Second Opinion Energi har intervjuat statsvetaren Stig-Björn Ljunggren, som resonerar om tänkbara kärnkraftspolitiska framtidsscenarion.Han kommenterar sist i artikeln vattenkraftens problem som följer: Vattenkraften är just nu med vattenverksamhetsutredningen högintressant, har vattenkraften potential att bli allmänt intressant och bli en faktor för hur vi röstar? - Lokalt är det en stor fråga, men inte nationellt vilket är märkligt. Den borde engagera fler. Nej generellt sett tar folk elektrisk energi för givet och behöver inte fundera över frågan, det är på samma sätt som att vattnet förväntas komma ur kranen. http://svenskvattenkraft.se/wp-admin/post-new.php

Småskalig vattenkraft hotas av att länsstyrelsens naturvårdsenhet i Västra Götaland som kräver att de förnyar sitt tillstånd i enlighet med dagens alltmer komplicerat regelverk, skriver Svante Leijon, själv ägare till ett litet vattenkraftverk i ett biflöde till Nossan. De eldsjälar - småföretagare - som driver denna småskaliga industri och vårdar ett kulturarv - är naturligt nog förtvivlade. Får länsstyrelsen sin vilja igenom kommer många med stor sannolikhet att slå igen. Istället för en levande landsbygd blir det som i Bilbao - ett antal minnesmärken som förfaller med tiden. Ingen kommer att vilja förvärva dessa fastigheter om det inte får bedrivas verksamhet där. Ärenden håller på att prövas förvaltningsrättsligt, så det finns kanske hopp. Emellertid borde man kunna angripa problemet på ett mer konstruktivt sätt. Länsstyrelsen argumenterar utifrån Nossans fiskrikedom och att fisken bör ha fri passage för sina vandringar. Sådant borde ju kunna ordnas på ett inte alltför kostsamt sätt med lämplig teknologi. Här borde de instanser som berörda kommuner, länsstyrelsens enhet för landsbygdsutveckling etc. kunna ta ett initiativ och lösa upp frågan. Berörda småföretagare skulle säkerligen välkomna ett sådant initiativ i den dystra situation de blivit försatta i. Fisken skulle heller inte ha nytta av nedläggningar och att förvaltande av verksamheter, dammar etc. inte vårdas. SVANTE LEIJON, Ínnehar ett mycket litet vattenkraftverk i en av Nossans bifloder. http://www.alingsastidning.se/debatt_visa.asp?id=7093

Arbetet med dammsäkerhet och tillsynen av dammar ska förbättras. Damminnehavare måste göra konsekvensutredningar och länsstyrelserna ska dela in dammarna i dammsäkerhetsklasser baserat på dessa utredningar. Regeringen får möjlighet att införa föreskrifter för damminnehavarnas egenkontroll och rapportering. Den som är skyldig att underhålla en damm i någon av de säkerhetsklasser som föreslås ska betala en årlig avgift, och regeringen får möjlighet att använda avgifterna till tillsynen av dammsäkerheten. De nya bestämmelserna gäller från den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201314/FoU8/

Det förslag till förändrade kvoter som myndigheten lägger fram beror på en snabbare utbyggnadstakt än väntat, samt att den kvotpliktiga elanvändningen har varit och bedöms bli mindre än vad som tidigare förväntats. Förslaget innebär bland annat att kvoterna höjs med ca 8 TWh per år mellan 2016-2019. Mer information om förslaget och effekterna på elcertifikaten presenteras under ett seminarium i Norge under onsdagen. – Marknaden fungerar och det finns tillräckligt med potentiella projekt för att nå målet, men en förutsättning är att vi justerar kvoterna så att de projekt som behövs för att uppnå det gemensamma målet kan realiseras, säger Erik Brandsma, generaldirektör på Energimyndigheten. Sedan 2012 har den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden levererat 6,2 TWh ny förnybar elproduktion och målet är att det ska levereras 26,4 TWh till år 2020. Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2015 visar att ändringar behöver göras i nuvarande regelverk för att det gemensamma målet ska kunna nås. I rapporten läggs också förslag till åtgärder för att förbättra marknadens funktion. Målet i den gemensamma elcertifikatsmarknaden med Norge, som startade 1 januari 2012, är att tillsammans med Norge nå 26,4 TWh ny förnybar elproduktion till år 2020. Idag lämnar Energimyndigheten över utredningen Kontrollstation 2015 till it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Om kontrollstation 2015 Kontrollstation 2015 är en utredning som Energimyndigheten har gjort på uppdrag av regeringen. Syftet har bland annat varit att utreda behov av och ta fram underlag för eventuella justeringar i elcertifikatsystemets regelverk för att Sverige ska uppfylla åtagandet enligt avtalet med Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad. Norges Vassdrags och Energidirekorat (NVE) har utfört en motsvarande utredning som Energimyndigheten. Onsdagen den 12e februari, kl 10.00-15.00 håller NVE och Energimyndigheten ett seminarium på Gardemoen i Norge. Där presenterar myndigheterna sina förslag till förändringar inom elcertifikatsystemet ytterligare. Seminariet kan följas via webbutsändning, se länkarna till höger. 18 TWh ny förnybar el i Sverige sedan 2003 Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för producenter av förnybar el som har funnits i Sverige sedan år 2003. Sedan införandet har elcertifikatsystemet levererat 18 TWh förnybar el i Sverige. Av dessa står vindkraften för 53 procent och biokraften för 39 procent. I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år 2020. Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020. En svensk-norsk elcertifikatsmarknad: Sverige och Norge har sedan 1 januari 2012 en gemensam marknad för handel med elcertifikat för att främja ny förnybar elproduktion. Samarbetet mellan länderna regleras genom ett avtal som godkänts av båda ländernas nationella parlament. Enligt avtalet ska länderna gemensamt öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh från 2012 till 2020. Båda länderna har lika hög ambitionsnivå under perioden. Elcertifikatsystemet har visat sig leverera el till rimliga priser för elkonsumenterna. I ett europeiskt perspektiv är kostnaderna för elkonsumenterna låg. http://www.energimyndigheten.se/Press/Pressmeddelanden/Kontrollstation-2015--forslag-till-justeringar-i-elcertifikatsystemet/

Second Opinion Energi: Efter en dom i Mark- och miljööverdomstolen har Brevens Bruk fått så långtgående och kostnadskrävande krav på sig att de kommer att tvingas upphöra med verksamheten och riva ut sina vattenkraftsanläggningar. Om inte Högsta domstolen tar upp fallet och ändrar domen är det ett faktum – men konsekvenserna kommer att bli större än så, tror Brevens Bruks vd Sten Geijer. - Sannolikt kommer vi att få se fler som sätts i samma situation och måste riva ut, säger han. Brevens bruk ligger fem mil sydost om Örebro, det är en bruksort som klassas som kulturhistoriskt riksintressant. Här bedriver Brevens Bruk AB vattenkraftsverksamhet i Brevensån och har gjort detta sedan 1600-talet. I mitten av 1800-talet byggde man det kraftverk som står på platsen i dag och på 1930-talet gjorde man det möjligt att producera elkraft där. 2004 – drygt 70 år senare – inledde Brevens Bruk den juridiska processen för att få renovera sin anläggning. Tio år senare, i mars i år, kom Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) sin dom som Brevens Bruk anser har så omfattande och kostsamma villkor att driva vidare anläggningarna inte är realistiskt. - Jag ser domen som ett dråpslag som riskerar att vara vägledande för fler domar. Det kommer att få följden att alla ägare till småskalig vattenkraft som har tillstånd genom privilegiebrev samt inte ekonomiska förutsättningar att göra de miljöförbättrande åtgärder som myndigheter kräver, kommer att tvingas stänga och riva ut sina kraftverk, säger Sten Geijer, vd för Brevens Bruk. Minimitappningen förbi kraftverket är ytterligare en central fråga. För att få bra vattenomsättning för biotopen och fungerande fiskvägar ska Brevens Bruk öka spillet av vatten, menar MMÖD och tycker att ett rimligt krav på tappning är 600 liter vatten per sekund. Det här är det krav som Kammarkollegiet och Länsstyrelsen ställer och handlar om 23 procent av det vatten som i dag utnyttjas i kraftverket för produktion av förnybar energi. Brevens Bruk tycker att 5 procent spill vore mera rimligt och att kostnaden för den minskade elproduktionen – 106 000 kronor om året – för det beslutade spillet, är för hög. MMÖD tycker att bortfallet är rimligt. Men nu hoppas alltså Brevens Bruk att HD ska se ärendet som principiellt viktig och ändra utslaget. I sitt överklagande skriver Brevens Bruk: Den i detta mål centrala frågeställningen är om det vid laglighetsprövning av äldre befintliga vattenanläggningar, som uppförts med stöd av meddelade rättskraftiga särskilda rättigheter, skall vara möjligt att föreskriva så omfattande villkor att ett bibehållande av anläggningen omöjliggörs. - Blir det inte ändring i domen kommer det att bli utrivning för vår del och det är intressant för den småskaliga vattenkraften. Konsekvenserna för natur- och kulturmiljön av att vi tvingas till en utrivning är något som överhuvudtaget inte har beaktats av vare sig domstol eller myndigheter. Sannolikt kommer vi att få se fler som sätts i samma situation och måste riva ut, säger Sten Geijer, som tycker att det är ett orimligt förhållningssätt att en domstol tvingar fram så omfattande åtgärder när miljönyttan är så tveksam. Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi http://www.second-opinion.se/energi/view/2855

I en remiss till Lagrådet föreslår regeringen att en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs. Förslaget är ett led i regeringens arbete för att öka andelen förnybar el och att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Förslaget måste dock anmälas och godkännas av Europeiska kommissionen innan det kan genomföras. Skattereduktionen gäller produktionsanläggningar som har en säkring om högst 100 ampere . Underlaget för skattereduktionen är den mängd förnybara el som har matats in på elnätet under året, om motsvarande mängd el har köpts tillbaka. Skattereduktionens storlek är 60 öre per kilowattimme . Högst 30 000 kilowattimmar per år kan ligga till grund för skattereduktionen. Det innebär att mikroproducenten som mest kan f å tillbaka ca 18 000 kr per år . Den offentligfinansiella kostnaden för skattereduktionen bedöms uppgå till ca 11 miljoner kronor för 2014 och till ca 25 miljoner kronor för 2015. http://www.regeringen.se/sb/d/18340/a/233006

Här presenteras remissvaren för Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). OBS! Du kan eventuellt behöva kopiera och klistra in adressen nedan. http://www.regeringen.se/sb/d/18366

Utdrag från riksdagsprotokoll Anf. 103 LARS-AXEL NORDELL (KD): Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog. I går var jag i kontakt med en man från Nossebro. Sedan fyra generationer tillbaka äger han och hans familj ett hemman och ett vattendrag, som driver både en kvarn och en ramsåg. De har hamnat i en svår situation på grund av länsstyrelsens beslut om att det krävs ett nytt tillstånd. Han är tyvärr inte ensam om att hamna i sådana situationer. Ett konsekvent utdrivande av alla dammar som saknar tillstånd skulle få orimliga konsekvenser. Prima åkermark skulle läggas under vatten, stora kulturvärden skulle ödeläggas och flerhundraåriga dammar skulle hotas av rivning. Gamla bruksmiljöer skulle hotas. Vad tänker regeringen göra för att hantera hoten mot de olika värden som jag har nämnt här? Anf. 104 Miljöminister KAROLINA SKOG (MP): Herr talman! Bakgrunden till den situation Lars-Axel Nordell beskriver rör införandet av ett europeiskt direktiv. Regeringen har nyligen hanterat frågan och har via vattendelegationerna under landets samtliga länsstyrelser skickat tillbaka en instruktion för hur dessa ärenden ska hanteras. Av den instruktionen framgår det tydligt att varje beslut ska konsekvensutredas. Det ska inte vara ett blint genomförande, utan varje fall ska konsekvensutredas, bland annat utifrån det enskilda intresse som berörs. Anf. 105 LARS-AXEL NORDELL (KD): Herr talman! Det finns en finansieringsprincip som rör relationen staten och kommunerna. Den innebär att staten ska skjuta till pengar när nya uppgifter läggs på kommunerna. Något liknande finns inte mellan staten och den enskilde. Vad kommer regeringen, i avvaktan på att de nya instruktionerna ska få genomslag, att göra för att stötta de ägare som redan drabbats av kostnader i samband med rättslig prövning? Anf. 106 Miljöminister KAROLINA SKOG (MP): Herr talman! Som jag sa handlar detta om införandet av det EU-direktiv som täcker helheten, både genomförande och finansiering. Detta sker i dag i form av vattendirektivet. Det är ett väldigt stort arbete på alla våra länsstyrelser. Vi har precis fattat ett principbeslut och gått ut med en instruktion till vattendelegationerna om hur de ska agera. De ska nu ta fram en handlingsplan och presentera den före nyår.

Jämtkraft har rätt att renovera vattenkraftverket och anlägga en faunapassage i Långforsen. Det har Mark- och miljödomstolen slagit fast i en dom som kom i dag den 27 augusti. – Det här känns väldigt bra. Långforsen kommer nu att kunna bidra med förnybar el, samtidigt som det blir möjligt för fiskar och övrig fauna att vandra fritt, säger Tommy Borgh chef för elproduktion vid Jämtkraft. Jämtkraft har ansökt om att få reparera intaget till kraftstationen, bygga faunapassage och renovera den gamla stationen. – Vi har lyssnat till de som bor i bygden och andra som har åsikter om Långforsens framtid. Jag hoppas på ett fortsatt gott samarbete utifrån bolagets ambition att uppnå en modern miljösyn och samtidigt uppfylla de miljömål som gäller för Långforsen säger Tommy Borgh. Mark- och miljödomstolen skriver bland annat att de ansökta åtgärdena inte kommer att försvåra möjligheterna att uppnå god ekologisk status för denna vattenförekomst. Källa: Jämtkraft http://www.jamtkraft.se/Om-Jamtkraft/Kontakta-oss/Press1/Pressmeddelanden/2014/Domstolen-ger-klartecken-for-Langforsen/

En partiöverskridande energipolitik – är det möjligt? Arrangör: Energispektrum (där bl.a. Svensk Vattenkraftförening ingår) Plats och tid: Måndag 30/6, 15:00 - 16:30, Mellangatan 7, Nowas trädgård En debatt mellan riksdagspartiernas energitalespersoner på temat aktuella energifrågor, där vi bland annat tar upp frågorna: Vad betyder energin för vårt välstånd, för ekonomin och för sysselsättningen? Är det dags för en långsiktig partiöverskridande energipolitik? Medverkande: Lars Hjälmered, riksdagsledamot, Moderaterna. Mats Odell, riksdagsledamot, Kristdemokraterna. Carl B Hamilton, riksdagsledamot, Folkpartiet. Helena Lindahl, riksdagsledamot, Centerpartiet. Ingemar Nilsson, riksdagsledamot, Socialdemokraterna. Lise Nordin, riksdagsledamot, Miljöpartiet. Kent Persson, riksdagsledamot, Vänsterpartiet. Josef Fransson, riksdagsledamot, Sverigedemokraterna. Willy Silberstein är moderator. I Energispektrum ingår energibranschföreningarna: Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk Vindenergi, Energigas Sverige, Avfall Sverige, Svensk Vattenkraftförening, Svensk Vindkraftförening, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Svensk Solenergi och Svenska Bioenergiföreningen. Samt sju medlemsföretag: Vattenfall, Fortum, Mälarenergi, Tekniska Verken i Linköping, Öresundskraft, Jämtkraft och Göteborg Energi http://www.svenskenergi.se/Global/Dokument/Svensk%20Energi.NU/Energispektrum-2014-inbjudan-12-06-10.pdf Hela "energiprogrammet" under Almedalsveckan hittar du på: http://www.svenskenergi.se/Global/Dokument/Almedalen_Program2014-version2.pdf

Nu är det åter dags för workshops i samarbete med Svensk Vindkraftförening, Svensk Vattenkraftförening och SERO. Även producenter som inte är med i föreningarna är välkomna. Sista dag för anmälan: 19 september Anmäl er genom att klicka på inbjudan nedan http://www.neasenergy.com/da/om-os/tilmelding/anmaelan-till-workshops Mjölby – Tisdag 30 sept. kl. 13-17 Skara – Onsdag 1 okt. kl. 13-17 Lund – Torsdag 2 okt. kl. 13-17 Varmt välkomna, Jesper, Jakob och Sten

Erik Brandsma, gd för Energimyndigheten och Björn Risinger, gd för Havs- och vattenmyndigheten. Foto: Oskar Lürén och HaV Generaldirektörerna för Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten: "Enligt våra beräkningar leder den föreslagna strategin till bra miljöstatus i de flesta av Sveriges vattendrag och en hållbar produktion av vattenkraft genom väl utvalda och rätt avvägda insatser". I morgon presenterar vi en gemensam strategi för svensk vattenkraft. Genom att följa strategin kan Sverige nå miljömål inom både förnybar energi, klimat och biologisk mångfald. Samtidigt. Vattenkraften står för nästan hälften av den svenska elproduktionen och är dessutom den elproduktion som huvudsakligen ser till att vårt elsystem hålls i balans. Vattenkraften är en förnybar resurs och den är central i arbetet att värna klimatet. En stor del av de vattenkraftverk som idag finns i Sverige har tillstånd med villkor som utfärdats innan modern miljölagstiftning infördes. Både Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten anser att det är självklart att elproduktionen ska uppfylla moderna miljökrav. Vattenkraften behöver därför anpassas så att vi både når målen i EUs arbete med förnybar energi och med genomförandet av EUs vattendirektiv. Vår strategi pekar ut inriktningen på de insatser som krävs för att nå målen, var de behöver sättas in och till vilken kostnad. Vi sätter fokus på insatser med hög miljönytta och med liten påverkan på energisystemet. Enligt våra beräkningar leder den föreslagna strategin till bra miljöstatus i de flesta av Sveriges vattendrag och en hållbar produktion av vattenkraft genom väl utvalda och rätt avvägda insatser. Priset för hela branschen: Årligen en halv miljard kronor och sammantaget en minskad elproduktion på 1,5 terrawattimmar (TWh), det vill säga 2,3 procent av den nuvarande vattenkraftsproduktionen. Detta är ett mycket rimligt pris, tycker vi. Vi gör också bedömningen att det går att kompensera för den förlusten genom effektivitetsinsatser och produktionsökning i utvalda älvar utan att förlora väsentliga miljövärden. Strategin pekar på tre huvudgrupper av vattensystem där insatser gör olika stor miljönytta i relation till en effektiv energiproduktion: I de största produktionsälvarna , till exempel Luleälven, Indalsälven, Ångermanälven och Skellefteälven, föreslår vår strategi att åtgärder som påverkar produktion begränsas kraftigt. I dessa älvar skulle det krävas omfattande åtgärder för att förbättra miljön. Åtgärderna skulle samtidigt leda till stora störningar på energisystemet. Vi menar att det skulle leda till dålig hushållning. EUs vattendirektiv ger också möjlighet till vissa avsteg från att nå god ekologisk status i så kallade ”kraftigt modifierade vatten”. Här bli det istället aktuellt att sträva mot det lägre målet ”god ekologisk potential” och genomföra vissa miljöåtgärder. I flera fall kommer det även vara aktuellt att avstå från miljöåtgärder genom att använda ett så kallat ”mindre strängt krav” från god ekologisk potential. Detta gäller speciellt vattenkraftverk med höga dammar och långa vattendragssträckor som idag är helt torrlagda. I framtiden kan det vara aktuellt att reglera mer i dessa älvars huvudfåror. Det ska samtidigt betonas att dessa älvar har höga naturvärden i biflöden som är viktiga att bevara. I den andra huvudgruppen ingår till exempel Dalälven och Ljungan. Det är älvar där det finns mycket naturvärden och skyddade vattenmiljöer även i huvudvattendraget. I dessa älvar behövs åtgärder som gör att vattenlevande djur kan röra sig upp- och nedströms, för att kunna bibehålla naturvärdena långsiktigt. En uppskattning är att 60 stora kraftverk behöver åtgärdas med till exempel omlöp, fiskvägar, fisktrappor och minimitappning. Även här kommer klassningen ”kraftigt modifierade vatten” att användas, men till skillnad mot första huvudgruppen kommer god ekologisk potential i huvudsak att uppnås. Förslaget är att man gör en strategi för varje enskild älv där man bedömer var åtgärderna ger mest miljönytta till minst inverkan på vattenkraftsproduktionen. I dessa vattensystem kommer också delar av vattendraget förklaras som ”kraftigt modifierat vatten” medan andra delar till och med kan uppnå god ekologisk status. Den tredje huvudgruppen är avrinningsområden, som har begränsat värde för energisystemet. I dessa vattensystem, som främst ligger i södra Sverige, finns ett större antal medelstora och små vattenkraftverk, Här har vattenkraften en begränsad betydelse för energisystemet. Här kan effektiva insatser i form av restaureringar, utrivningar och byggande av fiskvägar ge höga miljövärden till begränsad påverkan på energisystemet. Ofta hyser dessa avrinningsområden också rikligt med kulturvärden. Med bra genomtänkta åtgärder och olika former av skydd i samverkan kan vi utveckla och bevara både natur- och kulturvärlden. Det ska betonas att många småskaliga vattenkraftverk med relativt få åtgärder kan uppnå god ekologisk status eftersom man inte reglerar vattnet i samma omfattning som i de storskaliga vattenkraftverken. Vårt material är omfattande men inte heltäckande. Det finns alltid ”hittills okända ” parameterar att ta hänsyn till och det finns vissa svagheter i underlaget. Det kan också finnas behov av justeringar inom elcertifikatsystemet. De bedömningar vi gjort behöver också förfinas. Detta skulle kunna bli ett uppdrag för länsstyrelserna att gå vidare med. På så sätt får vi ytterligare kunskap om lokala behov och möjligheter. Ett förfinat underlag kommer vattenmyndigheterna kunna använda för att göra bedömningar i de åtgärdsprogram som EU:s vattendirektiv kräver. Men för första gången på många år har vi nu en kartläggning som ger ett helhetsperspektiv och med en ansats på avrinningsområden istället för enskilda älvar eller kraftverk. Vi kan nu väga samman Sveriges behov av vattenkraftproduktion med vår skyldighet att bevara den biologiska mångfalden. Vår förhoppning är att vår strategi även kan komma till nytta för beslutsfattare i flera delar av samhället. Den kan vara en del av kunskapsunderlaget vid bedömning av framtida investeringar och politiska beslut. Det som krävs för att strategin ska ge bästa effekt är en sammanhållen ledning och styrning av vattensverige, ett nationellt sammanhållet ansvar. God miljö kan gå hand i hand med vattenkraft. http://www.second-opinion.se/energi/view/2863