top of page

Sökresultat

Sök på den här webbplatsen

426 resultat hittades med en tom sökning

  • Flerfondslösning ska finansiera lokalt ledd utveckling

    Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att hantera stöd för lokalt ledd utveckling för samtliga fyra EU-fonder. Lokalt ledd utveckling går att jämföra med det som i Landsbygdsprogrammets föregående period benämndes Leader. - Lokala organisationer oavsett om man verkar i landsbygd eller i städer får nu bättre förutsättningar att utveckla sin hembygd. Det kan till exempel handla om nya företag, service, bredband eller besöksnäring. Verksamheter som lokalt skapar utveckling och nya jobb, säger näringsminister Annie Lööf. - Lokalt ledd utveckling är för mig synonymt med lokalt engagemang, ett underifrånperspektiv och att vilja göra skillnad för sin bygd. Genom att använda EU:s samtliga fonder underlättar vi för alla entreprenörer, kreatörer och landsbygdsutvecklare att förverkliga sina idéer och skapa jobb i hela landet, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

  • Svenska miljöregler kan bryta mot internationell rätt

    SVENSKT NÄRINGSLIV MILJÖRÄTT: Regeringens förslag om att alla vattenverksamheter måste söka om sina miljötillstånd har mött kritik från flera håll. Rafael De los Reyes Aragon, juris doktor, betonar att förslaget kan bryta mot internationell rätt. Vattenverksamhetsutredningens förslag om att alla företag måste söka om sina miljötillstånd har mött kraftig kritik. Det kan leda till allvarliga konsekvenser för företagen, miljön och samhället. Det framkom under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv. Men inte nog med att utredningens förslag möter kritik i Sverige. Rafael De los Reyes Aragon, som är juris doktor och som verkat en tid vid advokatfirman Foyen i Stockholm har analyserat betänkandet från ett internationellt perspektiv. Han anser att förslagen kan strida mot principerna om äganderätten som stadgas i folkrätten. Dessutom kan de krocka med EU-mål om förnybara energikällor och direktiv om vattenverksamheter, menar han. – Sverige har förpliktelser att följa regler även utanför landets gränser. Till exempel är Sverige skyldigt att jobba för att nå målen om mer förnybara källor, även om det inte är specificerat i direktivet hur de ska nå målet. Betänkandet kan nog tolkas gå emot det målet, säger han. Förslaget att alla vattenverksamheter ska ompröva sina tillstånd är åtföljd av en uppenbar risk att många anläggningar och verksamheter kan tvingas lägga ned. Det kan bryta mot rätten att äga. Ingen får berövas sina ägodelar, om det inte finns ett starkt samhällsintresse och det får inte ske utan rimlig ersättning, betonar Rafael De los Reyes Aragon. – För det första är det tveksamt om det finns ett sådant samhällsintresse. För att nå ett mål som står i konflikt med ett annat intresse (ägande) måste viss försiktighet råda. Ett sådant ingrepp måste ske på det minst skadliga sättet för de berörda. Det är tveksamt om det är uppfyllt. Sedan handlar det om ersättningsfrågan för de drabbade verksamheterna. – Verksamheter som blir av med sitt tillstånd har rätt till rimlig ersättning. Det kan handla om stora pengar. Dels handlar det om investeringar som redan har satts i rullning, dels om ersättning för förluster och återhämtning. Dessa saker är inte uppfyllda i förslaget, säger han. http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/miljoratt/svenska-miljoregler-kan-bryta-mot-internationell-ratt_589996.html

  • Vill Sportfiskarna riva ut all småskalig vattenkraft; eller..?

    I en insändare i Norrköpings Tidningar skriver Sportfiskarnas generalsekreterare Stefan Nyström: Svensk Energi menar att den storskaliga vattenkraften och den viktiga reglerkraften kommer att hotas. Men storskalig vattenkraft är skyddad från att påverkas nämnvärt genom regler i både miljöbalken och EU:s vattendirektiv. Fokusera i stället på den småskaliga vattenkraften. Den bidrar med ytterst lite till elproduktionen och ger samtidigt stora skador på vattenmiljön. http://www.nt.se/debatt/default.aspx?articleid=9518776

  • EU-kommissionen om Energitrygghet: En övergripande strategi för större leveranssäkerhet

    Kommissionen reagerar på det rådande geopolitiska klimatet och EU:s importberoende genom att förespråka en ny europeisk strategi för trygg energiförsörjning. Till de viktigaste punkterna hör att diversifiera den externa energiförsörjningen, uppgradera infrastrukturen och fullborda EU:s inre energimarknad och spara energi. I strategin framhålls också behovet av att samordna nationella energipolitiska beslut och vikten av att tala med en röst vid förhandlingar med externa partner. Strategin bygger vidare på de framsteg som redan uppnåtts sedan 2009 års gaskris. Kommissionens förslag, inklusive åtgärder för att garantera en oavbruten energiförsörjning i vinter, kommer att diskuteras av EU:s stats- och regeringschefer vid Europeiska rådets möte den 26–27 juni. – EU har gjort mycket i efterdyningarna av gaskrisen 2009 för att förbättra sin försörjningstrygghet. Ändå är den fortfarande sårbar. Det spända läget i Ukraina har återigen gjort att detta har fått ökad betydelse. Med tanke på att vårt importberoende överstiger 50 % måste vi vidta ytterligare åtgärder. Kommissionen har i dag lagt fram en övergripande strategi som EU-ledarna ska diskutera i juni. Jag räknar med deras starka stöd, eftersom en ökad försörjningstrygghet ligger i allas vårt intresse. EU måste tala med en röst och agera samstämt när det gäller energitrygghet, säger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. – Vi vill ha starka och stabila partnerskap med viktiga leverantörer, men måste samtidigt undvika att bli offer för politisk och kommersiell utpressning. EU och dess medlemsländer har en lång att göra-lista framför sig: Tillsammans måste vi stärka vår solidaritet med mer sårbara medlemsländer. Vi behöver också fullborda den inre energimarknaden, förbättra vår infrastruktur, bli mer energieffektiva och bättre utnyttja våra egna energitillgångar . Dessutom måste vi öka leveranserna från olika externa energileverantörer, särskilt när det gäller gas. Endast konkreta åtgärder kommer att hjälpa, säger EU:s energikommissionär Günther Oettinger. För att garantera en energiförsörjning utan avbrott i vinter föreslår kommissionen omfattande riskbedömningar (stresstester). Dessa skulle genomföras på regional nivå eller EU-nivå genom att man simulerar ett avbrott i gasförsörjningen. Syftet är att kontrollera hur energisystemet kan hantera försörjningsrisker och utifrån detta utarbeta beredskapsplaner och införa reservsystem. Sådana system skulle kunna vara att man ökar gaslagren, minskar efterfrågan på gas genom övergång till andra bränslen (särskilt för uppvärmning), utvecklar infrastrukturen för krislägen t.ex. genom att skapa möjligheter till omvända flöden och genom att slå samman delar av de befintliga energitrygghetslagren. För att möta försörjningsutmaningarna på medellång och lång sikt föreslår kommissionen åtgärder inom flera nyckelområden: Att man fullbordar den inre marknaden för energi och bygger de infrastrukturlänkar som saknas är väsentligt för att snabbt kunna reagera på eventuella försörjningsavbrott genom att vid behov styra energiflödena inom EU dit där de behövs. Kommissionen har identifierat omkring 33 infrastrukturprojekt som är av avgörande betydelse för EU:s energitrygghet. Utöver det föreslår kommissionen att man utökar det mål som gäller sammankoppling av installerad elkapacitet till 15 % fram till 2030, med hänsyn tagen till kostnadsaspekter och potentialen för handelsutbyte i de berörda regionerna. (Medlemsstaterna har redan åtagit sig att garantera en sammankopplingsmöjlighet på 10 % fram till 2020.) Att man ökar antalet leverantörsländer och försörjningsvägar. År 2013 kom 39 % av EU:s gasimportvolym från Ryssland, 33 % från Norge och 22 % från Nordafrika (Algeriet, Libyen). Samtidigt som EU kommer att upprätthålla sina förbindelser med pålitliga partnerländer kommer den att försöka skapa kontakter till nya partnerländer och försörjningsvägar, t.ex. i området kring Kaspiska havet, genom att ytterligare bygga ut den södra gaskorridoren genom att utveckla gasmarknadsplatsen i Medelhavsområdet och genom att öka leveranserna av flytande naturgas. Att man stärker kris- och solidaritetsmekanismerna och skyddar kritisk infrastruktur. Kommissionen kommer i detta sammanhang bl.a. att se över bestämmelserna och genomförandet av förordningen om trygg naturgasförsörjning. Att man ökar den inhemska energiproduktionen: Detta omfattar ökat utnyttjande av förnybara energikällor och hållbar produktion av fossila bränslen. Att man bättre samordnar den nationella energipolitiken och talar med en röst inom den externa energipolitiken. Kommissionen har för avsikt att i ett tidigt skede medverka i sådana mellanstatliga avtal med tredjeländer som kan påverka försörjningstryggheten. Dessutom kommer kommissionen att se till att alla sådana avtal och alla infrastrukturprojekt inom EU:s territorium är fullständigt förenliga med relevant EU-lagstiftning. Att man främjar utvecklingen av ny energiteknik. Att man ökar energieffektiviteten. Eftersom byggnader står för 40 % av vår energiförbrukning och för en tredjedel av naturgasanvändningen, spelar denna sektor en avgörande roll. Bakgrund Den senaste tidens händelser har väckt oro i hela EU för hur man ska kunna säkra energiflöden utan avbrott och hålla energipriserna på en stabil nivå. Vid Europeiska rådets möte i mars 2014 åtog sig kommissionen att genomföra en fördjupad undersökning av EU:s energiförsörjning och att lägga fram en heltäckande plan för hur man ska minska EU:s energiberoende. Resultaten och förslagen kommer att diskuteras vid Europeiska rådets möte den 26–27 juni. Å ena sidan ökar den globala efterfrågan på energi och väntas öka med ytterligare 27 % till 2030. Å andra sidan minskade EU:s inhemska energiproduktion med nästan en femtedel mellan 1995 och 2012. I dag tillgodoses över 50 % av EU:s energibehov av leverantörer utanför EU: 2012 importerades nästan 90 % av den olja, 66 % av den gas och 42 % av de fasta bränslen som förbrukas i EU. Notan för detta är mer än 1 miljard euro per dag. Mer information MEMO/14/379 Den fördjupade undersökningen om den europeiska energiförsörjningen och meddelandet om en europeisk strategi för trygg energiförsörjning finns på Europeiska kommissionens webbplats om försörjningstrygghet: http://ec.europa.eu/energy/security_of_supply_en.htm

  • KURS I SMÅSKALIG VATTENKRAFT INSTÄLLD - Återkommer under hösten

    Den planerade kursen i småskalig vattenkraft i Karlstad den 28-29 april är inställd. Nästa kurstillfälle blir under hösten 2014. Denna kurs, Grundkurs i småskalig vattenkraft, har arrangerats över 15 år, har varit mycket populär och mer än 250 personer har gått kursen. Den har under åren utvecklats en hel del. Dagsprogramen är upplagda så att dag 1 innehåller huvudsakligen teknik och miljö medan dag 2 huvudsakligen omfattar ekonomi-, tillstånds-, försäkrings, och samhällsfrågor.

  • Vill Klum & Rockström ha skiffergas eller "bara" stänga ner landsbygden..?

    I en debattartikel på Svenska Dagbladets webbsida berömmer och stödjer naturfotografen Mattias Klum, tillsammans med bl.a. Johan Rockström, professor i miljökunskap och andra vattenkraftmotståndare, det ännu inte offentliggjorda slutbetänkandet från vattenverksamhetsutredningens ensamutredare Henrik Löv, domare i mark- och miljööverdomstolen. De berömmer USA som stängt många vattenkraftverk, men förbigår med tystnad ersättningen skiffergas vars utvinning kräver stora mångder vatten. Skribenterna nämner inte den småskaliga vattenkraften; om detta beror ointresse för landsbygd och historiska miljöer framgår inte av debattartikeln. Mattias Klum och hans fru har också gjort film - där de använder Evert Taubes "Änglamark" för att ytterligare förstärka sin argumentation: "En bild säger mer än 1000 ord och vi vill därför för första gången i relation till en debattartikel bjuda in dig som läsare till att uppleva den korta informationsfilmen De Svenska Älvarna och Vattenkraften, skapad av Monika och Mattias Klum: http://www.youtube.com/watch?v=YtEPf8KnMdA" I filmen framstår det som om berättaren Mattias Klum försöker hålla viss balans, men för alla vattenkraftsägare - inte minst små med historiska anläggningar - blir det skrämmande tydligt att naturfilmaren inte har minsta kunskap eller insikt om vad som händer de ägare som vill göra det han förespråkar, nämligen effektivisera och samtidigt förbättra vattenmiljön. Det faktum att länsstyrelserna, påhejade av Hav- och vattenmyndigheten och Kammarkollegiet nu satsar på att tvinga så många små verksamhetsutövare att söka tillstånd så snabb som möjligt kommer att omöjliggöra fortsatt drift i många små vattenkraftverk. Kostnaderna för ansökningsprocessen där myndigheterna går in för att fördyra så mycket som möjligt genom att inte samverka utan kräva olika utredningar och använda olika ombud innebär att pengar som kunnat användas till effektiviserings- och miljöåtgärder i vattendragen hamnar hos myndigheternas tjänstemän och konsulter. Allt med resultatet att landsbygden utarmas, månghundraåriga verksamheter och historiska miljöer försvinner, 100-tals landsbygdsföretag försvinner liksom fungerade elproducenter och nätanslutningar. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/gor-vattenkraften-verkligt-miljomassig_3615678.svd

  • SVAF:s Årsstämma i Karlstad 12 och 13 april 2014

    SVAF:s Årsstämma 12 och 13 april 2014 Carlstad Congress Center Lördag 12 april: Registrering och kaffe från 09.15 10.00 Programmet startar med: EU på två stolar? Återstarter i RESTOR Hydro och utrivningar i Ramvattendirektivet, eller..? Om Restor Hydro och Mill Map Om Vattenverksamhetsutredningen Vad vet vi hittills? Vad säger politikerna? Omlöp, fiskvägar, faunapassager Vad vet vetenskapen? Paneldebatt: Vad säger experterna? Klimatförändringar och Översvämningsdirektivet Vad händer med medelvattenföringen? Vad innebär Översvämningsdirektivet?  Middag Söndag 13 april 09.00 Registrering och kaffe 09.30 Vattenverksamhetsutredningen och kraftverken 10.30 SVAF:s årsstämma: Arsredov_berattelse2013-12-31 (2) 11.30 VDVF:s årsstämma 12.30 Lunch 13.30 Elhandel och elcertifikat Försäkringar ”Nettodebitering” Kraftverksbesök i Deje ca tre mil uppströms Karlstad, vi får se anläggningen som byggdes 1992 - som nås från Deje-sidan (västra stranden av Klarälven) och dammen. Priser: Lördag 12 april Kaffebuffé                                                                                   75:- Lunch inkl. dryck                                                                   175: - Kaffebuffé                                                                                   75: - Paketpris för medlem:                                                         200:- Middag (vin etc. ingår inte)                                                    450:- Söndag 13 april Kaffebuffé                                                                                   75:- Lunch inkl. dryck                                                                   175: - Kaffebuffé                                                                                    75: - Paketpris för medlem:                                                        200:- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Anmälan Medlem/Företag: ­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­________________________________________________________________                                Medarbetare: ­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­____________________________________________________________________ Medlem: Kaffebufféer + lunch    Lördag ______                   Söndag____ Övriga: Antal kaffebuffé:         Lördag fm  ____    em ____  Söndag fm ____  em ____ Antal lunch:                Lördag __________________  Söndag _________________ Alla: Antal middag:             lördag kväll _______________________________________ För ytterligare information kontakta: Kansliet 0221-824 22 måndag – torsdag 8-12, 13-16

  • Miljöminister Lena Ek välkomnar Lövs förslag

    - Som regeringen tidigare konstaterat så är dagens regler om vattenverksamheter omoderna och behöver ses över. Vi måste få en modern och transparent lagstiftning på plats som också medverkar till att Sverige möter sina åtaganden gentemot EU. Det är därför glädjande att se att den utredning vi tillsatte för drygt två år sedan nu levererat ett så omfattande och gediget underlag i denna viktiga fråga, säger miljöminister Lena Ek som dessutom valt Stefan Nyström, generalsekreterare i Sportfiskarna, som huvudsekreterare i utredningen Klimatfärdplan 2050. Ordförande är Lisa Sennerby Forsse, rektor vid SLU och tidigare verksam vid Naturvårdsverket. SVAF:s kommentar är att Lena Ek under sin tid som miljöminister lagt grunden till förhållanden som innebär att den småskaliga vattenkraften ständigt får det allt svårare. Svensk Vattenkraftförenings medlemmar som äger och driver dryga 800 små vattenkraftverk, eller c:a 45 procent av de som idag finns i drift, drabbas hårt av den politik som bedrivs av regeringen och dess myndigheter Hav- och Vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och länsstyrelserna. En politik som ingen av dessa parter verkar vilja ta ansvar för; en politik där alla skyller på alla och där varje myndighet gör som den vill utan att ta hänsyn till tal om nationella planer och prioriteringar - inte minst vad gäller förelägganden och förbud där även vattendomar underkänns med mer eller mindre lösa argument. Gunvor Axelsson, ordförande Svensk Vattenkraftförening

  • Rolf Strömberg, nestor i vattenrätt: Äldre tillstånd och hävd gäller

    Urminnes hävd och gamla privilegiebrev gäller alltjämt som tillstånd för vattenkraftverk. Rolf Strömberg, nestorn bland de sakkunniga i svensk vatten- och miljörätt, reder ut begreppen i en intervju i DI Agenda Energi. Mycket kring vattenrätten förbisågs  när miljöbalken infördes, säger Rolf Strömberg till DI Agenda Energi: Lagrådet kritiserade också brådskan, som medförde många slarvfel, stora och små, enligt Rolf Strömberg. ”Ett sådant var att man bland övergångsbestämmelserna inte föreslog någon regel om likställighet av vissa äldre rättigheter med tillstånd enligt miljöbalken. Om avsikten varit att införa en ny ordning, skulle frågan på grund av dess dignitet absolut ha diskuterats i utredningen och också ha motiverats i betänkandet med förslag till övergångsbestämmelser, men det skedde inte. I propositionen berördes frågan inte heller.” Det här beskrev Rolf Strömberg också i den av honom författade Miljöbalkskommentaren. Det fanns enligt honom ingen avsikt att ändra rättsläget. Därför kan de tre avgörandena (MÖD 2012:26 – 28) i Mark- och miljööverdomstolen inte ha något prejudikatvärde, på det sätt som hävdas av Havs- och vattenmyndighetens ”tillsynsvägledning” för vattenärenden. Det ska dessutom noteras, säger Rolf Strömberg, att dessa tre fall alla handlar om privilegiebrev, inte om urminnes hävd. Den aktuella Vattenverksamhetsutredningen har i sitt betänkande (SOU 2013:69) biträtt Rolf Strömbergs uppfattning i frågan och föreslagit ett återinförande av rättskraftsregeln. Det kan nämnas att den särskilde utredaren är samme person (Henrik Löv), som var ordförande i Mark- och miljööverdomstolen i de tre kritiserade avgörandena. http://www.di.se/agenda/energi/

  • Fortum lanserar nu elavtal med 100 procent vatten

    » Fortum lanserar nu elavtal med 100 procent vatten från företagets egna vattenkraftverk i Sverige med ursprungsgarantier till kunderna", skriver Fortum i ett pressmeddelande. ”Vi ser att intresset för egen småskalig vind- och solkraftsproduktion ökar. Samtidigt klarar dessa produktionstekniker bara av att leverera kraft vid vissa tider på dygnet. Eftersom en kund med 100 procent vatten även kan välja sin el från ett specifikt kraftverk så kan den som vill alltså kombinera sin egen småskaliga produktion med el från det vattenkraftverk de själva valt”, säger Fredrik Landahl, vd för Fortums elhandelsbolag enligt pressmeddelandet.

  • Konskvensanalys saknas!

    Second Opinion Energi: Politikerna måste begära underlag för konsekvenserna av idéerna i Vattenverksamhetsutredningen innan de tar ställning till förslagen, menar Vattenfalls Claes Hedenström. Vattenfalls policyansvarige för vattenkraft Claes Hedenström pekade i en intervju på Second Opinion i mars på att utredningens förslag i delbetänkandet skulle kunna få mycket stora konsekvenser för den svenska vattenkraften. Om de idéer om olika miljöåtgärder som presenterats skulle genomföras skulle det innebära 13 TWh minskad elproduktion per år, vilket är mer än vad den samlade vindkraften producerar. Second Opinions Mats  Olin: Hur ser det ut nu när utredningen är klar? - Det är ingen större förändring. Om man genomför de miljöåtgärder som presenterades i utredningen så kan vi hamna där och det vore orimligtsäger Claes Hedenström. --- Vilka politiska signaler har du uppfattat kring utredningens förslag? - Jag tror att det fortfarande råder lite förvirring om vad förslagen sammantaget innebär. Man förstår intentionerna men inte vad det får för konsekvenser. Självklart måste politikerna begära ett underlag som klargör konsekvenserna innan man tar ställning till förslagen. En del menar att vi borde tala mindre om tillgången på energi och istället tala om tillgången på effekt, eftersom det blir den kritiska resursen i ett elsystem med mycket vind- och solkraft. Håller du med om det? - Ja, och då blir vattenkraften än mer viktig. Den ger inte bara stor förnybar elproduktion, utan också tack vare alla kraftverksdammar en möjlighet att öka och minska effekten snabbt vilket är nödvändigt såväl för elanvändningen som varierar från timme till timme som för den allt mer ökande andelen vindkraft. Om vattenkraftproduktion reduceras måste den ersättas med någon annan elproduktion med samma egenskaper som vattenkraften. Idag är alternativet fossil gas. Mindre förnybar energi är inte rätt väg för Sverige, avslutar Claes Hedenström. MATS OLIN Läs hela artikeln: http://www.second-opinion.se/energi/view/2861

  • Alsteråns Kraftverksförening bjuder in till Vattenkraftens Dag

    Lördag 6 september är vattenkraftens dag. Alsteråns Kraftverksförening bjuder in till besök i de 20 vattenkraftverk som finns i Alsterån från Sävsjöström vid Alstern till Strömsrum vid Kalmarsund. Mellan kl 10 och 15 har alla intresserade möjlig­het att besöka ett eller flera kraftverk för att bekanta sig med fördämningar, stationsbyggna­der, mekanisk och elektrisk utrustning m m. Eftersom ett vattenkraftverk använder sig av många olika tekniker finns mycket att se för den intresserade. På köpet får man ett stycke industri- och samhällshistoria eftersom kraftverken har mång­hundraåriga rötter i kvarnar, sågar, stampar, hammare och andra vattenverk. Samhällena utmed Alsterån har sitt ursprung i att man från mitten av 1800-talet började använda vatten­kraften för den framväxande industrin. Runt sekelskiftet 1900 kompletterades sedan de befintliga anläggningarna med elproduktion. I dag är många av fabrikerna nedlagda medan kraftverken successivt moderniserats de senaste decennierna. Alsteråns kraftverk räknas alla som småskaliga, även Hornsö med sina 15 meters fallhöjd, 2500 kW effekt och årsproduktion 8 miljoner kWh. Totalt producerar de 20 kraftverken 25 miljoner kWh, vilket räcker till 5 000 hushåll. Klimatnyttan är stor, 25 miljoner kWh ersätter lika mycket gammal kolkraft i något av våra grannländer och minskar därigenom koldioxidutsläppen med 20 000 ton. På marginalen minskar detta den globala uppvärmningen, som är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. I ett livscykelperspektiv släpper vattenkraften ut minst koldioxid per kWh. Regleringen minskar de extrema vattenflödena, torrläggning och översvämning, genom att en del av vårfloden och andra stora flöden sparas i Alstern och några andra sjöar. Detta gynnar bad- och båtlivet liksom fisket, t ex strömfisket i Uppvidinge. Vid mycket höga vattenflöden finns ett samarbete mellan kraftverksägarna och med myndigheter. Bebyggelse och natur utmed ån och sjöarna är sedan århundraden anpassade till att fördäm­ningar höjer vattennivån. Regleringen av ån inverkar genom att utjämna toppar och dalar. Viktigast för flöde och nivåer är nederbörden: hur stor den är, fördelning över året, i vilken form den faller. Alsterån är naturskön med rik fauna och flora. Ett tjugotal fiskarter har påträffats. Utter finns på många ställen. Utmed ån växer hampflockel, lundskafting, safsa, idegran. Lövskogsområ­dena är många. Magnus Edvinsson, ordförande i kraftverksföreningen, hoppas på många besökare. Han säger, att många är intresserade av att se ett kraftverk inifrån, ofta har de sett det utifrån men aldrig vad som finns innanför. Han hänvisar också till att svenska folkets åsikt om vattenkraften är mycket positiv. SOM-institutet har i många år redovisat, att andelen som vill satsa mer eller ungefär som i dag på vattenkraften ligger mellan 85 och 89 %. Genom att gå in på www.akvf.se ser man vilka de 20 kraftverken är och var de ligger… I Uppvidinge finns Skahus, Alsterfors, Alstermo, Rydefors, Skälvandeström och tre i Fröseke. I Nybro finns Uvafors, Alsterbro övre och nedre, Sandslätt, Knivingaryd och Högeström. I Högsby och Mönsterås finns Böta kvarn, Hornsö, Duveström (ej öppet), Blomsterström, Skälleryd och Torsrum. Kontaktpersoner: ordförande Magnus Edvinsson 070-335 7736, kassör Jan Blad 070-592 8269 eller Thomas Sandberg 072-731 8650.

bottom of page