Sökresultat

För 50 år sedan fanns omkring 4000 småskaliga vattenkraftverk i Sverige. Idag finns inte ens hälften kvar. Men sedan en tid tillbaka börjar trenden att vända och allt fler tar sina små kraftverk i bruk. Delvis tack vare elbolaget Bixia, som köper en stor andel förnybar el från lokala producenter med småskalig elproduktion. Dessutom delar Bixia ut pengar från sin miljöfond för att gamla små vattenkraftverk ska kunna tas i bruk. Vattenkraft är en tillförlitlig och förnybar energikälla som står för nästan hälften av all den el som produceras i Sverige. – Vattenkraften fungerar som Sveriges elbatteri, där energin kan lagras i vattenmagasin. Det betyder att vattenkraften också är en förutsättning för att vi ska kunna bygga ut vindkraften i hög takt, eftersom vi inte alltid kan förlita oss till att det blåser, säger Kim Blomster, miljösamordnare på Bixia. Bixia är det elbolag som köper in störst andel förnybar el, bland annat från producenter med småskalig vattenkraft. Totalt har Bixia avtal med drygt 800 förnybara produktionsanläggningar där de flesta finns i mellersta och södra Sverige. Förnybart räcker inte till alla I Sverige finns cirka 2000 nedlagda små vattenkraftverk. Om de skulle återupptas i bruk skulle vi kunna försörja cirka 860 000 hushåll med el från småskalig förnybar vattenkraft. Det är lika mycket som den svenska vindkraften snurrade in under förra året.  – Vi vill att alla ska kunna välja förnybar el, men idag räcker den inte till alla. För att nå dit krävs en utbyggnad av produktionen på bred front. Lösningen behöver inte enbart vara stora anläggningar. Därför stöttar vi lokala producenter som vill investera för att exempelvis ta ett nedlagt vattenkraftverk i bruk, säger Kim Blomster. Vattenverksamhetsutredning pågår Miljödepartementet har tillsatt en utredning vars syfte är att på ett samhällsekonomiskt effektiv sätt säkerställa att vattenverksamheter utformas och bedrivs i överenstämmelse med miljöbalken och EU-rättsliga krav. Nyligen kom utredningen med ett delbetänkande med förslag om att dammar och kraftverk ska genomgå prövning enligt miljöbalken.– Vi jobbar aktiv med att informera och genomföra förbättringar hos våra miljöfondstagare och lokala vattenkraftsproducenter för att både öka andelen förnybar el samtidigt som vi tillgodoser den ekologiska mångfalden, säger Kim Blomster. För mer information kontakta: Kim Blomster, miljösamordnare Bixia 070-223 25 46 kim.blomster@bixia.se Anna Fjellner, pressansvarig Bixia 076-828 58 11 anna.fjellner@bixia.se

När myndigheterna driver fram miljökrav för vattenkraften utan hänsyn till de kostnadsramar som politiken själv beslutat om, riskerar hela systemet att kollapsa. Det skriver Magnus Edvinsson, ordförande för Alsteråns Kraftverksförening. Läs hela artikeln här !

Svenska vattenmyndigheter skyller bland annat småskalig vattenkraft och ålfisket för att orsaka stor skada på ålen. Däremot har man inget gehör alls för att egna åtgärder i vattendrag är det största hotet mot ål. I foldern ”Natura 2000, Värdefull natur i EU” sägs att dessa områden (Natura 2000) skapas för att hejda utrotningen av djur och växter och förhindra att deras livsmiljöer förstörs. Resterna av den damm vid Stendalsmöllan som revs i september 2014 Näst efter vatten är finkornigt sediment på bottnar i våra vattendrag det absolut viktigaste för ålen.  Det måste finnas i sådan mängd att ålen kan klara sina 12 – 18 övervintringar i landet. Det behövs också som gömsle under dygnets ljusa timmar och för ålens födosök. Gamla kvarndammar har under århundrade fungerat som sedimentfällor vilket gjort sedimentrika bottnar till de bästa ålhabitaten. I september 2014 revs, genom Länsstyrelsens (Lst), försorg en damm till Stendalsmöllan i Kägleån, i nordvästra Skåne. När dämmet togs bort spolades 100-tals ton sediment nerströms i Kägleån som begravde bottenfaunan, dock inte i sådan samlad mängd att det var användbart för ålens övervint-ring. Det synliga resultatet blev två sinade brunnar uppströms dammen och att det i en kvarndamm (numera familjens bad damm) uppstod sedimentbankar. Det hade funnits stora möjligheter för Lst att här vetenskapligt undersöka och lära sig konsekvenserna av utrivning av gamla dammar. Nu blev istället resultatet bara ytterligare ett utplånat ålhabitat och fortsatt okunskap om ålens livscykel. Man har istället fortsatt med utrivningar av gamla kvarndammar med samma sorgliga konsekvenser   för ålhabitaten. Som om inte det vore nog pågår nu projektet LIFE CONNECTS, bekostade med ca. 100 miljoner kronor som utgör medel från EU, där en av medintressenterna är Natura 2000 (tala om att binda ris åt egen rygg). Insatser ska göras i sju sydsvenska vattendrag, däribland skånska Rönne å, Vramsån och småländska Emån.  I projektet anges att de viktigaste insatserna är; nedmontering av dammar i avsikt att ”öka överlevnaden och produktion av tex. lax och ål.” Man vill med andra ord både äta kakan och ha den kvar. Man kan inte gynna båda arterna samtidigt, eftersom deras livsutrymmen och livssätt är helt olika. Laxen vandrar in från havet för att leka på en grusig, stenig botten. Ålen vandrar in för att leva i vattendrag med finkornigt sediment åtskilliga år innan den återvänder till Sargassohavet för att leka. Under dessa år är grusiga, steniga bottnar och avsaknad av sediment ett hot deras överlevnad. I EU-konventionens ålförordning (punkt 5) talas det om ”att bl.a. skydda, bevara och förbättra den akvatiska miljön där ålen tillbringar en del av sin livscykel.” Det måste väl även gälla projekt som bekostas av EU-medel. Jag har aldrig hört talas om att man någon gång förbättrat livsutrymmen för ål. Däremot har flera lekplatser för lax anlagts på bekostnad av ålhabitat. I dagarna är samrådsunderlag för vattenverksamheter i Vramsån (utrivning m.m. av två gamla kvarndammar i Vramsån) ute på remissrunda. Bland remissinstanser finns Kristianstads kommun och Vattenriket. Hur kommer ni att bemöta underlaget? Uteblivet bemötande måste tolkas som ett godkännande av fortsatt utplåning av ålens livsutrymme. Text och foto: Gunnar Olsson, Ugerups mölla.

Motionen från Smålands Vattenkraftförening har resulterat i uppvaktning hos E.ON Energidistribution som hänvisar till Energimarknadsinspektionen , Ei. Vi som fick uppdraget att behandla motionen har nu författat en skrivelse som du kan ta del av här .

Vattenkraftsfrågorna är högaktuella. I alla fall att döma av Energiföretagen Sveriges konferens Arena vattenkraft som i år satte deltagarrekord med över 100 personer på plats i Göteborg.  – Engagemanget de här dagarna visar oavsett perspektiv att det finns mycket kunskap och en genuin vilja att bidra till vattenkraftfrågornas utveckling, säger Johan Bladh, vattenkraftsansvarig på Energiföretagen. Läs Energiföretagens artikel här !

Regeringen bör ta initiativ till en bred översyn av de svenska översättningarna av EU:s miljödirektiv. Felaktiga översättningar inom vattenförvaltningen leder i dag till orimliga krav på småskaliga kraftverk och hotar rättssäkerheten. Det skriver Gustaf Hellström och Magnus Olofsson, ordföranden i Svensk respektive Norrlands vattenkraftförening.  Läs vidare här !

Det finns orealiserad potential i svensk vattenkraft , skriver Claes Hemberg i en krönika i affärsvärlden. Krönikan handlar om storskalig vattenkraft men det finns därtill en potential i småskalig vattenkraft som kan bidra med upp till 5 TWh genom modernisering av turbiner och modern kontrollutrustning. Läs Claes Hembergs artikel här !

Sätt stopp för myndighetsaktivism. Respektera EU-rätten. Och framför allt – ge vattenkraften den rättssäkerhet och långsiktighet som utlovats. Det skriver Gunder Holm, Smålands Vattenkraftsförening. Läs Gunders debattartikel här !

I regeringens budgetproposition påstås att tillkännagivanden om vattenkraften är slutbehandlade trots att centrala delar är pausade eller olösta, skriver Johan Hillström, ordförande för Västsvensk vattenkraftförening. Läs hans debattartikel här !

Ena handen marknadsför reformen medan den andra skriver förordningar, föreskrifter och vägledningar som skjuter den i sank. Bara omprövning, inga tillståndsprövningar.  Kostnadsbesparingar. En fond som betalar. Bara nya villkor, inga utrivningar. Även om det inte är KMV så handlar det bara om nya villkor, inte om att verksamheten ska upphöra. Ja, det var ju då svårt att värja sig mot detta, så fint som det framställdes. Men så här i efterhand, hur gick det? Läs tidningsurklipp från februari 2019 om hur bra det skulle bli.

Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen, får bakläxa. Marbäcks kraftverk har tillstånd som kan omprövas. Läs MÖD:s dom här !

När riksdagen klubbade igenom den så kallade nationella planen för omprövning av vattenkraften, var det med stora ord om miljönytta, rättssäkerhet och långsiktig hållbarhet. Verkligheten har blivit något helt annat: ett administrativt och ekonomiskt haveri där kraftverksägare lämnas att bära kostnaderna för ett system som ingen längre har kontroll över. Läs Magnus Edvinssons debattartikel här .