Sökresultat

Det finns ett välkänt talesätt som gör sig påmint när man ser till den situation som många anrika småskaliga vattenkraftanläggningar just nu befinner sig i: Man inte ska låta det bästa vara det godas fiende, skriver Cecilia Widegren, riksdagsledamot för M i Skaraborg som arbetat mycket för småskalig vattenkraft, i en debattartikel. "När flera länsstyrelser nu vill ompröva miljötillstånden för anläggningar - en del av dem finns på platser där man hämtat kraft ur vattnet i flera hundra år - är det med det bästa för ögonen. Sverige är och ska fortsatt ha mycket höga ambitioner på miljöområdet. Men att riskera både klimat- och tillväxtfrämjande verksamhet som sedan länge ingått som en del av natur- och kulturlandskap, blir det tydligt att pappersarbetet angående tillståndsansökningar blir viktigare, än att till exempel ha en kvalitetsmässig god tillsyn. Det goda kommer i andra hand. Bakgrunden till länsstyrelsers agerande är att de av miljödepartementet 2012 fick extra anslag för att öka tillsynen av bland annat vattenkraften. Syftet med detta var att öka insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) uppfattning var att tillsynen skulle bedrivas för att åstadkomma miljöförbättrande åtgärder. Samma myndighet har sedan mot bakgrund av domar i Mark- och miljööverdomstolen sett möjligheten att kräva att äldre vattenkraftverk ska söka nya tillstånd enligt miljöbalken. De drabbade producenterna menar å sin sida att myndigheter frångått den ursprungliga principen om att man ska åstadkomma miljöförbättrande tillsyn. Det är nu flera problem med myndigheters agerande. Dels agerar man mot vattenkraftsproducenter innan vattenförvaltningens utpekande av kraftigt modifierade vatten är klar. Dels pågår en diskussion kring själva rättsläget för de gamla tillstånd som gäller dessa anläggningar. Inget bör föregripas. All el- och energiproduktion påverkar vår gemensamma miljö, på olika sätt. Oavsett vilken sorts verksamhet för att producera el vi använder oss av medför denna en större eller mindre påverkan på miljön. Den stora fördelen med vattenkraften är att den inte orsakar utsläpp av växthusgaser. Vi är i ett läge där ny vattenkraft inte kan komma på fråga utan stora ingrepp i naturen, och många älvar är helt skyddade från vidare utbyggnad. Att i detta läge försvåra och fördyra för befintlig vattenkraft, utan att ens ha alla fakta på bordet och invänta övriga utredningar, är kortsiktigt och riskerar välfungerande verksamheter med både långa traditioner och miljövänligare energikälla. Med anledning av detta har jag motionerat i Sveriges Riksdag om behov av nödvändiga förändringar." Cecilia Widegren (M), riksdagsledamot Skaraborg http://www.lantbruk.com/debatt/slapp-pa-regelverket-och-lat-vattenkraften-floda

Det är dags för samrådsmöten om hur vattenförvaltning ska genomföras under 2015-2021. Vattenmyndigheterna bjuder in till möten. Alla som har möjlighet bör delta. Här hittar du kalendarium; anmäl dig och delta. http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/kalender/Pages/default.aspx Vattenmyndigheterna skriver: Vi vill veta vad du vet, du är expert på ditt vatten. Fram till den 30 april* pågår samråd om dokumenten Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till Åtgärdsprogram för 2015-2021. För att vi ska kunna få ett så brett beslutsunderlag som möjligt behöver vi din information och kunskap. För de fem vattendistrikten beskriver vi i dokumenten hur vi tycker att arbetet ska ske under den kommande sexårsperioden. Under samrådet har du möjlighet att lämna dina synpunkter på hur du tycker att vattenförvaltning ska genomföras under 2015-2021. Är de föreslagna åtgärderna realistiska? Har ditt vatten rätt status etc? 2015-01-13 Tid för bättre vatten - samrådsmöte Visby Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt ordnar samrådsmöte för alla som är intresserade av vattenfrågor. Var med och påverka hur vi ska j... 2015-01-13 Samrådsmöte Halmstad Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt ordnar öppet samrådsmöte i Halmstad den 13 januari. Samrådet gäller förslag till Förvaltningsplan, Åt... 2015-01-13 VISS-utbildning Halmstad I samband med samrådsmötet i Halmstad håller Länsstyrelsen Halland ett utbildningstillfälle i VISS. 2015-01-13 Samrådsmöte Halmstad Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt ordnar öppet samrådsmöte i Halmstad den 13 januari. Samrådet gäller förslag till Förvaltningsplan, Åt... 2015-01-13 VISS-utbildning Halmstad I samband med samrådsmötet i Halmstad håller Länsstyrelsen Halland ett utbildningstillfälle i VISS. 2015-01-14 150114 Referensgruppsmöte Västerås Tisdagen den 14 januari har Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt möte med sina referensgrupper om förslag till åtgärdsprogram, miljökv... 2015-01-15 Tid för bättre vatten - samrådsmöte i Alvesta för kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt ordnar särskilt samrådsmöte för kommuner i distriktet. Samrådet gäller dokumenten Förslag til... 2015-01-19 Samrådsmöte kommuner i Sundsvallsområdet Ta chansen att diskutera vattenarbetet i din kommun! Mellan 1 november 2014 och 30 april 2015 pågår samråd kring vad som behöver göras för att få...   2015-01-19 Samrådsmöte Sundsvall Mellan 1 november 2014 och 30 april 2015 pågår samråd kring vad som behöver göras för att få bättre vatten i vårt land. Vattenmyndigheten i Bottenhav... 2015-01-20 Samrådsmöte Göteborg Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt ordnar öppet samrådsmöte i Göteborg den 20 januari. Samrådet gäller förslag till Förvaltningsplan, Åt... 2015-01-20 Tid för bättre vatten- samrådsmöte Västerås Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt ordnar samrådsmöte för alla som är intresserade av vattenfrågor. Var med och påverka hur vi ska j... 2015-01-22 Tid för bättre vatten - samrådsmöte i Linköping för kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt ordnar särskilt samrådsmöte för kommuner i distriktet. Samrådet gäller dokumenten Förslag til... 2015-01-27 Samrådsmöte Falköping Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt ordnar öppet samrådsmöte i Fallköping den 27 januari. Samrådet gäller förslag till Förvaltningsplan, ... Samrådsmöte Arjeplog Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. Hälften av våra vatten uppfyller inte god vattenstatus enligt EU:s vattendir... 2015-01-27 Samrådsmöte Arjeplog Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. Hälften av våra vatten uppfyller inte god vattenstatus enligt EU:s vattendir... 2015-01-28 Samrådsmöte Mariestad Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt ordnar öppet samrådsmöte i Mariestad den 28 januari. Samrådet gäller förslag till Förvaltningsplan, Å... 2015-01-28 Samrådsmöte kommuner i Hudiksvallsområdet Ta chansen att diskutera vattenarbetet i din kommun! Mellan 1 november 2014 och 30 april 2015 pågår samråd kring vad som behöver göras för att få... 2015-01-28 Samrådsmöte Hudiksvall Mellan 1 november 2014 och 30 april 2015 pågår samråd kring vad som behöver göras för att få bättre vatten i vårt land. Vattenmyndigheten i Bottenhav... 2015-01-29 Samrådsmöte Uddevalla Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt ordnar öppet samrådsmöte i Uddevalla den 29 januari. Samrådet gäller förslag till Förvaltningsplan, Å... Samrådsmöte kommuner i Gävleområdet 2015-01-29 Samrådsmöte Skellefteå Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. Hälften av våra vatten uppfyller inte god vattenstatus enligt EU:s vattendir... 2015-01-29 Samrådsmöte Gävle Mellan 1 november 2014 och 30 april 2015 pågår samråd kring vad som behöver göras för att få bättre vatten i vårt land. Vattenmyndigheten i Bottenhav... 2015-02-03 Samrådsmöte Arvidsjaur Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. Hälften av våra vatten uppfyller inte god vattenstatus enligt EU:s vattend... 2015-02-03 Tid för bättre vatten- samrådsmöte Stockholm Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt ordnar samrådsmöte för alla som är intresserade av vattenfrågor. Var med och påverka hur vi ska j... 2015-02-03 Samrådsmöte Mora Mellan 1 november 2014 och 30 april 2015 pågår samråd kring vad som behöver göras för att få bättre vatten i vårt land. Vattenmyndigheten i Bottenhav... 2015-02-03 Restaurering i marin miljö Välkommen till Sveriges första konferens kring restaurering i marin miljö. 2015-02-04 Tid för bättre vatten - samrådsmöte Målilla Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt ordnar samrådsmöte för alla som är intresserade av vattenfrågor. Var med och påverka hur vi ska j... Samrådsmöte Karlstad Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt ordnar öppet samrådsmöte i Karlstad den 4 februari. Samrådet gäller förslag till Förvaltningsplan, Åt... Samrådsmöte kommuner i Moraområdet Ta chansen att diskutera vattenarbetet i din kommun! Mellan 1 november 2014 och 30 april 2015 pågår samråd kring vad som behöver göras för att få ... Samrådsmöte Luleå   2015-02-04 Samrådsmöte Karlstad Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt ordnar öppet samrådsmöte i Karlstad den 4 februari. Samrådet gäller förslag till Förvaltningsplan, Åt... 2015-02-04 Samrådsmöte kommuner i Moraområdet Ta chansen att diskutera vattenarbetet i din kommun! Mellan 1 november 2014 och 30 april 2015 pågår samråd kring vad som behöver göras för att få ... 2015-02-04 Samrådsmöte Luleå Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. Hälften av våra vatten uppfyller inte god vattenstatus enligt EU:s vattend... 2015-02-05 Nationellt samrådsmöte för myndigheter och länsstyrelser Havs- och vattenmyndigheten arrangerar i samverkan med vattenmyndigheterna ett nationellt samrådsmöte den 5 februari i Stockholm. 2015-02-05 Tid för bättre vatten- samrådsmöte Katrineholm Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt ordnar samrådsmöte för alla som är intresserade av vattenfrågor. Var med och påverka hur vi ska j... 2015-02-06 Nationellt samrådsmöte för bransch- och intresseorganisationer Havs- och vattenmyndigheten arrangerar i samverkan med vattenmyndigheterna ett nationellt samrådsmöte den 6 februari i Stockholm.

Spännande artikel om den framtida energimarknaden i Ny Teknik. Skribenterna är Lars Agaard, vd Dansk Energi, Oluf Ulseth, vd Energi Norge, Kjell Jansson, vd Svensk Energi, Juha Naukkarinen, vd Finsk Energiindustri. Detta är helt klart industrins röster, och det är delvis därför de är intressanta. Visionen är att Norden i framtiden skall bli exportör av förnyelsebar el med hög leveranssäkerhet. Idén är inte ny. Det intressanta är att artikeln aktualiserar effektproblemet som ju ofta är bortglömt i den svenska energidebatten. De flesta läsare här förstår det, men i debatten ligger fokus i hög utsträckning på den totala elproduktionen under året. Man glömmer att en kall, vindstilla januarimorgon när hela Sverige startar upp behöver vi allt som finns tillgängligt. Att få fram tillräckligt med energi är ganska lätt. Att få fram tillräckligt med effekt exakt när den behövs är väsentligt svårare. En central faktor i att både kunna föra in mer vind och sol i systemet och ha effekt när den behövs är vattenkraften. Både den storskaliga och den småskaliga. Visserligen ger den senare inte så stor andel, men om vi i framtiden skall ha högklassig el som exportprodukt går det inte att låtsas som om inte varenda procent är viktig. Särskilt inte när det handlar om den mest klimatsmarta el som går att få fram.

Förkortade tillståndsprocesser är en av ambitioner för Penilla Gunther som är Kristdemokraternas nya energipolitiska talesperson och efterträder Mats Odell. Hon är också kritisk mot vattenverksamhetsutredningens förslag som hon uppfattar vara för långtgående. Dagens produktionskapacitet från vattenkraftverken bör inte minska. Det framgår i av en intervju på Second Opinion . Stöd till olika produktionssätt bör utformas neutralt: "Vilket förnybart kraftslag det än handlar om, så gäller det att se att alla kan bidra på sikt och att alla utgår från något slags behov. Det gäller dock att utforma stöden så att olika politiska mål inte motverkar varandra. Till exempel när det kommer till den småskaliga vattenkraften och kraven på att riva upp gamla vattendomar, då frågar jag mig om det alltid är nödvändigt för vattenkraftverk som stått där länge och bidrar till företagens energiförsörjning på landsbygden, något som vi vill främja. Då kan målen gå stick i stäv med varann." Även den storskliga vattenkraften anser hon hotas av vattenverksamhetsutredningen, vilket är ett problem: "Och när det kommer till den storskaliga vattenkraftens framtid är Penilla Gunther tydlig med prioriteringen. Hon tycker att de förslag som kommit fram i vattenverksamhetsutredningen för att förbättra den biologiska mångfalden och som kommer att leda till minskad elproduktion från vattenkraften är fel väg att gå. - Jag är tveksam till att ändra förutsättningarna på det här sättet för vår vattenkraft. Det handlar i grunden om att vattenkraften är en stabil energikälla med en välkänd teknik som fungerar bra i Sverige. Den behövs för att kunna hantera våra klimatomställningar mellan kyla och värme. Vattenkraften kan vi i praktiken inte bygga ut och då kan vi inte heller minska den." Till sist är hon också väl medveten om effektproblematiken. Det är glädjande då allt för stor del av vår energidebatt bortser från det faktum att det är ganska lätt att få fram tillräckligt med el på årsbasis, men svårt att få fram tillräcklig effekt exakt när den behövs. Där spelar den småskaliga vattenkraften en viktig roll. Trots att den inte kan användas som reglerkraft bidrar den till baskraften, vilket frigör vatten för reglerkraft i de stora vattenkraftverken.

Gunnar Eriksson har förelagts av Länsstyrelsen i Värmland att ansöka om tillstånd för Silverfors Kraftverk som han har drivit i 50 år och som har pågått på platsen i 220 år. Med anledning av det bjöd Hushållningssällskapet i Värmland och Mallbackens Byalag in till ett informations- och diskussionsmöte den 25 maj i Mallbacken. Ämnet var småskalig vattenkraft i Värmland i allmänhet och om kraftverket i Silverfors i synnerhet. Rapporten i sin helhet finns att läsa här . Den ersätter en tidigare PM som fick en olycklig utformning i något avsnitt. Eva Nilsson på Hushållningssällskapet ber om ursäkt för en onyanserad skrivning i den tidigare PM om mötet i Silverfors. Vi uppskattar verkligen att Robert Andrén och Torben Eriksson kom till Silverfors Kraftverk den 25 maj och önskar en fortsatt konstruktiv dialog.

Vätternrödingen är nu akut hotad enligt en rapport från Högskolan i Skövde, skriver Dagens Industri . Anledningen är främst klimatförändringar. Däremot lär knappast åtgärder för att minska dessa hjälpa på kort sikt. Rapportens slutsatser är istället att för att hjälpa vätterrödingen krävs åtgärder som att begränsa inplanterade kräftors jakt på rom, minska konkurrens från inplanterad lax och undvika för stort uttag från yrkes- och fritidsfiske. Det bör noteras att beståndet har minskat kraftigt de senaste 50 åren, det vill säga långt efter utbyggnaden av den småskaliga vattenkraften, och har fortsatt att minska. Detta talar emot teorin att det är den småskliga vattenkraften som är boven i dramat. Forskarna pekar i stället på fisket som både tar av beståndet och driver fram inplantering av kräftor och lax. Svensk Vattenkraftföreningen har inget emot fiske, tvärt om, men vi vill uppmärksamma att det finns flera skäl till ekologiska störningar i vattenmiljöer och att den småskaliga vattenkraften av allt att döma är ett av de minsta problemen.

Se intervjun i Aktuellt kl 21.05 den 21 juni 2015 (4.16-6.10) Energiministern säger bl.a. att vi måste alla tar sig i kragen och försöker hitta lösningar och betonar att vattenkraften är ryggraden i vårt energisystem. Baylan vill se effektivisering och ökad produktion i de redan befintliga, utbyggda älvarna. Christer Borg är – som väntat – negativ. http://www.svt.se/aktuellt/se-program/aktuellt-21-6-21-00-textat

NWT/Provinstidningen Dalsland skriver: Det var i måndags som Verkån fick en ny, lättklättrad vattentröskel för öring. Sten för sten lades ovanpå varandra framför den gamla kraftdammen vid Riperud, cirka 200 meter från utloppet i Ärrsjön. Därefter drogs det en ny fåra. – Tidigare tog det stopp för öringen här. Men nu, när vattnet kommer att ledas runt hindret, tror vi att de kan gå ytterligare 600–700 meter, säger Thomas Jansson, som arbetar för Hushållningssällskapet Värmland. Han och Hushållningssällskapet hoppas att bygget i Fröskog ska kunna användas som referensmaterial inför framtida projekt i samma anda. – Det kommer att ske en utvärdering, men den får göras i höst, säger han. Bakom projektet står även Ärrsjöns fiskevårdsförening och länsstyrelsen i Västra Götaland, som finansierar projektet. Slutnotan väntas landa någonstans kring 100 000 kronor. http://www.nwt.se/amal/2015/06/18/battre-vandring-i-verkan Om du inte kan läsa artikeln beror det på förmodligen på att du inte är prenumerant....

Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkade "I vått och torrt" har nu kommit. Konsekvenserna för den småskaliga vattenkraften framstår efter en snabb genomläsning som lika förödande som de i delbetänkandet "Ny tid - ny prövning" som innebär nyprövning av i princip alla anläggningar. Ensamutredaren Henrik Lövs slutsats är att alla ersättning vid omprövning skall tas bort. Det framstår också som om de småskaliga ska drabbas värst eftersom konsekvenserna där enligt utredaren - med referens till Hav- och Vattenmyndigheten - blir försumbara... I betäkandet står bl.a.: "Om vi istället inför en minimitappning motsvarande MLQ i kraftverk mindre än 10 MW blir produktionsminskningen 423 GWh eller 0,67 % av den totala vattenkraftsproduktionen. Värdet på ekosystemtjänster som då återskapas i över 1000 vattenförekomster är sannolikt många gånger större. Det skulle innebära minimitappning i över 1600 vattenkraftverk. Det är dock inte säkert att förlusten blir så stor eftersom mindre kraftverk inte alltid kan köra på så låga flöden utan måste spilla vattnet. Om minimitappningen i kraftverk mindre än 10 MW istället sätts till 5 % av MQ (medelvattenföringen) tappas maximalt 189 GWh av produktionen.Sammanfattningsvis menar Havs- och vattenmyndigheten att en ökad minimitappning samt byggande av fiskvägar inte behöver leda till några omfattande konsekvenser för Sveriges elförsörjning eller på vattenkraftsbranschen som helhet. Genom att avsätta en viss procent av produktionsvärdet i t.ex. en fond skulle branschen gemensamt kunna finansiera sina miljöåtgärder." SVAF:s Walter Johansson, Svensk Energis Gun Åhrling-Rundström och LRF:s Ulf Wickström vänder sig i sina särskilda yttranden mot stora delar av utredningens förslag och problemen för den småskaliga vattenkraften sammanfattas väl av Ulf Wickström: "Jag kan dock konstatera att förslagen inte innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier för enskilda verksamhetsutövare och fastighetsägare. Viktiga sådana garantier är t.ex. begränsningsregeln i 24 kap 5 § femte stycket MB, ersättningsbestämmelser vid omprövning, men också förutsättningarna för när ett ingripande ska ske. Enligt min uppfattning har tillräcklig hänsyn inte tagits till att det gäller befintliga, lagenliga verksamheter som sedan lång tid bedrivits med samhällets godkännande (även om denna inte har manifesterats i form av tillstånd). Fokus har främst legat på att alla verksamheter ska ha moderna tillstånd, snarare än att de verksamheter som orsakar problem ska åtgärdas. Förslagen innebär också i stora delar en omfattande omfördelning av kostnader till verksamhetsutövare och fastighetsägare som riskerar att få orimliga konsekvenser." http://www.regeringen.se/sb/d/18519/a/241583

INSÄNDARE I SMÅLANDS-POSTEN: Genom att skapa sammanhängande vandringsvägar för fisk och avstå från små olönsamma vatten­kraftverk som hade krävt mycket stora investeringar återskapar man här en vatten­väg som den såg ut för hundratals år sedan. I Sydsverige är det svårt att hitta en lämpligare­ strömfåra att återskapa säger utredningen. Ta det unika tillfället säger vi. I Tekniska nämnden i april gick Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet på det framsynta förvaltningsförslaget som alla partier hade stött i arbetsutskottet. Alliansen följde Folkpartiets förslag att utreda vidare om kanske Hanefors ändå skulle kunna drivas­ som kraftverk. Någon eller några privata intressenter hade hört av sig, sades det. Votering 8–7. Vi rödgröna stod för biologisk mångfald men förlorade voteringen. Alliansen valde att låta privata intressen gå före miljö­intresset. Vi tror knappast att Allian­sen i Växjö hinner sälja ut Hanefors före valet i september. Och efter valet har ju väljarna bestämt ­vilka partier som ska besluta om viktiga miljö­frågor. Malin Lauber (S), vice ordförande i Tekniska nämnden Örjan Mossberg (V), ledamot i Tekniska nämnden Lars Edqvist (MP), ledamot i Tekniska nämnden   http://www.smp.se/nyheter/lobbyn/mangfald-gar-fore-liten-privat-kraftstation%284304063%29.gm

Effekt är knäckfrågan för framtidens energisystem med större andel vindkraft. Men att det skulle vara så har inte nått medierna, det visar en genomgång av ett 100-tal artiklar som Second Opinion Energi har gjort, skriver Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi . Den 18 december 2014 sände Sveriges Radio P1 morgon ett längre inslag om vad som kan vänta om 8-10 år när de första reaktorerna tvingas stänga på grund av att de passerat gränsen för sin tekniska livslängd samtidigt som andelen vindkraft ökar. Fokus sattes just på problematiken kring effekt. Så här beskrivs frågan i det nyhetsinslag som Ekot sedan också sände: Så risken finns att delar av Sverige blir mörklagda, om sju, åtta, nio, tio år, om ett antal reaktorer stängs. Den risken finns? – O, ja. Vindkraften i Sverige producerar visserligen mycket el sett över ett år, men under de kalla perioder när elbehovet är som störst visar svenska kraftnäts statistik att vindkraftens bidrag är litet. – Det går heller inte att lita till import av el eftersom flera andra länder har den strategin, att importera el under perioder med lite vind. Politikerna i Sverige säger samma sak, att vi ska förlita oss mer på import i framtiden. Om det är flera länder som har samma strategi så blir det ett ganska brutalt uppvaknande, säger Erik Ek, driftchef på Svenska kraftnät. Flera viktiga frågor som måste lösas när reaktorer stängs och andelen vindkraft ökar togs upp av SR. Det är journalisten Sven Börjesson som ligger bakom nyheten. Han har som journalist följt energifrågan i 20 år och det var ingen slump att inslaget kom till. - Jag har funderat på att ta upp ämnet under en längre tid, men det som var gnistan att det blev just nu var när Socialdemokraterna och Miljöpartiet bjöd in till energikommissionen. De skrev om förnybar energi och energieffektiviseringar, men man nämnde inte ett ord om effektfrågan och inte ett ord om vilka utmaningar som marknaden har och vilken marknadsdesign som måste till och hur detta ska finansieras. Vi hade tänkt sända inslaget en vecka tidigare, men så kom regeringskrisen emellan. Hans inslag tillhör dock ovanligheterna, det visar en mediegenomgång som Second Opinion Energi har gjort. Av ett 100-tal artiklar på sr.se, svt.se och dn.se under 2014 har ingen på det här tydliga viset beskrivit det problem som blir allt tydligare för svensk energiförsörjning. Det förekommer rapsodiskt vid några tillfällen, till exempel rapporterade SVT med rubriken MP:s kärnkraftsavveckling oroar industrin och ringade till viss mån in problematiken. Läs hela artikeln på: http://www.second-opinion.se/energi/view/2921

Per Nordlund är regiondirektör för Statkraft Sverige. I denna intervju diskuterar han förutsättningarna för elförsörjningen i Sverige och vad regeringens energikommission bör hantera. Bland annat handlar det om förutsättningarna för vattenkraften: "Bland annat på vattenkraftsidan råder en osäkerhet om framtida regler som gör det mycket svårt att räkna på investeringar i förnyelser av gamla vattenkraftanläggningar. Vi är vana vid och inställda på att hantera marknadsprisrisker, men de regulatoriska förutsättningarna måste bli mer stabila och förutsägbara. Ett annat bekymmer är att vattenkraften i dag beskattas mycket hårt i förhållande till intäkterna. Osäkerhet på tillståndssidan och höga skatter riskerar att bromsa upp förnyelserna av äldre vattenkraftanläggningar." Det är en viktig insikt. Vattenkraften är vår mest miljövänliga elproduktion som också uppfyller kraven på leveranssäkerhet och reglerbarhet och står för cirka hälften av vår elproduktion. Att det råder osäkerhet kring de politiska förutsättningarna är anmärkningsvärt.