Leif Jarl har i dag blivit vinnare av Växjös gröna gärning 2016. ”Genom att återskapa ett outnyttjat vattenfall har Leif skapat en modern kraftstation för produktion av el. Det ger ett önskat tillskott av lokal, förnybar el från småskalig vattenkraft. Därför är Leif vinnare av Växjös gröna gärning – privatperson/förening 2016.”      Så lyder motiveringen. Priset är på 10 000:- Läs mer om Leifs projekt här !

Till ledamöter i Sveriges Riksdag, Små befintliga vattenkraftverk föreläggs numera ofta av myndigheter och domstolar att anlägga fiskomlöp till höga kostnader. Dessa förelägganden föregås sällan av ordentliga utredningar som visar på behov och förutsättningar att nå resultat. Kunskapen inom detta område är låg inte minst hos myndigheter. När väl en föreskriven åtgärd är genomförd visar myndigheterna föga intresse att följa upp funktion och resultat, vilket medför att kunskapen är fortsatt låg. Av denna anledning har Träbena vattenkraftverk anlagt dels ett omlöp, kostnad 300 kkr (åläggandet), dels en nedströmsvandring för ål  och annan fauna till rimlig kostnad samt med utvärdering av resultatet. En rapport om tidiga resultat av fiskvandringen bifogas. Vattenkraftmotståndare, Älvräddarna och Sportfiskarna, som inte gillar att Riksdagen antog uppdraget till regeringen om förenklat tillståndsförfarande för småskalig vattenkraft, 2016-04-07, försöker skapa argument utan att ha tillräcklig kunskap. De försöker hejda  all positiv utveckling av småskalig vattenkraft. Denna rapport  visar att motstående intressens argument är dåligt underbyggda. Med vänliga hälsningar Lennart Wetterstad    Wetterstad Consulting AB Solberga, Träbena Kvarn 52171 Åsarp 0515 54038 wetterstad.minergi@telia.com

Utdrag från SVT:s hemsida: De nya kraven på de små vattenkraftverken i Värmland har ibland lett problem för de privatpersoner som äger vattenkraftverk. I Slorudsälven i Brunskog satsade både samhället och en privatperson flera miljoner på en miljöinsats som nu på sikt kan vara oanvändbar. – Värsta scenariot är att jag inte får ett tillstånd för fortsatt drift av mitt vattenkraftverk. Det är ägaren till vattenkraftverket Gullsby kraft i Slorudsälven som bekymrat uttalar sig om framtiden. - - - - På Länsstyrelsen i Värmland hanteras tillståndsprövningarna och här har man Miljöbalken från 2008 som utgångspunkt. Ägarna till många av de små vattenkraftverken hävdar att de driver sin verksamhet med stöd av s k privilegiebrev eller av urminnes hävd. – De gamla tillstånden uppfyller inte kraven enligt Miljöbalken. De måste söka nya tillstånd, hävdar Torben Ericson som är verksamhetschef på Länsstyrelsen. Längs Slorudsälven finns idag ytterligare två små kraftverk - Reinholdsfors och Åmot. De ägs idag av det kommunala bolaget Arvika Kraft AB. Kraftverken har idag inte tillståndsprövats. – Vi är villiga att lösa in de kraftverken och sen lägga ner dem. Vi har planer att skapa ett naturreservat här, fortsätter Torben Ericson. Följ länken för att läsa, se och höra mer: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/vattenkraftverk-saknar-tillstand

Varför kan man i dag inte ”göra det omöjliga möjligt”, när man lyckats med det tidigare? Stocke är en plats där det tidigare aldrig tidigare funnits något vattenkraftverk men där man byggt ett helt nytt. Det har varit en ”lång resa” över tid. Jag har haft möjligheten att följa det projektet under många år tillbaka under mina mer är 35 år i mitt arbete med energi och miljöfrågor. Det är i dessa sammanhang lite av ett ”solskensprojekt” som kommit till stånd. Men varför är det inte möjligt att genomföra liknande projekt i dag? Man kan alltför ofta läsa i media om den hårdhänta framfarten från flera länsstyrelser i landet och om hur myndigheterna som har satt hård press på många ägare till små kraftverk. Fortsätter den trenden kommer vi i framtiden få än fler nedlagda kraftverk och även utrivna dammar med de förändringar av natur- och kulturmiljöer som detta kommer att medföra. Vill vi ha det så? Är det detta arv som vi vill ge till våra efterkommande generationer? Men det blir tyvärr så om ingen förändring sker. Stocke från historisk såg och kvarn till ett modernt småskaligt vattenkraftverk Stocke kvarn ligger i mycket naturskönt cirka 1,5 mil norr om Växjö. Den ligger vid Rottneån som rinner mellan sjöarna Innaren och Helgasjön. Rottneån tillhör Mörrumsåns vattensystem. Platsen har anor från 1500-talet och historiskt har det här funnits en såg och en kvarn. Redan 1548 omtalades den i räkenskaperna för Kronobergs slott. Sågen lades ned i mitten på 50-talet medan kvarndriften upphörde 1962. I Länsstyrelsens inventering från 1999 av kvarnar och sågar i Kronobergs län har Stocke bedömts ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Än i dag finns i stort sett allt kvar i kvarnen i sitt ursprungliga skick och den kan startas upp vid studiebesök. Familjen Jarl som är nuvarande ägare gör betydande insatser för att hålla byggnader m.m. i gott skick och är mycket mån om att vårda den smått unika kulturmiljön. Leif Jarl är son till den sista mjölnaren på Stocke. Han är uppvuxen på platsen och redan 1980 tillskrev han den dåvarande ägaren, som var Sydkraft, om att få bygga ut ett litet kraftverk vid Stocke, men fick negativt gensvar. När sedan Sydkraft 1991 säljer fastigheten med byggnader, fallrätt mm. till familjen Jarl mognade planerna på att på nytt undersöka möjligheterna att producera el i Stocke. Familjen hade då byggt sig ett nytt hus och bosatt sig på platsen. Under 1999 hade planerna fortskridit så långt att en vattendomsansökan till Miljödomstolen kunde lämnas in innefattande ansökan om lagligförklaring av befintlig dammanläggning samt ansökan om anläggandet av ett mindre kraftverk liksom fastställande av vattenhushållningsföreskrifter mm. Sökandes önskemål var att med enkla medel söka åstadkomma en mycket miljöanpassad elproduktionsanläggning som smälter väl in i den gamla kulturmiljön. I slutet på november året därefter lämnade Miljödomstolen tillstånd till att uppföra det föreslagna kraftverket samt lagligförklarar och godkänner befintlig damm, dess utskov och intag. Tillståndsprocessen med samråd, kontakter med kommun, myndigheter etc. hade löpt på väl och kostnaderna så här långt hade därför kunnat hållas på en rimlig, låg och därmed för Leif Jarl hanterbar nivå. Dessutom; några som helst tidigare tillstånd för tidigare vattenverksamhet fanns ej, utan allt fick så att säga ”göras från grunden”. Tillståndet gällde i tio år och i slutet på den perioden påbörjades arbetet med att uppföra det nya kraftverket. Kraftverket stod klart 2010 och man kunde nu ta tillvara på energin i det vatten som runnit förbi Stocke under mer än 50 år. Det är placerat på platsen där den tidigare sågen låg. Under de år som det lilla kraftverket på ca 25 kW har varit i drift har det producerat drygt 700 000 kilowattimmar förnybar el. Driften har fungerat väl och skötseln och tillsynen av dammanläggningen är mindre tidskrävande nu på grund av den automatiserade driften av kraftverket. Fördelarna är många. Projektet har kombinerats med ett starkt miljötänk. På platsen har det byggts en fiskvandringsväg vilket gjort att ett av tre vandringshinder mellan sjöarna tagits bort. Fiskvandringsvägen har byggts med stöd från Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och Bixia miljöfond, även den lokala fiskevårdsföreningen har varit involverad. Det dessutom har det byggts en smoltledare som varit i funktion sedan våren 2015. Kostnaderna för fiskvägen och smoltledaren har helt bekostats av externa och allmänna medel. Lennart Tyrberg, projektledare på Energikontor Sydost, uttrycker sin uppfattning om projektet på följande sätt: ” Stocke är ett lysande exempel på hur man kan producera förnybar el samtidigt som man tar stor hänsyn till både kultur- och naturvärden. Den nya kraftstationen har utformats så att den passar in i den historiska miljön och den nya fiskvandringsvägen har gjort att dammen inte längre stoppar vandrande fisk. Jag hoppas att Stocke kan inspirera och visa hur man kan bygga ut småskalig vattenkraft så att den bidrar till både kultur och naturvärden”. Det som möjliggjort projektet är en positiv samverkan mellan flera aktörer. Under projektets gång har myndigheter, kommun, fiskeorganisationer m.fl., nätägaren E.ON, elhandelsföretaget Bixia ställt upp. De har stöttat utan att ställa upp orimliga hinder. Kraftverket i Stocke är ett exempel på att det tidigare gick ”att göra det omöjliga möjligt”. I april i år genomfördes ett tillsynsbesök i Stocke av Länsstyrelsen i Kronoberg. Vid tillsynsbesöket framkom att det inte fanns några anmärkningar på anläggningen eller skötseln av anläggningen. Ärendet avslutades därmed. Konklusion; varför går det inte ”att göra det omöjliga möjligt” i dag? Men varför är det inte möjligt att i dag genomföra liknande projekt som Stocke i dag? Visserligen är Stocke ett litet kraftverk men frågan är intressant ur principiell synpunkt. När tillståndsprocessen för Stocke genomfördes för ca 15 år sedan låg kostnaderna för den på en hanterbar nivå. I dag ligger nivån på ca 500 000 kronor och uppåt och med risk för att ändå få nej på en ansökan. Dessutom, andra problem på grund av förändrat, negativt agerande från några av myndigheterna. Går det att påverka den negativa utvecklingen? Svaret måste vara ja, trots att uppförsbacken är i dag hög . Ramlagen ger stort utrymme för tolkningar och svaret är att regelverket måste ändras så att myndigheternas agerande blir som i dag. Ett annat exempel i sammanhanget är att vattenmyndigheternas tjänstemannaförslag till åtgärdsprogram för åren 2015 – 2021. Växjö kommun har hos regeringen yrkat att myndigheternas förslag revideras med större lyhördhet och kunskap om berörda branscher, SKL och kommunerna. Man anser att det är bättre att Sverige beslutar om genomförbara och väl underbyggda åtgärdsprogram 2 år senare än planerat, än att vi ger oss själva ogenomförbara beting. Med ett perspektiv där fler intressen sammanvägs på den politiska nivån borde det gå att få till en förändring och ett mer för framtiden anpassat regelverk . Frågan måste upp på Energikommissionens bord – detta är rätt forum! Men det brådskar! Christer Langner fd vd på Växjö Energi AB

"Nu avgörs framtiden för den småskaliga vattenkraften" Hanteringen av den småskaliga vattenkraften är inte en juridisk fråga, utan en fråga om hur samhället behandlar enskilda. Det skriver LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson som uppmanar regeringen att ta fram ett särskilt regelverk för den småskaliga vattenkraften och under tiden se till att processerna mot enskilda upphör. Läs hela artikeln här!

Hon tar strid för den småskaliga vattenkraften, men uppgiften spränger alla gränser. Efter tre år för den saken behöver hon mer egentid. NLT tecknar  här en närbild av SVAF:s ordförande.

Vår medlem Mälarenergi Vattenkraft med vår styrelseledamot Johan Lind hade den 24 maj en dag för diskussioner och kunskapshöjning när det gäller förutsättningar för vattenkraften idag. Fokus låg på kraven kring miljöanpassning, lagstiftning och ekonomiska förhållanden. Dagen inleddes vid Västerkvarns kraftverk där den nya stationen och de miljöanpassningar som genomförts visades. Syftet var att redogöra för de möjligheter som kan öppnas när effektiviseringsåtgärder kan kombineras med miljöåtgärder för att öka kostnadseffektiviteten. Läs Johans rapport här .

Landshövdingen i Värmland Kenneth Johansson, tidigare riksdagsledamot för centerpartiet har skrivit till miljö- och energidepartementet. I brevet poängterar han behovet av at “se över kraven och processen för att få till stånd moderna tillstånd med miljövillkor for en befintlig verksamhet med svag ekonomisk bärkraft såväl ur samhällets synpunkt som for den enskilde verksamhetsutövaren”. Läs hans brev här !

Den 7 april kommer riksdagen att rösta om ”ett tillkännagivande till regeringen”, d.v.s. en uppmaning/ett uppdrag till regeringen att ta fram en tillståndsprocess som för småskaliga vattenkraft som är enklare och billigare än dagens. Även om riksdagen säjer ja till detta blir det inga omedelbara förändringar eftersom civilutskottet har avslagit bl.a. SD:s krav på ett moratorium (ett stopp) för tillståndsprövningen av befintliga mindre vattenverksamheter. En annan fråga är om detta tämligen urvattnade förslag faktiskt oroar myndigheter och får dem att försöka skrämma kraftverksägare med brev som upplevs hotfulla, som länsstyrelsen i Skåne gjort. Det bör finnas en majoritet för tillkännagivandet i RD, men tyvärr kan RD bara "uppmana" regeringen att följa RD:s beslut, vilket regeringen kan strunta i på samma sätt som de struntat i andra tillkännagivanden. Intressant är dock att den kommande proppen om tillstånd för vattenverksamhet som enligt plan ska komma i september självfallet måste få majoritet i RD för att bli lag. Detta innebär att miljödepartementet måste ta hänsyn till det kraven i tillkännagivandet i proppen - även om undertecknad har svårt att tro att Romson vill göra det - om de vill ha igenom den... Vad betyder det i praktiken när civilutskottet skriver: ”Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsförslag om tillståndsprövningen för vattenverksamheter. Enligt utskottet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter”? Just nu betyder det i praktiken ingenting eftersom ”ett tillkännagivande till regeringen”, d.v.s. en uppmaning/ett uppdrag till regeringen att ta fram en tillståndsprocess som för småskaliga vattenkraft som är enklare och billigare än dagens troligen kommer att ta tid. Det sägs inget om hur tillståndsprocessen ska se ut utöver att utskottet tycker dels att det är ”en rimlig målsättning” att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter ska ha tillstånd som uppfyller med de miljökrav som ställs i miljöbalken, dels att processen måste anpassas så att inte ”utövare av småskalig vattenkraft” får orimliga kostnader vid nya tillståndsprövningar. Och vad innebär meningen: ”Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om bl.a. ett moratorium för tillståndsprövningen av befintliga mindre vattenverksamheter”? Att länsstyrelser, Kammarkollegiet, HaV, m.fl. tills vidare kan fortsätta som tidigare eftersom civilutskottet inte kräver ett omedelbart stopp för förelägganden, etc. Och varför reserverar sig S, MP och V ledamöter i utskottet mot beslutet? I sitt gemensamma ställningstagande skriver Hillevi Larsson (S), Lars Eriksson (S), Emma Hult (MP), Leif Nysmed (S), Nooshi Dadgostar (V), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S) och Maria Strömkvist (S) sammanfattningsvis att det räcker att det kommer en prop i setember och att Åsa Romson som svar på en skriftlig fråga i riksdagen sagt att ”regeringen i beredningsarbetet har uppmärksammat att förhållandena för småskalig vattenkraft bör övervägas särskilt, t.ex. vad gäller värnande av kulturmiljöintressen”. Och varför är SD inte nöjda? I sitt ställningstagande skriver Roger Hedlund (SD) och Mikael Eskilandersson (SD) i sammanfattning: Allianspartiernas förslag till tillkännagivande är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. De anser också att regeringen bör tillsätta en utredning som gör en översyn av miljöbalkens regler om tillståndsprövning för småskalig vattenkraft. De avslutar med uppmaningen:  För att säkerställa att inte befintliga småskaliga vattenkraftverk tvingas lägga ned verksamheten bör regeringen dessutom snarast ta nödvändiga initiativ för att införa ett moratorium för tillståndsprövning av befintliga mindre vattenverksamheter till dess att ett nytt regelverk har trätt i kraft. Nog för att oroa länsstyrelsen..? Även om civilutskottets förslag till tillkännagivande framstår som tämligen urvattnat undrar jag om det kan finnas ett samband mellan detta och det brev från länsstyrelsen i Skåne som kom i påskveckan och som nu oroar och skrämmer damm- och kraftverksägare i länet. Gunvor Axelsson

Ägarna till Horsabäcks kvarn och Allareds mölla måste söka lagligheltförklaring och "miljötillstånd" enligt domar i Mark- och miljööverdomstolen. En förändring mot tidigare domar är att domstolen betonar att anläggningarna som sådana inte är olagliga, utan "bara" saknar tillstånd enligt miljöbalken. Domstolen skriver: Vid prövningen av en sådan ansökan blir mark- och miljödomstolens uppgift främst att fastställa föreskrifter och villkor för driften vid vattenkraftverket. Den vattenrättsliga rådigheten till det framrinnande vattnet och den civilrättsliga rätten till dämning torde i allmänhet inte kunna ifrågasättas med hänsyn till anläggningarnas ålder och att verksamheten inte tidigare har ifrågasatts. Ansökan till mark- och miljödomstolen bör kunna anpassas härtill och främst inriktas på miljömässiga förhållanden och förslag till villkor som tillgodoser dessa intressen. Utdrag ur domarna: De anläggningar Y R förfogar över vid Horsabäcks kvarn förutsätts, med hänsyn till den långa tid anläggningen nyttjats, ha tillkommit och brukats med omgivningens godtagande. Mark- och miljööverdomstolen finner dock, i likhet med underinstanserna, att den verksamhet som i dag bedrivs vid Horsabäcks kvarn saknar tillstånd i den mening som avses i miljöbalken. Ett sådant föreläggande kan inte anses vara mer ingripande än vad som behövs. I samband med ansökan om tillstånd kan ansökan göras om prövning av anläggningarnas laglighet (17 § MP). Den vattenrättsliga rådigheten till det framrinnande vattnet och den civilrättsliga rätten till dämning torde i allmänhet inte kunna ifrågasättas med hänsyn till anläggningarnas ålder och att verksamheten inte tidigare har ifrågasatts. Ansökan till mark- och miljödomstolen bör till viss del kunna anpassas härtill och främst inriktas på miljömässiga förhållanden och förslag till villkor som tillgodoser dessa intressen. De anläggningar HE förfogar över vid Allareds mölla förutsätts, med hänsyn till den långa tid anläggningen nyttjats, ha tillkommit och brukats med omgivningens godtagande. Mark- och miljööverdomstolen finner dock att den verksamhet som i dag bedrivs där saknar tillstånd i den mening som avses i miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen anser också, till skillnad mot mark- och miljödomstolen, att bytet till turbindrift innebär att förändringar av anläggningarna och driften vid dessa har ägt rum sedan anläggningarna anlades och driften påbörjades. Något tillstånd till sådana ombyggnader och till driften av nutida anläggningar i den mening som avses i miljöbalken har inte presenterats i målet. Eftersom det således är fråga om tillståndspliktig vattenverksamhet som bedrivs utan tillstånd har det funnits fog för att förelägga HE att ansöka om tillstånd till framtida drift av vattenkraftverket. Vid prövningen av en sådan ansökan blir mark- och miljödomstolens uppgift främst att fastställa föreskrifter och villkor för driften vid vattenkraftverket. Den vattenrättsliga rådigheten till det framrinnande vattnet och den civilrättsliga rätten till dämning torde i allmänhet inte kunna ifrågasättas med hänsyn till anläggningarnas ålder och att verksamheten inte tidigare har ifrågasatts. Ansökan till mark- och miljödomstolen bör kunna anpassas härtill och främst inriktas på miljömässiga förhållanden och förslag till villkor som tillgodoser dessa intressen. I samband med tillståndsprövningen kan HE begära att mark- och miljödomstolen prövar frågan om lagligförklaring av anläggningarna (17 § MP). Sammanställning: Gunvor Axelsson

"Samtalen i energikommissionen ger Sverige en god möjlighet att få en långsiktig och hållbar energipolitik över blockgränsen. En bred politisk enighet innebär stora fördelar för Sverige. Företag och konsumenter skulle då kunna känna tillit till att Sverige har en trygg energiförsörjning över tid" skriver Annie Lööf (C) och Rickard Nordin (C) i Di. Läs mer ...

Moderaterna i Östersund tar inte ställning i konflikten om Långforsen. Flera ledamöter avstod att rösta vilket gjorde att det inte blir någon utrivning av dammen. – Det var synd. Hade de sju röstat med oss hade vi vunnit, säger Pär Löfstrand (L) som än en gång gjorde ett försök att få politikerna i Östersunds kommun att gå emot Jämtkrafts planer på ett kraftverk i Långforsen. Hans motion om nytt ägardirektiv med krav på utrivning av dammen röstades ned med siffrorna 30–22. Sju ledamöter lade ned sina röster. MP, V och SD röstade med L. Han var besviken men inte helt utan hopp om att sista ordet ännu inte är sagt i fullmäktige. – Det kommer inte att stå något kraftverk där före 2018 och sedan är det val.