Sökresultat

Efter många års trogen och mycket uppskattad tjänst i SVAF:s styrelse har Walter Johansson nu uppfyllt sitt löfte till hustrun Kerstin att trappa ner. Men glädjande nog får vi behålla Walter eftersom han ansluter till Lars Rosén och Sven-Erik Vänneå i valberedningen. Ny i styrelsen är Patrik Hazelius, inspektor på Claestorp och tidigare revisorssuppleant. I övrigt är styrelsen oförändrad.

Miljöminister Åsa Romson (MP) i debatt med Annika Qarlsson (C), Penilla Gunther (KD) och Per-Ingvar Johnsson (C) om: Den småskaliga vattenkraften och Små vattenkraftverk . Följ debatten på Webb-TV i efterhand!

Tisdagen den 7 april skriver Lidköpings Nya Tidning på sidorna från Vara: När Centerns riksstämma äger rum i Falun senare i år kommer Varapolitikern Ulf Genitz att vara på plats för att försöka få partiet att lyfta frågan om tillämpningen av EU:s vattendirektiv till riksdagen. De förslag på åtgärdsprogram och handlingsplan som nu är ute på remiss kan få förödande konsekvenser för lantbruksnäringen, menar han. Frågan handlar i grund och botten om hur EU:s vattendirektiv ska tillämpas i praktiken. Inför kommande sexårsperiod har länsstyrelsens vattendelegation tagit fram remissförslag på åtgärdsprogram och handlingsplan, vilka väckt kraftiga reaktioner från lantbruksnäringen. Synpunkterna har bland annat handlat om att åtgärderna inte anses stå i proportion till miljönyttan. Andra viktiga samhällsintressen har inte vägts in och en stor del av finansieringen skulle hamna på lantbruksnäringen genom krav på att anlägga skyddszoner och våtmarker, ta bort vandringshinder och mycket annat. Bara för Lidans avrinningsområde har LRF räknat ut att åtgärderna i förslaget skulle kosta tre miljarder kronor. Till det kommer kostnader för tillsyn och omprövning, det senare handlar om de uppmärksammade miljötillstånden för småskaliga vattenkraftverk. Ulf Genitz menar att ett alldeles för stort ansvar läggs på lantbruket och att de höga kostnaderna kan bli förödande för näringen som redan är hårt pressad. – Man ser problemen som enbart orsakade av lantbruket, när det i själva verket finns många orsaker, säger han. I sin motion kräver han därför att staten tar ett ansvar för finansieringen av åtgärderna. Dessutom vill han att frågan lyfts från tjänstemannanivån till riksdagen för att komma tillrätta med godtycklighet och skillnader i tillämpningen mellan olika länsstyrelser. En annan nackdel han vill komma tillrätta med är förslagens inriktning på specifika åtgärder, något som i förlängningen kan medföra kostsamma sanktioner från EU. Ulf Genitz lade fram sin motion på distriktsstämman i Skaraborg som antog den och beslutade att vidarebefordra den till riksstämman. – Det känns bra, det är inte ofta som styrelsen vässar motionen ytterligare, men det gjorde de faktiskt den här gången. De lade till att det krävs nya statliga pengar, berättar Genitz.

För att undersöka regleringspåverkan vid Björkaholms kraftverk i Värmland har bottenfauna från två likvärdiga lokaler i Björka älv samlats in och analyserats. Sparkprover togs ca 100 – 200 m nedströms kraftverket och vid en referenslokal uppströms kraftverket. Resultatet utvärderades enligt de svenska bedömningsgrunderna. Det var en mycket hög överensstämmelse av arter mellan lokalerna (73 %) och det talar för att det inte är någon skillnad mellan lokalerna. Nedströms kraftverket återfanns ett högt antal arter och bland dem var det en stor andel dag-, bäck- och nattsländor vilket tyder på att bottenfaunasamhället inte uppvisar några negativa effekter av regleringen. Ett taxaindexet, som är framtaget för att påvisa regleringseffekter, var 106,2 vilket motsvarar hög status. Det är en stark indikation på att bottenfauna nedströms kraftverket har den artsammansättning som man kan förvänta sig i ett opåverkat vattendrag av den här storleken i den här regionen. Läs hela rapporten här !

I en intervju i Värmlands Folkblad säger Erik Evestam, verksamhetsutvecklare på LRF att vattebdirektivet i grunden är bra. Men att det i nuvarande form är tvärtom: – Sverige har övertolkat direktivet extremt på ett sätt som ingen annan gjort. Artikeln fortsätter: Erik Evestam menar att Vattenmyndighetens tolkning går ut på att vattendragen ska återgå till ursprungsskick, så som de var innan mänsklig påverkan. – Vattnet ska återställas till hur det var någon gång före Gustav Vasas tid. Det var under Vasa man började med att dämma upp vatten. I dag finns inget opåverkat vatten. Vi har haft bruk, smedjor, hyttor, flottning, dämt upp vatten för att motverka översvämning och vallat in för jordbruk. Det är enorma åtgärder som ska genomföras om allt detta ska återställas, säger han. I LRF:s ögon får lantbrukarna ta den största smällen. Medan bil- och flygburna utsläppskällor inte nämns finns flera åtgärder för jordbrukare. Det kan vara allt från att privata markägare måste ta bort smådammar för vattenkraft till att anlägga kalkfilterdiken och våtmarker vid ängar för att motverka övergödning. – Visst ska man ha bra vatten, det är alla överens om. Men genomför man detta måste man bygga om landsbygden på ett sätt vi aldrig tidigare sett. Genomförs programmet och de kostnader det för med sig, så överlever sannolikt ingen lantbrukare, säger Erik Evestam som påpekar att många ekosystem anpassat sig till dagens situation. Han har kartlagt vilka åtgärder som föreslås för varje kommun. Slutsatsen är att Säffle och Karlstad drabbas hårdast i länet. Säffle ska enligt direktivet anlägga 400 hektar våtmark. Karlstad har Vänerläget plus ett stort reningsverk med förslag på hårdare föroreningsnivåer. – De som drabbas hårdast är orterna runt Vänern. Arvika har också mycket uppdämt vatten, liksom Sunne där vatten ska återställas. Där finns mycket rester från industrier. Erik Evestam fortsätter: – Nu när konsekvenserna börjar gå upp för kommuner och andra ser de flesta att det är omöjligt. Det här är det dummaste och mest ogenomtänkta vi sett på väldigt länge, säger han till VF:s Sofie Gustafsson. http://www.vf.se/nyheter/allman/det-dummaste-och-mest-ogenomtankta-pa-lange

Regeringen avsåg aldrig att den småskaliga vattenkraften skulle tvingas lägga ner när man initierade en ökad tillsyn, säger Annika Qarlsson (C) till Tidningen Västsverige. Tvärt om! "en omprövning är en genomgripande tvångsåtgärd men får inte leda till att verksamheten inte längre kan bedrivas.." Läs hela artikeln här !

H öjningen av skatten på biodiesel, kommer att genomföras. Här är den nya regeringen och Alliansen ense om att skatten måste införas för att svara upp mot EU:s statsstödsregler. Följande förslag på energiområdet ingår i alliansens budget och kommer nu att genomföras: en kontrollstation för klimat- och energipolitiken 2015 för att analysera hur energisystemet utvecklats i förhållande till de målsättningar som satts upp till 2020 sänkt skatt för egenproducerad förnybar el effektivisering av tillståndsprocessen för att ansluta en ny kund till elnätet fortsatt arbete med att främja svensk miljöteknikexport. att de förnybara drivmedlen ges fortsatt långsiktiga och goda förutsättningar och att drivmedel med stor klimatnytta särskilt premieras genom att skattebefria andra generationens biodiesel HVO. ett system där mer miljöanpassade fordon premieras vid inköpstillfället genom en bonus, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre fordonsskatt, ett så kallat Bonus-Malus-system. att supermiljöbilspremien förlängs och förstärks i avvaktan på att ett BonusMalus-system träder i kraft. höjd fordonsskatt genom att höja koldioxidbeloppet. ett statligt stöd till utbyggnad av laddstolpar för elbilar.

Det finns ett välkänt talesätt som gör sig påmint när man ser till den situation som många anrika småskaliga vattenkraftanläggningar just nu befinner sig i: Man inte ska låta det bästa vara det godas fiende, skriver Cecilia Widegren, riksdagsledamot för M i Skaraborg som arbetat mycket för småskalig vattenkraft, i en debattartikel. "När flera länsstyrelser nu vill ompröva miljötillstånden för anläggningar - en del av dem finns på platser där man hämtat kraft ur vattnet i flera hundra år - är det med det bästa för ögonen. Sverige är och ska fortsatt ha mycket höga ambitioner på miljöområdet. Men att riskera både klimat- och tillväxtfrämjande verksamhet som sedan länge ingått som en del av natur- och kulturlandskap, blir det tydligt att pappersarbetet angående tillståndsansökningar blir viktigare, än att till exempel ha en kvalitetsmässig god tillsyn. Det goda kommer i andra hand. Bakgrunden till länsstyrelsers agerande är att de av miljödepartementet 2012 fick extra anslag för att öka tillsynen av bland annat vattenkraften. Syftet med detta var att öka insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) uppfattning var att tillsynen skulle bedrivas för att åstadkomma miljöförbättrande åtgärder. Samma myndighet har sedan mot bakgrund av domar i Mark- och miljööverdomstolen sett möjligheten att kräva att äldre vattenkraftverk ska söka nya tillstånd enligt miljöbalken. De drabbade producenterna menar å sin sida att myndigheter frångått den ursprungliga principen om att man ska åstadkomma miljöförbättrande tillsyn. Det är nu flera problem med myndigheters agerande. Dels agerar man mot vattenkraftsproducenter innan vattenförvaltningens utpekande av kraftigt modifierade vatten är klar. Dels pågår en diskussion kring själva rättsläget för de gamla tillstånd som gäller dessa anläggningar. Inget bör föregripas. All el- och energiproduktion påverkar vår gemensamma miljö, på olika sätt. Oavsett vilken sorts verksamhet för att producera el vi använder oss av medför denna en större eller mindre påverkan på miljön. Den stora fördelen med vattenkraften är att den inte orsakar utsläpp av växthusgaser. Vi är i ett läge där ny vattenkraft inte kan komma på fråga utan stora ingrepp i naturen, och många älvar är helt skyddade från vidare utbyggnad. Att i detta läge försvåra och fördyra för befintlig vattenkraft, utan att ens ha alla fakta på bordet och invänta övriga utredningar, är kortsiktigt och riskerar välfungerande verksamheter med både långa traditioner och miljövänligare energikälla. Med anledning av detta har jag motionerat i Sveriges Riksdag om behov av nödvändiga förändringar." Cecilia Widegren (M), riksdagsledamot Skaraborg http://www.lantbruk.com/debatt/slapp-pa-regelverket-och-lat-vattenkraften-floda

OBS! Kallelse till stämman har den 30 mars skickats ut med mail till alla som anmält mailadress och i brev till övriga Välkommen till SVAF:s Årsstämma 18 och 19 april 2015 Linköpings Universitet Lördag 18 april:           EU-kommissionen undersöker återuppbyggnad av småskalig vattenkraft i RESTOR Hydro projektet kl 12 - 17 Tillåter svenska myndigheter återstart? Vad vet vi hittills? Vad säger politikerna? Vatten och kulturmiljö Tillståndsprocess: Miljökonsekvensbeskrivningar och omlöp/ fiskvägar/faunapassager Vilka krav ställs? Nya Investerare i vattenkraft Kooperativ för vattenkraft – fungerar det? Middag med guidning bland flygplanen på Flygvapenmuseet Söndag 19 april kl 10 – c:a 14               SVAF:s årsstämma Presentation av konsekvensrapport vid utrivning av Svartåfors vattenkraftstation strax utanför Linköping Kraftverksbesök Tekniska verken Linköping SVAF:s årsstämma Linköpings universitet 18-19 april 2014 Anmälan Namn: _________________________________________________________________________ Adress: _____________________________________________________________________ adress: __________________________________________________________________________________ Antal kaffe 50 kr: Lördag em ____ Antal lunch 150 kr: Lördag __________________ Antal middag 750 kr: lördag kväll _______________________________________ (vin ingår inte) med inträde till flygvapenmuseet samt guidning Årsstämmodagen – söndag – bjuder SVAF medlemmar på kaffe och lunch För ytterligare information kontakta: Kansliet 0346-20001, 0708-727216 För anmälan: Maila, posta anmälan eller kontakta kansliet. Närmaste hotell Scandic Linköping Väst 013-495 50 00 Uppge kod: SVE180415_014 för rum + frukost 850 kr i dubbelrum och 750 kr i enkelrum http://www.scandichotels.se/Hotels/Sverige/Linkoping/Scandic-Linkoping-Vast/#.VQCo3st0zIU

NWT/Provinstidningen Dalsland skriver: Det var i måndags som Verkån fick en ny, lättklättrad vattentröskel för öring. Sten för sten lades ovanpå varandra framför den gamla kraftdammen vid Riperud, cirka 200 meter från utloppet i Ärrsjön. Därefter drogs det en ny fåra. – Tidigare tog det stopp för öringen här. Men nu, när vattnet kommer att ledas runt hindret, tror vi att de kan gå ytterligare 600–700 meter, säger Thomas Jansson, som arbetar för Hushållningssällskapet Värmland. Han och Hushållningssällskapet hoppas att bygget i Fröskog ska kunna användas som referensmaterial inför framtida projekt i samma anda. – Det kommer att ske en utvärdering, men den får göras i höst, säger han. Bakom projektet står även Ärrsjöns fiskevårdsförening och länsstyrelsen i Västra Götaland, som finansierar projektet. Slutnotan väntas landa någonstans kring 100 000 kronor. http://www.nwt.se/amal/2015/06/18/battre-vandring-i-verkan Om du inte kan läsa artikeln beror det på förmodligen på att du inte är prenumerant....

Här presenteras remissvaren för Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). OBS! Du kan eventuellt behöva kopiera och klistra in adressen nedan. http://www.regeringen.se/sb/d/18366

Utdrag ut Hav- och vattenmyndighetens remissyttrande: Havs- och vattenmyndigheten ser positivt på de förändringar som föreslås i utredningen och menar att dessa ar mycket angelägna för att effektivisera implementeringen av relevanta miljökrav på verksamheter som påverkar Sveriges vattenmiljöer. Vi tillstyrker forslagen om generella föreskrifter, ändringstillstånd och kravet på miljörapport. Vi tillstyrker aven det föreslagna systemet i 19 a-g §§ lag (1998:811) om införande av miljöbalken, men menar att det behöver förtydligas i vissa delar. Myndigheten avstyrker dock förslaget till ändring av 5 § 2 stycket lag (1998:811) om införande av miljöbalken när det galler begreppet urminnes hävd. Havs- och vattenmyndigheten menar att de föreslagna förändringarna kommer att leda till en miljöanpassning av vattenkraftverk och dammar utan att det kommer att påverka Sveriges elförsörjning i någon större omfattning. Havs- och vattenmyndigheten anser att det direkt i paragraferna ska anges att länsstyrelsen får "förelägga" om tillståndsprövning. Vidare vore det bra om det även framgår direkt i lagtexten att domstolen, vid händelse av att länsstyrelsens beslut överklagas, endast ska bedöma om länsstyrelsen har uppfyllt de formella kraven på att fatta det aktuella beslutet, t.ex. att lansstyrelsen har haft rätt uppgifter om tillståndets ålder m.m. och att det därigenom funnits formella förutsättningar for att meddela ett föreläggande. Havs- och vattenmyndigheten ser risker med att domstolen börjar prova om det funnits miljömässiga förutsättningar för att meddela ett föreläggande. Ett sådant förfarande kommer att binda upp myndigheternas resurser i överklagningsärenden istället for att dessa läggs på tillståndsprocessen. Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten i samråd med Kammarkollegiet och Energimyndigheten ska ta fram en vägledande prioriteringsgrund for vilka verksamheter som behöver nyprovas. Havs och vattenmyndigheten anser inte att denna vägledning ska vara avgörande för att Lansstyrelserna ska kunna förelägga om en prövning. Förelägganden måste kunna ske direkt efter att bestämmelserna har trätt ikraft.