Sökresultat

I ett inlägg på Second Opinion skriver Älvrddarnas Christer Borg: Debatten kring vattenverksamhetsutredningens delbetänkande om ny prövning för svensk vattenkraft saknar många gånger seriositet. Vi ser grova generaliseringar, fantasier om gigantiska energitapp och genanta missuppfattningar om omprövningsreglernas syfte. I debatten förekommer missförstånd men också oseriösa överdrifter. Svensk Energi menar att hälften av Sveriges vattenkraftsproduktion kan vara hotad. Alla med insikt i domstolsprocesser och miljöbalkens uppbyggnad och rimlighetsavvägningar vet att påståendet saknar grund. Syftet med ny prövning är att skapa nya villkor till skydd för miljön, inte att förbjuda verksamheterna. HaV:s beräkning är mer relevant. De 1,5 TWh som det talas om där kan betraktas som ”worst case” ur energiperspektiv, detta sagt med erfarenhet från domstolsprocesser. En annan felaktig förenkling som förts ut av Svensk Energi , sedan upprepat i Christofer Fjellners debattinlägg i SvD, är att vattenkraft generellt är viktig för regleringen av elnätet. Fel, eftersom merparten av kraftverken, de småskaliga under 10 MW effekt, inte är en resurs för regleringen av elnätet. De ca 250 storskaliga anläggningar som står för regleregenskaperna är alla dubbelt skyddade mot för stora ingrepp, dels via rimlighetsavvägningen i miljöbalken, men också EU-rättsligt, då dessa verksamheter inte får ges villkor som ”på ett betydande sätt” påverkar dem. Christer Borg framför också - som oftast - att den småskaliga vattenkraften inte behövs: De 1030 minsta med en effekt på mindre än 125 kW har oftast asynkrongeneratorer och ligger på problemsidan i reglerfrågan och de kan inte heller sägas vara avgörande för energiproduktionen som sådan. En strikt avvägning mellan klimatnytta och biologisk mångfald motiverar inte deras existens, men de som är lönsamma med nya villkor kommer att kunna drivas vidare. Han slutar med att be om, men framför allt att kräva - en ursäkt: Sist ska jag be om ursäkt för att jag i ett inslag i SVT Mittnytt kallade Svensk Energi för Pellejönsar. Kanske Svensk Energi kan be om ursäkt för påståendet att upp till hälften av Sveriges vattenkraftsproduktion kan hotas med nya regler enligt vattenverksamhetsutredningens förslag?   http://www.second-opinion.se/energi/view/2792

Kjell Jansson skriver i sin replik på Christer Borg inlägg: Även om jag i största utsträckning vill undvika samma typ av kraftord som Christer Borg ofta använder, så måste jag ändå påpeka att det är lätt att vara kategorisk när en fråga inte behöver analyseras utifrån mer än en aspekt. Som representant för Sveriges elföretag måste Svensk Energi däremot se vattenkraftfrågan ur ett helhetsperspektiv. Elföretagen ska inte bara leverera el till Sveriges elkunder och industri året runt, utan också bedriva sin verksamhet så kostnadseffektivt och ansvarsfullt som möjligt med hänsyn till klimat, miljö och mycket annat. Ett helhetsperspektiv var också utgångspunkten för uppdraget till vattenverksamhetsutredningen. Att undersöka hur vattenkraftsanläggningarnas påverkan på vattenmiljön kan minskas, absolut - men också att undersöka konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna för elproduktionen och samhällsekonomin. Vi saknar dessa bitar, men också hänsyn till EU:s klimatambitioner och mål för förnybarhet. Detta har varit en del av vår kritik. En annan del av vår kritik har handlat om utredningens mycket långtgående förslag att pröva samtliga berörda vattenkraftverksamheter - som om de aldrig funnits på platsen. Något som på olika sätt kan påverka befintlig vattenkraft och kanske måste vissa verk stänga helt. Antingen på grund av att de med dagens mått mätt inte bör finnas på platsen där de ligger, eller för att kraftverksägarna inte har råd med de långdragna processer som kan krävas för ett nytt tillstånd. En bestämmelse om ny prövning påverkar därmed okända delar av vattenkraftproduktionen. Det finns absolut ingen garanti för att 1,5 TWh är "worst case" som Christer Borg hävdar. Svensk Energi har dock aldrig påstått att hälften av vattenkraften med säkerhet kommer att försvinna. Däremot stod det så här i pressmeddelandet som Borg gärna hänvisa till: " Formellt sett är utredningens förslag ett hot mot hela vattenkraften. Även om detta är en absurd tanke , måste vi fråga oss hur stor del som de facto hotas. Är det 10 procent? 20 procent? Eller 50 procent?". Det vill säga, en retorisk formulering med syfte att lyfta just hur långtgående konsekvenserna av förslaget kan bli rent teoretiskt, och "worst case", om man inför ny prövning. Christer Borg hävdar att vi inte förstår varför och hur omprövning används idag. Här vill jag säga: det gör vi absolut. Däremot är vi tveksamma till om Christer Borg förstår vidden och innebörden av "ny prövning", och att det inte alls finns några garantier eller spärrar när väl ett tillstånd rivits upp? Det finns inga andra verksamheter med en så central roll för hela samhället, som funnits i årtionden – ja, sekel, vars verksamhetstillstånd riskerar att upphävas. Att villkor för verksamheten anpassas med tiden är självklart. Men att hela verksamhetens existens ifrågasätts och ska prövas på nytt - det är unikt i och med detta förslag och hotar rättsäkerheten, vilket också Advokatsamfundet påpekar i sitt remissvar. Självklart är vi också oroliga för de ekonomiska konsekvenserna för vattenkraftsföretagen. För, vem eller vilka tror Christer Borg står för investeringarna i Sveriges elproduktion? Och vem ska investera i den fortsättningsvis? Notan för nyprövningarnas tillståndprocesser måste bekostas av någon. Antingen av elproducenterna, som i sin tur kommer att få mindre resurser över till annat, exempelvis att bygga vindkraft. Eller av elkunden, genom ett högre elpris eller via politiskt beslutade åtgärder som dyrare elcertifikat och energiskatt. http://www.second-opinion.se/energi/view/2793

Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkade "I vått och torrt" har nu kommit. Konsekvenserna för den småskaliga vattenkraften framstår efter en snabb genomläsning som lika förödande som de i delbetänkandet "Ny tid - ny prövning" som innebär nyprövning av i princip alla anläggningar. Ensamutredaren Henrik Lövs slutsats är att alla ersättning vid omprövning skall tas bort. Det framstår också som om de småskaliga ska drabbas värst eftersom konsekvenserna där enligt utredaren - med referens till Hav- och Vattenmyndigheten - blir försumbara... I betäkandet står bl.a.: "Om vi istället inför en minimitappning motsvarande MLQ i kraftverk mindre än 10 MW blir produktionsminskningen 423 GWh eller 0,67 % av den totala vattenkraftsproduktionen. Värdet på ekosystemtjänster som då återskapas i över 1000 vattenförekomster är sannolikt många gånger större. Det skulle innebära minimitappning i över 1600 vattenkraftverk. Det är dock inte säkert att förlusten blir så stor eftersom mindre kraftverk inte alltid kan köra på så låga flöden utan måste spilla vattnet. Om minimitappningen i kraftverk mindre än 10 MW istället sätts till 5 % av MQ (medelvattenföringen) tappas maximalt 189 GWh av produktionen.Sammanfattningsvis menar Havs- och vattenmyndigheten att en ökad minimitappning samt byggande av fiskvägar inte behöver leda till några omfattande konsekvenser för Sveriges elförsörjning eller på vattenkraftsbranschen som helhet. Genom att avsätta en viss procent av produktionsvärdet i t.ex. en fond skulle branschen gemensamt kunna finansiera sina miljöåtgärder." SVAF:s Walter Johansson, Svensk Energis Gun Åhrling-Rundström och LRF:s Ulf Wickström vänder sig i sina särskilda yttranden mot stora delar av utredningens förslag och problemen för den småskaliga vattenkraften sammanfattas väl av Ulf Wickström: "Jag kan dock konstatera att förslagen inte innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier för enskilda verksamhetsutövare och fastighetsägare. Viktiga sådana garantier är t.ex. begränsningsregeln i 24 kap 5 § femte stycket MB, ersättningsbestämmelser vid omprövning, men också förutsättningarna för när ett ingripande ska ske. Enligt min uppfattning har tillräcklig hänsyn inte tagits till att det gäller befintliga, lagenliga verksamheter som sedan lång tid bedrivits med samhällets godkännande (även om denna inte har manifesterats i form av tillstånd). Fokus har främst legat på att alla verksamheter ska ha moderna tillstånd, snarare än att de verksamheter som orsakar problem ska åtgärdas. Förslagen innebär också i stora delar en omfattande omfördelning av kostnader till verksamhetsutövare och fastighetsägare som riskerar att få orimliga konsekvenser." http://www.regeringen.se/sb/d/18519/a/241583

INSÄNDARE I SMÅLANDS-POSTEN: Genom att skapa sammanhängande vandringsvägar för fisk och avstå från små olönsamma vatten­kraftverk som hade krävt mycket stora investeringar återskapar man här en vatten­väg som den såg ut för hundratals år sedan. I Sydsverige är det svårt att hitta en lämpligare­ strömfåra att återskapa säger utredningen. Ta det unika tillfället säger vi. I Tekniska nämnden i april gick Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet på det framsynta förvaltningsförslaget som alla partier hade stött i arbetsutskottet. Alliansen följde Folkpartiets förslag att utreda vidare om kanske Hanefors ändå skulle kunna drivas­ som kraftverk. Någon eller några privata intressenter hade hört av sig, sades det. Votering 8–7. Vi rödgröna stod för biologisk mångfald men förlorade voteringen. Alliansen valde att låta privata intressen gå före miljö­intresset. Vi tror knappast att Allian­sen i Växjö hinner sälja ut Hanefors före valet i september. Och efter valet har ju väljarna bestämt ­vilka partier som ska besluta om viktiga miljö­frågor. Malin Lauber (S), vice ordförande i Tekniska nämnden Örjan Mossberg (V), ledamot i Tekniska nämnden Lars Edqvist (MP), ledamot i Tekniska nämnden   http://www.smp.se/nyheter/lobbyn/mangfald-gar-fore-liten-privat-kraftstation%284304063%29.gm

Mötet i föreningshuset i Tråvad bevakades av lokala medier: I Radio Skaraborg intervjuas Gunnar Eriksson: Gunnar Eriksson har drivit Brotorps kvarn i Tråvad sedan 1975. År 2015 går tillståndet ut och han befarar att det kan bli mycket kostsamt. – Kvarnen är skattlagd en gång i tiden, det innebär att den har tillstånd. Kostnaderna för att söka nytt tillstånd kan hamna runt 400 000. Gunnar Eriksson tycker inte att länsstyrelsen har skött den här frågan bra. – De kunde ju ha fört en dialog. Om de nu vill ha fiskvägar och vad det är de vill så kunde vi ju ha diskuterat det. Nya Lidköpings-Tidningen skriver: "I måndags bjöd ett tiotal kvarnägare in lokala politiker för att lufta sin oro över den pågående utredningen, vars resultat kan innebära att kvarnägarna tvingas söka nya miljötillstånd för att få fortsätta sin verksamhet. Tidsfristen går ut redan under 2015. – Vi behöver er hjälp. Vi vill att ni hjälper oss att bromsa länsstyrelsen, sade Hugo von Scheele, som äger Algutstorps kvarn. Vid mötet, som hölls i Tråvad, medverkade Gunvor Axelsson, ordförande i Svensk vattenkraftförening, och menar att länsstyrelsen har för bråttom med förelägganden om nya tillstånd och att man feltolkar EU-rättens krav för vattenkvalitet och påverkan på flora och fauna. Varken hon eller de kvarnägare som deltog i mötet kan se att ett förslag om nya prövningar skulle innebära förbättringar i vattensystemen. Kvarnägarna är kritiska till hur länsstyrelsen hanterar frågan. – Man kunde ha fört en dialog med oss, menar Gunnar Eriksson. Nya miljötillstånd betyder dryga kostnader för tillståndsansökan. Det kan röra sig om flera hundra tusen kronor. Effekten av det kan bli att många små kraftverk läggs ned. – Det påverkar i sin tur sysselsättning och kapar möjligheterna till landsbygdsutveckling, menar Hugo von Scheele."

I dag (10 februari 2014) åpner Norsk vannkraftsenter (NVKS) i Trondheim med mål om å gjøre forskning og studier innen vannkraft mer interessant blant dagens ungdom. – Det er en myte at vannkraft er et fagfelt som er ferdigforsket. Gjennom å stifte Norsk vannkraftsenter vil forskningsmiljøet samarbeide tettere med bransjen, og dermed gjøre studier innen dette fagfeltet mer attraktivt, sier professor og senterleder for NVKS ved NTNU, Ole Gunnar Dahlhaug. – Vi har relativt god tilgang på studenter som skriver masteroppgaven hos oss, men mange rekrutteres til oljebransjen hvor lønningene er høye og det fortsatt er mye nytt som skjer. Men det mange ikke vet er at det skjer mye spennende i kraftbransjen også. Vi har store utfordringer blant annet med hvordan kraftbransjen skal tilpasse seg vindkraft, samt hvordan vi skal videreutvikle alle de kraftverkene som begynner å bli utdaterte, sier førsteamanuensis ved NTNU, Pål-Tore Storli. Teknisk Ukeblad, 10 feb -14

Svenskarna gillar sin vattenkraft. Ändå sätts landets mest mångsidiga energikälla och miljardbelopp nu på spel på ett unikt sätt, skriver Kjell Jansson på Svensk Energi tillsammans med Mikael Odenberg på Svenska kraftnät i en debattartikel i Dagens Samhälle: Enligt SOM-institutets mätning från 2012 så vill 43 procent av svenskarna satsa mer på vattenkraft de närmaste 5-10 åren och 44 procent ungefär som i dag. Endast 6 procent vill satsa mindre eller avstå från vattenkraft. De förslag som Vattenverksamhetsutredningen lämnat i sitt delbetänkande går i helt motsatt riktning. Dessutom innebär förslaget att regeringen lämnar ifrån sig ansvaret för energipolitiken till tjänstemän på landets länsstyrelser. Vi är många som förvånas över detta höga spel med landets mest mångsidiga energikälla. Vattenkraften började byggas ut för över 100 år sedan och möjliggjorde elektrifieringen och industrialiseringen av Sverige. Elen kan på så sätt sägas ligga till grund för det samhälle och välstånd vi har i dag. Vattenkraften, tillsammans med kärnkraften, är det som gjort det möjligt för Sverige att ha ett av världens renaste elsystem med mycket låga klimatpåverkande utsläpp och en stor andel förnybar elproduktion. Det är detta som nu riskeras. --- Förespråkare för förslaget menar att vi överdriver risken med en lag om ny prövning av vattenkraft. De menar att det inte finns någon risk för att större kraftverk försvinner. Att det finns lagar som skyddar dem. De säger att det inte är ”rimligt” att mer än några procent hotas. Att det inte handlar om den viktiga reglerkraften. För det första: Varje anläggning ingår i ett komplext system. Många kraftverk är sammanlänkande och även små kraftverk har en viktig roll i helheten. Vattenkraftens reglerfunktion är helt nödvändig för en stabil och säker elleverans till samhället. Behovet av reglerförmåga ökar dessutom med en växande andel väderberoende och förnybar elproduktion. Vi anser att utredningen missat att analysera konsekvenserna av ett eventuellt tapp av reglerkraften. Förväntad framtida nederbörd är ett klent argument då det inte finns någon garanti för var nederbörden faller, eller om den kommer som snö eller regn, vilket är av största vikt. För det andra : Om vi vänder på resonemanget: om en lag säger att all vattenkraft inte bara kan utan ska prövas som ny, vem är det då som ska avgöra vad som är "rimligt"? Hur garanteras att bara en viss mängd vattenkraft stängs? Indirekt anser utredaren att denna politiskt känsliga rimlighetsbedömning i realiteten ska läggas på tjänstemän på länsstyrelsernas miljöenheter. Varför denna jätteapparat för att kräva ny prövning? Det handlar om nästan 2 000 kraftverk och kostnaden för detta måste tas ut någonstans. I slutänden är det den svenska elkunden som får betala – dels för juridiska kostnader, dels i minskad produktion vilket också går i samma riktning. ---- En annan viktig aspekt är att det parallellt pågår flera andra utredningar och projekt i vattenfrågan: Havs- och vattenmyndighetens arbete, tillsammans med Energimyndigheten, om nationell strategi för åtgärder inom vattenkraften och Miljömålsberedningen om en långsiktig och hållbar vattenpolitik. Dessutom ny lagstiftning inom dammsäkerhet och frågan om fastighetstaxering av vattenkraftverk. Kjell Jansson , vd Svensk Energi Mikael Odenberg , generaldirektör Svenska Kraftnät Klicka på länken för att läsa hela artikeln: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/nytt-miljoefoerslag-saetter-vattenkraften-pa-spel-7644

En tysk expertgrupp menar att den tyska lagen om att öka andelen förnybar energi inte är bättre för miljön eller ökar innovationen men däremot är en kostsam historia. Den statliga utredningen, som beställts av tyska regeringen och författats av expertkommittén EFI, överlämnades till förbundskansler Angela Merkel på onsdagen. Och utredningens kritik mot den tyska lagen om att öka andelen förnybar energi är bitande. ”Kommissionen ser inget rättfärdigande för fortsättandet av lagen om förnybar energi. Lagen gör elen dyrare, men för inte med sig ett bättre klimatskydd och har inte heller lett till fler innovationer”, heter det i pressmeddelande från EFI som består av sex tyska professorer inom olika områden. Energilagen trädde i kraft 2000 med målet att öka andelen förnybar energi. Mellan införandet och 2013 har andelen ökat från 7 till 23 procent. 2050 är målet att andelen ska ligga på minst 80 procent. Samtidigt visar en annan studie att den tyska exporten under 2013 skulle ha varit motsvarande 135 miljarder kronor större om inte dess industri behövt betala det högre energipriset som övergången till förnybar energi för med sig. Studien slår också fast att prisökningen slagit oproportionerligt hårt mot små och medelstora företag, rapporterar Financial Times. Fredrik Haglund Europaportalens korrespondent i Bryssel E-post: fredrik.haglund@europaportalen.se Twitter: @Fredrik_Haglund http://www.europaportalen.se/2014/02/hard-kritik-mot-tysk-energipolitik

Sveriges Radio Värmland har intervjuat Christer Hedberg; "Vattenverksutredningen innebär att alla kraftägare får söka nya tillstånd enligt Miljöbalken, något som kommer att ruinera de flesta företagare som driver små vattenkraftverk. Det tror Värmland Dalslands Vattekraftförening. De som drabbas hårdast är småskalig vattenkraft. Det finns hundratals mindre anläggningar i Värmland och dom flesta har inte råd att vare sig söka tillstånd eller investera i eventuella fiskvägar. Bara att söka nytt tillstånd är dyrt. - Det kan sluta med att kraftstationer får riva sina anläggningar, säger Christer Hedberg, ordförande i Värmland Dalslands Vattekraftförening." Chriuster betonar också i intervjun att kraftverksägarna vill samarbeta för att hitta andra, billigare lösningar. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5846450

Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att hantera stöd för lokalt ledd utveckling för samtliga fyra EU-fonder. Lokalt ledd utveckling går att jämföra med det som i Landsbygdsprogrammets föregående period benämndes Leader. - Lokala organisationer oavsett om man verkar i landsbygd eller i städer får nu bättre förutsättningar att utveckla sin hembygd. Det kan till exempel handla om nya företag, service, bredband eller besöksnäring. Verksamheter som lokalt skapar utveckling och nya jobb, säger näringsminister Annie Lööf. - Lokalt ledd utveckling är för mig synonymt med lokalt engagemang, ett underifrånperspektiv och att vilja göra skillnad för sin bygd. Genom att använda EU:s samtliga fonder underlättar vi för alla entreprenörer, kreatörer och landsbygdsutvecklare att förverkliga sina idéer och skapa jobb i hela landet, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

SVENSKT NÄRINGSLIV MILJÖRÄTT: Regeringens förslag om att alla vattenverksamheter måste söka om sina miljötillstånd har mött kritik från flera håll. Rafael De los Reyes Aragon, juris doktor, betonar att förslaget kan bryta mot internationell rätt. Vattenverksamhetsutredningens förslag om att alla företag måste söka om sina miljötillstånd har mött kraftig kritik. Det kan leda till allvarliga konsekvenser för företagen, miljön och samhället. Det framkom under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv. Men inte nog med att utredningens förslag möter kritik i Sverige. Rafael De los Reyes Aragon, som är juris doktor och som verkat en tid vid advokatfirman Foyen i Stockholm har analyserat betänkandet från ett internationellt perspektiv. Han anser att förslagen kan strida mot principerna om äganderätten som stadgas i folkrätten. Dessutom kan de krocka med EU-mål om förnybara energikällor och direktiv om vattenverksamheter, menar han. – Sverige har förpliktelser att följa regler även utanför landets gränser. Till exempel är Sverige skyldigt att jobba för att nå målen om mer förnybara källor, även om det inte är specificerat i direktivet hur de ska nå målet. Betänkandet kan nog tolkas gå emot det målet, säger han. Förslaget att alla vattenverksamheter ska ompröva sina tillstånd är åtföljd av en uppenbar risk att många anläggningar och verksamheter kan tvingas lägga ned. Det kan bryta mot rätten att äga. Ingen får berövas sina ägodelar, om det inte finns ett starkt samhällsintresse och det får inte ske utan rimlig ersättning, betonar Rafael De los Reyes Aragon. – För det första är det tveksamt om det finns ett sådant samhällsintresse. För att nå ett mål som står i konflikt med ett annat intresse (ägande) måste viss försiktighet råda. Ett sådant ingrepp måste ske på det minst skadliga sättet för de berörda. Det är tveksamt om det är uppfyllt. Sedan handlar det om ersättningsfrågan för de drabbade verksamheterna. – Verksamheter som blir av med sitt tillstånd har rätt till rimlig ersättning. Det kan handla om stora pengar. Dels handlar det om investeringar som redan har satts i rullning, dels om ersättning för förluster och återhämtning. Dessa saker är inte uppfyllda i förslaget, säger han. http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/miljoratt/svenska-miljoregler-kan-bryta-mot-internationell-ratt_589996.html

I en insändare i Norrköpings Tidningar skriver Sportfiskarnas generalsekreterare Stefan Nyström: Svensk Energi menar att den storskaliga vattenkraften och den viktiga reglerkraften kommer att hotas. Men storskalig vattenkraft är skyddad från att påverkas nämnvärt genom regler i både miljöbalken och EU:s vattendirektiv. Fokusera i stället på den småskaliga vattenkraften. Den bidrar med ytterst lite till elproduktionen och ger samtidigt stora skador på vattenmiljön. http://www.nt.se/debatt/default.aspx?articleid=9518776