stackmoradammen ska rivas, hade hon kedjat fast sig inuti kvarnen och tänker inte flytta på sig i första taget. Miljööverdomstolen avslog 2007 en ansökan från Fortum att anlägga en ny damm med kraftverk vid Stackmora. Den gamla dammen rasade dels i oktober 2008 och i september 2009. Miljödomstolen godkände reparationsarbeten, men rivningsbeslutet står fast. I slutet av november flyttade en grävmaskin de första stenarna från dammen och vattennivån sjönk direkt. Rivningsarbetet utförs av Siljans Schakt och görs för Fortums räkning. – Vi kommer att detaljriva kvarnen parallellt med det andra rivningsarbetet. Flödena har varit extremt höga så vi har inte kunnat sätta i gång förrän nu, och nu regnar det igen men vi planerar att bli klara innan årsskiftet ändå, säger Per Fektenberg, ansvarig för utrivningen av dammen. Fektenberg menar fortsatt att de inte har någon handelsplan vid eventuell civil olydnad. – Det får vi besluta kring då, det är inget vi räknar med, säger han. Ungefär 50 meter från grävmaskinen sitter Barbara Sundberg fastkedjad i ett reglage som hör till kvarnen, vars konstruktion härstammar från 1832. – Vi tar till civil olydnad för att vinna lite tid. Vi har inte fått igenom det vi velat, nämligen att uppmärksamma den här gamla kvarnen som snart är 200 år gammal och att den måste bevaras, säger Barbara Sundberg samtidigt som hon försöker låsa det hänglås som binder ihop två länkar till den kedja som hon har runt kroppen. Om allt går enligt planerna så börjar rivningen av själva kvarnbyggnaden på tisdag eller onsdag. – Först så kommer vi att ta ner elledningar och dylikt. Sedan kommer kvarnbyggnaden att jämnas med marken, säger Per Fektenberg. Men alla ger sig inte utan kamp. – Jag kommer att sitta här tills de bär ut mig, de har inget annat val. Någonting måste man göra, säger Barbara Sundberg. http://www.dt.se/dalarna/orsa/hon-kedjar-fast-sig-i-kvarnen http://www.dt.se/dalarna/orsa/stackmoradammen-maste-rivas-i-ar

Vattenrådet – Vänerns sydöstra tillflöden sammanfattar sin syn på förslagen: Det är Vattenrådets uppfattning att förslagen som lämnats i slutbetänkandet på ett oacceptabelt sätt försvårar och i praktiken omöjliggör fortsatt produktion av miljövänlig elektricitet i många småskaliga vattenkraftverk. Konsekvensanalys Vattenrådet – Vänerns sydöstra tillflöden anser det som behjärtansvärt att värna vattendragens naturliga flora och fauna. Rimliga krav på anpassningar som exempelvis att förbättra konnektivitet och därmed främja fiskens vandringar med laxtrappor ser vi positivt på. Men det måste ske i dialog med verksamhetsutövarna och i rimlig relation till ekonomiska realiteter.   Vattenrådet anser därför att möjligheten till en förenklad prövning för redan befintliga mindre anläggningar och markavvattningsföretag kombinerat med att genom generella föreskrifter reglera vilken naturvårdshänsyn som ska gälla vid vattenverksamhet få till erforderliga åtgärder bör studeras.   Vattenrådet anser vidare att konsekvensen av en avveckling av småskalig vattenkraft innebär dels att förnyelsebar, miljövänlig elproduktion försvinner, samt att ovärderliga kulturvärden riskerar att slås i spillror. Flertalet av de vattenkraftverk som berörs är ursprungligen månghundraåriga installationer, även om verksamheten modifierats allteftersom samhället utvecklats.   Vattenrådet anser också att utrivning av befintliga dammar bör undvikas med hänsyn till den ökande risken för översvämningar i vattendragen. Dammarna uppströms anläggningarna fungerar i många fall som viktiga buffertar vid hastiga och höga flöden. Dessa dammar med buffertkapacitet ser vi som mycket värdefulla från översvämnings- och miljösynpunkt vilket också innebär att de är samhällsekonomiskt mycket viktiga, i synnerhet med väl fungerande omlöp och vandringsvägar för den biologiska mångfalden. Inom Vattenrådet diskuterar vi allt oftare den växande frågan om översvämningar och att detta är en mycket högt prioriretad fråga i framtiden.   Utrivning av dammar och magasin innebär också en risk att miljögifter som deponerats i dammarna under decennier, släpps fria i vattenmassorna när hydrologin väsentligt förändras. På samma sätt har näringsämnena fosfor och kväve under många decennier, deponerats i dessa fällor. Detta är mycket positivt och något vi ständigt arbetar för att åstadkomma mer av. Sammanfattningsvis ifrågasätter Vattenrådet starkt samhällsnyttan av utrivning av befintliga dammar och vattenmagasin i våra vattendrag.   I Lidan och Nossan finns det ca 35 småskaliga vattenkraftverk ägda av företag, privatpersoner och ekonomiska föreningar. Storleken på dessa verksamheter innebär i många fall att de inte har möjlighet att bära de kostnader som både en ansökan om tillstånd och årlig framtagning av miljörapport, kan innebära. Utredningen (SOU 2014-35) har uppskattat kostnaden för ansökan om tillstånd till mellan 0,4 – 2 mkr i första instans och 0,2 – 0,4 mkr i andra instans. Den belastning, i form av pengar och tid för dessa administrativa uppgifter står ofta inte i rimlig proportion till intäkter som kraftverken genererar. Därutöver innebär det ur verksamhetsutövarens synpunkt en risk att en inkommen ansökan avslås, eller beviljas med villkor som inte är ekonomiskt genomförbara, varför företagaren inte ens lär inkomma med en ansökan. Tillsammans kommerdetta, om utredningens förslag blir verklighet, innebära att verksamheten avvecklas vilket kan innebära utrivning, vilket enligt ovan Vattenrådet starkt ifrågasätter från miljösynpunkt.   Sammanfattningsvis anser Vattenrådet att en differentiering av kraven på ansökan om tillstånd måste ske eftersom befintliga mindre anläggningar inte kan bära sina egna kostnader för långa och dyra juridiska processer. Nyprövning måste undvikas till förmån för den enklare processen omprövning. Små anläggningar måste klassas som ej betydande miljöpåverkan vid MKB-processen. Vattenrådet anser också att Vattenmyndigheter och länsstyrelser måste ges möjlighet att klassa vattenförekomster som KMV, kraftigt modifierade vatten, i större utsträckning än vad som idag tillämpas.

Merparten av de 180 remissvar som lämnats in till Vattenverksamhetsutredningens förslag om nya regler för vattenkraften är helt eller delvis kritiska. Det som upprört flest och mest är förslaget på hur tillstånden för att producera el med vattenkraft slår mot landets cirka 2 000 små vattenkraftverk runt om i landet, skriver ATL. Svensk Vattenkraftsförening, som representerar landets minsta vattenkraftsoperatörer, varnar för att många kraftverk riskerar att få stänga. "Redan nu tvingas många ägare till vattenkraftverk som funnits i flera hundra år att söka tillstånd. Detta är enligt vår uppfattning inte förenligt med egendomsskydd och gällande lagstiftning", skriver föreningen. Men även större kraftproducenter som Eon och Holmen är kritiska till förslagen. Läs mer om remissvaren i tisdagens pappers-ATL! http://www.atl.nu/lantbruk/nya-regler-f-r-h-rd-kritik