Sökresultat

Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) Energiutskott föreslår att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten inkluderande prisfrågan utgående från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Av speciellt intresse är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el. Energiutskottets globala 2050 scenario med en primär energitillförsel på 170 000 TWh utgår från att andelen fossil energi begränsas så att tvågradersmålet enligt IPCC 2007 inte överskrids. Fram till 2050 beräknas enligt International Energy Agency 316 000 miljarder dollar behöva investeras globalt för att klara detta mål. För Sveriges del gäller det att förvalta och utveckla den förnämliga energimix vi redan har till gagn för landets näringsliv och dess invånare. Inom EU produceras en stor del (53%) av elen med fossila bränslen och därför är satsningar på vindkraft och solkraft som ersättning för fossilkraft högprioriterat. I och med en ökande andel väderberoende förnybar el från sol och vind kommer stora krav att ställas på utbyggda elnät, ökad reglerkraft och energilagring – allt till mycket höga kostnader. Den stabila och fossilfria svenska elkonsumtionen riskerar inom en utbyggd europeisk elmarknad att spädas ut till att bli både instabil, delvis fossilbaserad och mycket dyrare. Svenska politiker har här ett stort ansvar att tillvarata svenska intressen. Paradoxalt nog minskar svensk industris konkurrenskraft eftersom elpriserna i Sverige höjs som en följd av höjda avgifter på fossila bränslen trots att svensk el är praktiskt taget fossilfri. Anledningen är att elpriset på den nordiska elmarknaden sätts av marginalkostnaden som bestäms av priset på fossilt producerad el. Genom en allt större integration av de svenska och europeiska elnäten kommer denna situation att accentueras. Det politiska inflytandet över konsumentpriset på el är emellertid stort genom statligt ägda Vattenfall, som är en inflytelserik aktör på den nordiska elmarknaden, genom det statliga Svenska Kraftnät samt genom skatter och lagstadgade avgifter. EU får allt större inflytande över den svenska energipolitiken. EU-kommissionen måste i förhandlingarna beakta medlemsländernas olikheter. Det är exempelvis inte rimligt för svensk ekonomi att bygga ett stort antal subventionerade vindkraftverk för elproduktion – på export! – när Sverige redan är självförsörjande på fossilfri el. Mot bakgrund av dessa omständigheter föreslår Energiutskottet att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten inkluderande prisfrågan utgående från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Av speciellt intresse är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el. Källa: Kungliga Vetenskapsakademien http://www.kva.se/sv/Om-akademien/Akademinyheter/nr-2-2013/Energiutskottet-Sverige-bor-forvalta-sin-unika-energimix/

REPLIK. Älvräddarna har missförstått vårt resonemang om de små vattenkraftverkens betydelse, svarar kommunikationschef Camilla Koebe på Ingenjörsvetenskapsakademien i Ny Teknik. Den statliga utredningen ”Ny tid ny prövning – förslag om ändrade vattenrättsliga regler” har som huvudförslag att alla vattenkraftverk ska kunna miljöprövas på nytt. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är självklart positiv till miljöprövning. Men utredarnas förslag bidrar inte till att öka andelen förnybar energi, minska klimatbelastningen och upprätthålla konkurrenskraften. Istället kan den svenska vattenkraftens bidrag till klimatneutral elproduktion påverkas allvarligt i negativ riktning. IVA avråder därför från att utredningens förslag genomförs. Organisationen ”Älvräddarna” har i en debattartikel i Ny Teknik den 29 januari 2014 ifrågasatt IVAs uttalande om de 1 900 småskaliga vattenkraftverkens betydelse för regleringen av elnätet. En fråga som överhuvudtaget inte berörs i vårt remissvar. Vi har sagt att dessa kraftverk producerar en energimängd som motsvarar cirka 40 procent av all vindkraftsproduktion i Sverige och dessutom representerar en reglermöjlighet i samma storleksordning. Siffran bygger på den i dag gällande definitionen av småskaliga vattenkraftverk, det vill säga anläggningar med en effekt mindre än 10 MW. Dessa producerar totalt cirka 4,3 TWh, att jämföra med de knappt 10 TWh som vindkraften producerade 2013. De små vattenkraftverkens bidrag är alltså betydande, till skillnad från vad Älvräddarna hävdar. Vi tror på ett energisystem där olika produktionsslag samverkar. Vi menar att små vattenkraftverk har en viktig roll att spela och har valt att jämföra med en annan förnybar energikälla i form av vindkraft. Vattenkraft är förutsägbar och kräver därför inte reglerkraft på samma sätt som vindkraft. Även de små vattenkraftverken bidrar därigenom till reglerkraft som behövs vid väderberoende produktion som vindkraft. Vi menar med ”reglermöjlighet” alltså inte den kortsiktiga reglering (så kallad frekvensreglering) som beskrivs i debattartikeln. Därför drar vi slutsatsen att Älvräddarnas kritik av IVAs uttalande helt och hållet bygger på ett missförstånd från deras sida. Camilla Koebe , kommunikationschef IVA http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3802240.ece

Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt har fattat beslut i tre mål rörande fiskvandringsvägar och biotopåtgärder vid kraftverk i Mörrumsån. Vid Fridafors nedre och övre kraftverk ska fiskvandringvägar skapas och vid Granö kraftverk ska biotopåtgärder vidtas. Fridafors nedre och övre kraftverk och Granö kraftverk utgör fiskvandringshinder i Mörrumsån. Genom återupptagande av de gamla tillståndsmålen har Mark- och miljödomstolen prövat de latenta villkoren för kraftverksägarna och beslutat att fiskeåtgärder ska vidtas vid de tre kraftverken. Vid Fridafors båda kraftverk ska kraftverksägaren skapa fiskvandringsvägar. När det gäller Granö kraftverk ska kraftverksägaren vidta biotopåtgärder så att nya reproduktionsområden skapas för havsvandrande lax och havsöring. Målnummer: M 1109-08, M 1110-08 och M 1069-12 http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Pressrum/Nyheter-och-pressmeddelanden/Domar-om-fiskvandringsvagar-vid-kraftverk-i-Morrumsan-/

Framtidens Energi bilaga i Dagens Industri januari 2014: Genom att skaka liv i gamla småskaliga vattenkraftverk, och modernisera befintliga, kan produktionen av förnybar energi öka ordentligt. Men i Sverige är utbyggnad och åtgärder av vattenkraft en dyr historia. Boven i dramat: en svensk övertolkning av EU:s vattendirektiv. Gunvor Axelsson, ordförande Svensk vattenkraftförening (SVAF), förklarar: – När vattenkrafttillstånd söks, oavsett om det gäller själva anläggningen eller att bygga en fiskväg, måste målet prövas i miljödomstolen. Många myndigheter har åsikter och särintressen i frågan, vilket ofta leder till omfattande rättslig verksamhet. Kostnader som tillståndsprövningen genererar får den som ansöker om tillstånd stå för. Trots att miljödomstolen uppmanat myndigheter att samordna ärenden, blir vattenmålen oftast en dyr historia för SVAF:s medlemmar. Det hindrar tydligt viljan att våga satsa framåt och utveckla verksamheten. Enligt Gunvor Axelsson bottnar framväxten av dyra juridiska tvister och rättegångar i Sveriges hårda tolkning och implementering av EU:s vattendirektiv. Dagens tolkning har bidragit till att Kammarkollegiet styrt om sin verksamhet och numera engagerar sig i minsta vattenmål. Det, tillsammans med andra myndigheters prövningar, tär. En mer nyanserad tolkning av direktivet hade enligt Axelsson kunnat bidra till en effektiv kraftutbyggnad, kantat av praktiskt motiverade miljöförbättrande åtgärder i vattendragen. Dubbla budskap – Man tar i så att man håller på att ta död på vattenkraften. I fallet med vattendirektivet har svenska myndigheter släppt ner bestämmanderätten till tjänstemän långt ute i linjen, utan att ha en god styrning av deras uppdrag och vad de ska åstadkomma. Handläggarnas förslag på tillämpning och implementering har sedan tagits ganska okritiskt. Detta har lett till att intressen som inte ser fördelarna med en väl reglerad vattenkraft, fått allt för stor genomslagskraft. En sak som gör Axelsson förbryllad är att SVAF, parallellt med att svenska myndigheter dragit en krångelstrumpa över EU:s vattendirektiv, fått uppdraget att inom ramen för EU-projektet RESTOR Hydro (Renewable Energy Sources Transforming Our Regions) identifiera och återställa lämpliga historiska platser, kvarnar och vattenkraftverk. – Det är bra märkligt att EU ber oss se över möjligheten att öka produktionen av förnybar energi från småskalig vattenkraft, samtidigt som Sverige använder ett EU-direktiv för att ta kål på svensk småskalig vattenkraft. Tolkningen behöver verkligen ses över, fastslår Axelsson Text: Christina B. Winroth http://framtidensenergi.net/artikel/eu-forordar-utbyggnad-sverige-bromsar/

I en debattartikel i Ny Teknik skriver Elforsks VD Magnus Olofsson att förlusterna i våra elnät motsvarar hela den svenska vindkraftsproduktionen: Och med de smarta elnäten kommer förlusterna öka. Hursomhelst, oavsett begrepp så vill vi att elanvändningen mer ska följa tillgången på el från exempelvis vindkraft. Det är bra. Blåser det mycket ska värmepumpar dra på för allt vad som går och lagra in värme i ackumulatortankar och byggnadsstommar. Men vad händer då i elnäten? Jo, när många grannar har värmepumpar som går för fullt så ökar strömmen genom kablar och transformatorer. Och dubbleras strömmen så fyrdubblas värmeutvecklingen i de strömförande ledarna. Smarta elnät leder då till att nätförlusterna ökar. Vad kan då göras? Det finns en enkel lösning. Kablar och transformatorer kan uppgraderas. Kablarna före sista transformatorn kan bytas från 10 kilovolt till 20 kilovolt som ett exempel. Högre spänning ger lägre ström för samma effektbehov. Då minskar förlusterna. Större och effektivare transformatorer kan ersätta mindre. Klenare kablar för lågspänning kan bytas mot grövre. På längre sikt är likström tänkbart. Allt kostar dock. Men skulle inte teknik för smarta elnät jämna ut belastningen i elnäten? Exempelvis så att elbilar inte laddas samtidigt. Visst – det går alldeles utmärkt. Det är en annan tillämpning. Men redan nu motsvarar den svenska vindkraften vissa timmar en fjärdedel av elanvändningen i landet. Vattenkraften utjämnar variationerna och därför släpps vattnet allt ojämnare igenom kraftverken. Vill vi att elbilsladdningen framför allt ska ske när det blåser mycket så kan vi behöva förstärka distributionsnäten. Eller acceptera högre nätförluster – som redan nu motsvarar hela vindkraftsproduktionen i Sverige. Nu kraftsamlar Sverige och regeringen genom Samordningsrådet för smarta elnät. Erfarenheter från våra forsknings- och demonstrationsprojekt möts. Området är komplext och det finns inga enkla sanningar. Vi behöver bygga mer kunskap om hur tekniken för smarta elnät bäst ska användas i det nya energisystemet. Magnus Olofsson , vd Elforsk och Värmeforsk http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3799026.ece http://www.second-opinion.se/energi/view/2794

Inledningsvis finner ArbetSam det mycket märkligt att det i utredningsgruppen inte funnits en enda person som representerar kulturmiljö. Varken en professionell representant eller någon representant för civilsamhället. ArbetSam beräknar att mer än 300 museianläggningar berörs av utredningen. ArbetSam är en museiförening som organiserar arbetslivsmuseer. Bevarandet av industrisamhällets kulturarv har i mycket stor omfattning överlåtits till civilsamhällets organisationer. Där finns de kunskaper och resurser som krävs för ett långsiktigt och hållbart bevarande av kulturarvet. Inom ArbetSam finns dock inte den juridiska expertis som krävs för en konsekvensanalys av förändrade vattenrättsliga regler och hur dessa påverkar de arbetslivsmuseer som finns vid eller äger/driver dammanläggningar. Utredningsförslaget berör en stor del av industrisamhällets kulturarv, 2 000 vattenkraftverk och 11 000 dammar. I kapitlet 14.3.1 Berörda verksamheter och anläggningar beskriver utredningen vilka anläggningar som berörs. Ingenstans i detta kapitel beskrivs de dammar som byggts för att utvinna kraft till industriella anläggningar, manufaktursmedjor, masugnar, stampar, kvarnar, sågverk, smältsmedjor, yxfabriker, mekaniska verkstäder, gjuterier, gummifabriker, pappersbruk, gruvor, järnbruk, blåsmaskiner osv. Detta kan bara bero på att ingen kulturmiljöexpertis deltagit i utredningsförfarandet. Länk till remissvaren: http://www.regeringen.se/sb/d/18366

Svensk Energi begär att även Kammarkollegiet bör inkluderas i regeringens översyn av myndigheterna inom miljöområdet. Det framgår av en skrivelse från branschorganisationen till miljöminister Lena Ek. Regeringen beslutade den 14 november 2013 att utse en särskild utredare att ”pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna under miljödepartementet”, kommittédirektiv 2013:101. Till särskild utredare utsågs Göran Ekström, före detta generaldirektör vid Arbetsgivarverket. ”Översynen bör inte begränsas till myndigheter som ligger under Miljödepartementet utan bör omfatta myndigheter som har viktiga uppgifter inom ramen för miljöpolitiken. Således bör även de delar av kammarkollegiets verksamhet som berörs av miljöpolitiken omfattas av översynen”, skriver Svensk Energi i sitt brev.

Tusentals vandringshinder för fisken i våra vattendrag ska tas bort för att uppfylla EU:s direktiv för vatten. Avsikterna är goda men riskerar att värdefulla kulturmiljöer vid vatten utraderas. I strävan att förbättra vattenkvaliteten är våra kulturmiljöer vid vatten lågt prioriterade, skriver riksantikvarie Lars Amréus på Svenska Dagbladet Brännpunkt. Människans bosättningar och verksamheter har starka band till vatten och vattendrag. En stor del av vårt industriella kulturarv från medeltiden och framåt, är knutet till rinnande vatten och vattenkraft. Här finns lämningar och anläggningar som fortfarande fungerar, som kvarnar, sågar, hamrar och hyttor, trösklogar, flottningsanläggningar, damm- och översilningsängar. I synnerhet under 1900-talets storskaliga utbyggnad av vattenkraft för elproduktion, skapades vandringshinder för fisk. Med EU:s ramdirektiv för vatten och vattendistriktens åtgärdsprogram ska många vandringshinder åtgärdas med bland annat minimitappning och fiskvägar. Många andra vattenförbättrade åtgärder ska också genomföras, till exempel tas nu flottningslämningar bort för att få tillbaka turbulenta flöden. Stora delar av kulturarvet vid vatten kommer därmed mer eller mindre utraderas. De åtgärder som planeras att genomföras i vattendragen behöver ta större hänsyn till och anpassas till kulturmiljövärden. De bör också vägas mot den ekologiska nytta som åtgärdena kan ha. Vattenverksamhetsutredningen (SOU 2013:69) har kommit med ett delbetänkande för att underlätta och påskynda åtgärder i vattendragen för att förbättra vattenkvaliteten. De som har verksamhet vid vattendrag ska, enligt utredningen, ansöka om nytt tillstånd för sina anläggningar. Det gäller också de anläggningar som nyttjas med stöd av urminnes hävd. Visserligen ska kulturmiljövärden beaktas enligt miljöbalken, men möjligheterna att tillgodose dessa värden kan bli begränsade med bindande miljökvalitetsnormer för vatten och med vattendistriktens åtgärdsprogram. De som inte ansöker om nytt tillstånd, eller får avslag, ska föreläggas att riva ut anläggningarna. De som äger stora vattenkraftverk för elproduktion har de nödvändiga ekonomiska resurserna för omprövning. För anläggningar med inga eller små intäkter, är situationen en helt annan. Det finns hundratals anläggningar som vårdas av privatpersoner och ideella föreningar, bland annat arbetslivsmuseer. De har inte råd att vare sig söka tillstånd eller investera i eventuella fiskvägar. Utrivningarna riskerar bli många och omfattande. Utredningens förslag kommer med all säkerhet att medföra att riksdagens miljökvalitetsmål för Levande sjöar och vattendrag inte kan nås vad det gäller att bevara kulturmiljövärden. Historiska miljöer som årligen besöks av tiotusentals människor kommer att förstöras. Vi hävdar därför att: • Utredningens förslag måste anpassas till att kulturhistoriskt värdefulla miljöer berörs. Utrivningar bör inte alltid krävas och endast om det finns starka ekologiska motiv. • Om kravet att söka nytt tillstånd enligt miljöbalken kvarstår också för de många små kulturhistoriskt värdefulla anläggningarna bör en myndighet eller organisation få i uppdrag att vid behov ta fram tekniska lösningar med omlöp för fisk. • De anläggningar som bedrivs med kulturhistoriska motiv måste få ekonomiska möjligheter att få vara kvar. LARS AMRÉUS  riksantikvarie http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ny-lag-forodande-for-kulturmiljoer-vid-vatten_8915712.svd

Arne Forsell, som har kraftstationer i Njurunda, är upprörd över utredningens förslag. – Då borde vi också ompröva alla bygglov på landsbygden, säger han i en intervju i Sundsvalls Tidning: Sundsvalls Tidning skriver: "Arne Forsell har totalt fyra småskaliga vattenkraftverk. Tre i Njurundaområdet, ett i Jämtland. Om vattenverksamhetsutredningens förslag går igenom är han rädd att det kommer att slå hårdast mot små kraftverk. Men Christer Borg från Älvräddarna tycker inte att de små kraftstationerna fyller någon funktion. – De används inte för reglering (se fakta). De är hobbyprojekt och har ingen som helst betydelse. – Det är oerhört fräckt att vifta bort småskalig vattenkraft, säger Forsell och fortsätter: – Jag tror inte att jag behöver riva eller bygga om, jag har vattendomar enligt miljöbalken. Men jag företräder alla småskaliga kraftverk, och många är väldigt oroliga. Han säger att de små kraftverken dels är kulturbärare och bland annat håller sjöar som har funnits i över hundra år. Och dels producerar el som bygger upp nätförlusten underifrån för närliggande villor, i stället för att de ska få el från högspänningsnätet. – Deras verksamhet är meningslös. Om den försvinner skulle det inte märkas hos Svenska kraftnät, säger Christer Borg. Men han tycker att de småskaliga verken gärna får fortsätta – om de miljöanpassas. – Vi ska ha moderna villkor för vattenkraften, och vi har också en fri marknad. Har de mindre verken inte råd att anpassa sin verksamhet kan de gå i konkurs. De står för exakt samma skador på miljön som de stora verken, men de stora kraftstationerna är i alla fall samhällsnyttiga. – Då borde vi ompröva alla bygglov för villor. Se över deras elförbrukning och isoleringsförmåga. Det är precis samma sak, säger Forsell. Han tillägger att han tycker om att vårda miljön och är stolt över sina anläggningar." Linette Israelsson 060–197286 linette.israelsson@st.nu http://st.nu/medelpad/njurunda/1.6761985-arne-ar-orolig-for-smaskalig-vattenkraft

Statkraft startar ekologisk kartläggning i Ljungan i samarbete med intresseorganisationer, företag och kommunen. Statkraft startar ekologisk kartläggning i Ljungan i samarbete med intresseorganisationer, företag och kommunen. Statkraft startar ett projekt tillsammans med andra aktörer för att studera ekologin nedströms Viforsens kraftverk. Målen med projektet är att värdera hur de fysiska förutsättningarna så som vattenflöde och bottenstruktur påverkar biologin i området och att kartlägga den biologiska statusen, exempelvis tätheten av olika fiskarter, samt att kartlägga åtgärder för att förbättra den ekologiska statusen i området. De övriga inbjudna aktörerna i projektet är Hushållningssällskapet, Fiskevårdsområdena Tuna östra och Nedre Ljungan, Sundsvalls kommun, Vattenregleringsföretagen och Ljunganfiskarna. Statkraft bjuder in dessa aktörer för att få del av deras kunskaper och projektet startar med ett tvådagarsmöte som innehåller besök vid ett antal platser som är typiska laxområden eller särskilt utsatta områden. - En dialog mellan de aktörer som har olika intressen av vattnet i området är viktig och därför har vi valt att genomföra projektet i brett samarbete. Samarbetet kan förhoppningsvis också bidra till ökad förståelse mellan aktörerna och utgöra en grund för hur vi kan kombinera kraftproduktion med god vattenmiljö, säger Angela Odelberg, miljösamordnare i Statkraft och projektledare för satsningen. Bakgrunden till projektet är att Statkraft i augusti 2013 gjorde en ofrivillig avvikelse i regleringen nedströms Viforsen kraftverk. Händelsen anmäldes till tillsynsmyndigheten såväl av Statkraft som av Älvräddarna. - Statkraft har nolltolerans mot avvikelser från vattendomar och anmäler samtliga avvikelser till Länsstyrelsen. Vi ska ta vårt miljömässiga ansvar, men vi rår inte ensamma över vattennivåerna i Ljungan, alla aktörer som verkar i älven är beroende av varandra. Därför startar vi detta projekt. Vi hoppas och tror också att övriga vattenkraftproducenter i Ljungan ansluter sig till projektet, säger Angela Odelberg. Fältundersökningarna kommer att påbörjas under våren 2014 och sedan pågå under året. Statkraft planerar att presentara resultat från projektet runt årsskiftet 2014/2015. För mer information: Gunilla Lundén, kommunikationschef, 070-521 31 16 Angela Odelberg, projektledare, 070-515 53 32 http://www.statkraft.se/presscenter/pressmeddelande-2009/statkraft-startar-ekologisk-kartlaggning-i-ljungan.aspx

Regeringen överlämnade i går lagrådsremissen ”Tröskeleffekter och förnybar energi” som beskriver huvuddragen i en övergångslösning med syfte att undanröja tröskeleffekter som försvårar anslutningen av anläggningar för förnybar elproduktion till elnätet. Regeringens ambition är att under 2016 ersätta övergångslösningen med en långsiktig marknadslösning. Energimarknadsinspektionen får i uppdrag att utreda hur en sådan långsiktig marknadslösning kan se ut. Övergångslösningen innebär dels så kallad förtida delning av den kundspecifika delen av nätförstärkningskostnaden för storskaliga produktionsanläggningar av nationell betydelse för förnybar el, dels att sådana kundspecifika kostnader för nätförstärkningar som ska belasta ännu icke anslutna anläggningar ska täckas av Svenska Kraftnät, till exempel genom lån till regionnätsföretag. I lagrådsremissen föreslås att det ska införas bestämmelser i ellagen (1997:857) om hur kostnaderna för förstärkning av elnätet ska fördelas mellan dem som ansluter anläggningar när en nätförstärkning har skett för att möjliggöra anslutningen av anläggningar för produktion av förnybar el. Vidare föreslås att statens åtaganden för att underlätta sådana förstärkningsåtgärder ska kunna finansieras genom stamnätstariffen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2014. Lagrådsremissen kan läsas i sin helhet http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/33/35/bb235c88.pdf

Förändringarna för vattenkraftens villkor allt hetare stridsfråga - nu menar Christer Borg på organisationen Älvräddarna att Kungliga Ingenjörakademin går kraftindustrins ärenden. "Deras uttalanden är en blåkopia av kraftindustrins synpunkter", menar Borg. Borg är även starkt kritisk till utspelet från Svensk Energi om Vattenverksamhetsutredningen: - Svensk Energis omvärdsanalys är så dålig att min åttaåring skulle ha gjort ett bättre jobb, sa Borg till Mittnytt i december. - Sverige producerar normalt 66 terrawattimmar vattenkraft varje år. Med en omprövning av tillstånden skulle vi max tappa 1,5 TWh. Och vilket är bäst? Att vi genomför EU:s vattendirektiv eller att vi drabbas av dryga böter i framtiden? På onsdag den här veckan planerar Svensk Energi en pressinformation i den alltmer infekterade frågan om vattenkraftens framtid. Sveriges Television, m.fl., 19 jan -14 http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/kraftstrid-trappas-upp