Sökresultat

Den småskaliga vattenkraften är mer miljövänlig och har lägre utsläpp av klimatgaser än något annat sätt att producera el, skriver Gunvor Axelsson, Ordf. Svensk Vattenkraftförening och Sven-Erik Vänneå, Ordf. Hallands Vattenkraftförening i Hallands Nyheter. Det handlar om lokal småindustri som bidrar till att hålla landsbygden och värdefull kulturhistoria levande. Ändå bekämpas den småskaliga vattenkraften av delar av miljörörelsen med närmast religiös nit. I ett land där ett ton lägre utsläpp av koldioxid får kosta nästan vad som helst motarbetar alltså miljörörelsen koldioxidfri elproduktion. Läs hela artikeln här !

Det är inte bara SVAF som anser att miljö- och vattenmyndigheterna utgör ett problem. Miljömyndighetsutredningen skriver i sitt slutbetänkande: Vi har identifierat problem med regeringens styrning av miljömyndigheterna. Myndighetsstyrningen är i vissa avseenden vag och inte tillräckligt operativ – men samtidigt detaljerad. Det finns allvarliga brister i effektivitet, enhetlighet, rättssäkerhet och konkurrensneutralitet i tillståndsgivning och tillsyn. Tillgängligheten till forskningen måste öka så att resultaten kan komma till nytta. Det är ett problem att det inte finns någon oberoende utvärdering av effekterna av miljömålsarbetet. Det finns även ett strukturellt problem med den nuvarande vattenförvaltningen Miljömyndighetsutredningen föreslår att: regeringen tar bort uppgiften att verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås i förordningarna med instruktion för de 26 myndigheter som i dag ingår i miljömålssystemet samt länsstyrelseinstruktionen. Förutsatt att instruktionerna inte redan innehåller sådana uppgifter, bör regeringen för dessa myndigheter länsstyrelserna och övriga relevanta myndigheter i stället formulera verksamhetsanpassade uppgifter som i sin tur bidrar till att nå de av riksdagen beslutade generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen. regeringen i 3 § myndighetsförordningen (2007:515) inför en ny uppgift som innebär att myndighetsledningen ska se till att verksamheten främjar en hållbar utveckling och bidrar till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverkets uppgift att vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av resultaten i förhållande till generationsmålet och miljökvalitetsmålen, ska utgå ur Naturvårdsverkets instruktion. Formas får en ny uppgift som innebär att regelbundet genomföra och till regeringen redovisa resultatet av en samhällsövergripande utvärdering av effekterna av miljöarbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. det som i dag är inomstatliga bidrag mellan till exempel Naturvårdsverket och länsstyrelserna i stället ska tilldelas respektive länsstyrelse i form av direkta anslag/anslagsposter. en ny myndighet inrättas med huvuduppgift att bevilja tillstånd enligt kapitlen 9, 11, 13–15 i miljöbalken. Myndigheten ska också bedriva tillsyn inom dessa områden samt svara för tillsynsvägledning till kommunerna. Ansvaret för dessa uppgifter ligger för närvarande hos Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna, men flyttas genom vårt förslag till den nya myndigheten. möjligheterna för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelserna att föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen upphör. vattenmyndigheterna avvecklas och att deras verksamhet flyttas till Havs- och vattenmyndigheten. Formas får en ny uppgift som innebär att vetenskapligt utvärdera tillämpad och ny forskning inom miljöområdet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/66/58/a4a0a072.pdf Miljömyndighetsutredningen överlämnade slutbetänkandet ”Vägar till ett effektivare miljöarbete” (SOU 2015:43) till regeringen den 30 mars 2015. Utredaren Göran Ekström, tidigare statssekreterare och generaldirektör, skriver: Vårt uppdrag har varit att pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna under det dåvarande Miljödepartementet. Vårt arbete har haft en förvaltningspolitisk utgångspunkt – dock med respekt för de egenskaper som särskilt utmärker miljöpolitiken. Vi har fokuserat på de processer som särskilt nämns i våra direktiv: regeringens styrning, tillståndsgivning, tillsyn och tillsynsvägledning samt analys, uppföljning och utvärdering. Till dessa processer har vi lagt en egen: miljöforskningens tillgänglighet och implementering. I vårt utredningsarbete har vi försökt identifiera de problem i processerna som är av sådan dignitet att vi anser att de behöver åtgärdas. Vi fokuserar i detta betänkande på dessa problem.

Svensk Vattenkraftförening, SVAF, har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på rubricerade handlingar. Svensk Vattenkraftförening anser att Vattenmyndigheten måste arbeta för en bättre helhetssyn och kommunikation. Vi instämmer till fullo i LRF:s synpunkt: att det svenska systemet för tolkning och implementering av RVD utgör som ett hinder för ett rättvist, rimligt och effektivt uppnående av vattendirektivets målsättningar. SVAF anser också likt LRF att det finns en rad grundläggande systemfel som behöver åtgärdas och vattenmyndigheternas förslag tydliggör bristerna. SVAF har kritiserat bristerna i systemen i många olika sammanhang, ex. i yttrande över miljömålsberedningen och miljömyndighetsutredningen. SVAF instämmer med LRF i att en utredning bör tillsättas för att göra en förutsättningslös utvärdering av hela genomförandet av Ramdirektivet för vatten i Sverige SVAF vill också påminna om att nuvarande arbetsätt kraftigt skadar våra medlemmar vilja till samarbete. Då det är svårt att hålla isär Vattenmyndigheten och länsstyrelse – inte minst eftersom många medarbetare är desamma – vill SVAF peka på att den nuvarande metoden, (som den framstår) att i åtgärdsprogram göra nedslag mot de verksamheter som är enklast att "komma åt" och som kan tvingas betala för såväl rättsprocesser som åtgärder, definitivt inte bidrar till att skapa förtroende och samarbetsvilja. Läs hela remissvaret här !

Efter många års trogen och mycket uppskattad tjänst i SVAF:s styrelse har Walter Johansson nu uppfyllt sitt löfte till hustrun Kerstin att trappa ner. Men glädjande nog får vi behålla Walter eftersom han ansluter till Lars Rosén och Sven-Erik Vänneå i valberedningen. Ny i styrelsen är Patrik Hazelius, inspektor på Claestorp och tidigare revisorssuppleant. I övrigt är styrelsen oförändrad.

Miljöminister Åsa Romson (MP) i debatt med Annika Qarlsson (C), Penilla Gunther (KD) och Per-Ingvar Johnsson (C) om: Den småskaliga vattenkraften och Små vattenkraftverk . Följ debatten på Webb-TV i efterhand!

Tisdagen den 7 april skriver Lidköpings Nya Tidning på sidorna från Vara: När Centerns riksstämma äger rum i Falun senare i år kommer Varapolitikern Ulf Genitz att vara på plats för att försöka få partiet att lyfta frågan om tillämpningen av EU:s vattendirektiv till riksdagen. De förslag på åtgärdsprogram och handlingsplan som nu är ute på remiss kan få förödande konsekvenser för lantbruksnäringen, menar han. Frågan handlar i grund och botten om hur EU:s vattendirektiv ska tillämpas i praktiken. Inför kommande sexårsperiod har länsstyrelsens vattendelegation tagit fram remissförslag på åtgärdsprogram och handlingsplan, vilka väckt kraftiga reaktioner från lantbruksnäringen. Synpunkterna har bland annat handlat om att åtgärderna inte anses stå i proportion till miljönyttan. Andra viktiga samhällsintressen har inte vägts in och en stor del av finansieringen skulle hamna på lantbruksnäringen genom krav på att anlägga skyddszoner och våtmarker, ta bort vandringshinder och mycket annat. Bara för Lidans avrinningsområde har LRF räknat ut att åtgärderna i förslaget skulle kosta tre miljarder kronor. Till det kommer kostnader för tillsyn och omprövning, det senare handlar om de uppmärksammade miljötillstånden för småskaliga vattenkraftverk. Ulf Genitz menar att ett alldeles för stort ansvar läggs på lantbruket och att de höga kostnaderna kan bli förödande för näringen som redan är hårt pressad. – Man ser problemen som enbart orsakade av lantbruket, när det i själva verket finns många orsaker, säger han. I sin motion kräver han därför att staten tar ett ansvar för finansieringen av åtgärderna. Dessutom vill han att frågan lyfts från tjänstemannanivån till riksdagen för att komma tillrätta med godtycklighet och skillnader i tillämpningen mellan olika länsstyrelser. En annan nackdel han vill komma tillrätta med är förslagens inriktning på specifika åtgärder, något som i förlängningen kan medföra kostsamma sanktioner från EU. Ulf Genitz lade fram sin motion på distriktsstämman i Skaraborg som antog den och beslutade att vidarebefordra den till riksstämman. – Det känns bra, det är inte ofta som styrelsen vässar motionen ytterligare, men det gjorde de faktiskt den här gången. De lade till att det krävs nya statliga pengar, berättar Genitz.

För att undersöka regleringspåverkan vid Björkaholms kraftverk i Värmland har bottenfauna från två likvärdiga lokaler i Björka älv samlats in och analyserats. Sparkprover togs ca 100 – 200 m nedströms kraftverket och vid en referenslokal uppströms kraftverket. Resultatet utvärderades enligt de svenska bedömningsgrunderna. Det var en mycket hög överensstämmelse av arter mellan lokalerna (73 %) och det talar för att det inte är någon skillnad mellan lokalerna. Nedströms kraftverket återfanns ett högt antal arter och bland dem var det en stor andel dag-, bäck- och nattsländor vilket tyder på att bottenfaunasamhället inte uppvisar några negativa effekter av regleringen. Ett taxaindexet, som är framtaget för att påvisa regleringseffekter, var 106,2 vilket motsvarar hög status. Det är en stark indikation på att bottenfauna nedströms kraftverket har den artsammansättning som man kan förvänta sig i ett opåverkat vattendrag av den här storleken i den här regionen. Läs hela rapporten här !

I en intervju i Värmlands Folkblad säger Erik Evestam, verksamhetsutvecklare på LRF att vattebdirektivet i grunden är bra. Men att det i nuvarande form är tvärtom: – Sverige har övertolkat direktivet extremt på ett sätt som ingen annan gjort. Artikeln fortsätter: Erik Evestam menar att Vattenmyndighetens tolkning går ut på att vattendragen ska återgå till ursprungsskick, så som de var innan mänsklig påverkan. – Vattnet ska återställas till hur det var någon gång före Gustav Vasas tid. Det var under Vasa man började med att dämma upp vatten. I dag finns inget opåverkat vatten. Vi har haft bruk, smedjor, hyttor, flottning, dämt upp vatten för att motverka översvämning och vallat in för jordbruk. Det är enorma åtgärder som ska genomföras om allt detta ska återställas, säger han. I LRF:s ögon får lantbrukarna ta den största smällen. Medan bil- och flygburna utsläppskällor inte nämns finns flera åtgärder för jordbrukare. Det kan vara allt från att privata markägare måste ta bort smådammar för vattenkraft till att anlägga kalkfilterdiken och våtmarker vid ängar för att motverka övergödning. – Visst ska man ha bra vatten, det är alla överens om. Men genomför man detta måste man bygga om landsbygden på ett sätt vi aldrig tidigare sett. Genomförs programmet och de kostnader det för med sig, så överlever sannolikt ingen lantbrukare, säger Erik Evestam som påpekar att många ekosystem anpassat sig till dagens situation. Han har kartlagt vilka åtgärder som föreslås för varje kommun. Slutsatsen är att Säffle och Karlstad drabbas hårdast i länet. Säffle ska enligt direktivet anlägga 400 hektar våtmark. Karlstad har Vänerläget plus ett stort reningsverk med förslag på hårdare föroreningsnivåer. – De som drabbas hårdast är orterna runt Vänern. Arvika har också mycket uppdämt vatten, liksom Sunne där vatten ska återställas. Där finns mycket rester från industrier. Erik Evestam fortsätter: – Nu när konsekvenserna börjar gå upp för kommuner och andra ser de flesta att det är omöjligt. Det här är det dummaste och mest ogenomtänkta vi sett på väldigt länge, säger han till VF:s Sofie Gustafsson. http://www.vf.se/nyheter/allman/det-dummaste-och-mest-ogenomtankta-pa-lange

Regeringen avsåg aldrig att den småskaliga vattenkraften skulle tvingas lägga ner när man initierade en ökad tillsyn, säger Annika Qarlsson (C) till Tidningen Västsverige. Tvärt om! "en omprövning är en genomgripande tvångsåtgärd men får inte leda till att verksamheten inte längre kan bedrivas.." Läs hela artikeln här !

HaV har sammanställt en rapport som redovisar olika miljöåtgärder i vattenkraftverk. Åtgärderna bygger på en sammanställning som är framtagen i den gemensamma implementeringsstrategin, Common Implementation Strategy, CIS, som är ett samarbete mellan medlemsstaternainom EU. Åtgärderna i rapporten representerar typiska åtgärder som medlemsstaterna överväger inom god ekologisk status och god ekologisk potential. Under 2013 till 2015 har det pågått ett arbete inom CIS där data samlas in hur medlemsstaterna har tillämpat åtgärderna bedömt den ekologiska effektiviteten bedömt påverkan på verksamheten Åtgärderna i rapporten är generella och i de flesta fall måste åtgärderna anpassas lokalt. Vissa av åtgärderna har aldrig genomförts i Sverige, men i dessa fall finns erfarenheter att hämta från andra länder. I många fall kan åtgärderna vara aktuella för andra typer av verksamheter som är beroende av en damm och vattenreglering, till exempel vattenreglering för dricksvatten, processindustri eller bevattning inom jordbruket. Åtgärdslistan är inte en heltäckande beskrivning av alla möjliga miljöåtgärder inom vattenkraften, men den innehåller de som bedöms som viktigaste för att uppnå miljökvalitetsmålen i vattenförvaltningen. Läs mer hos HaV .

Hela regleringsbrevet finns här . Nedan följer utdrag som har bäring på vattenverksamheter. Regionalt tillväxtarbete Gäller alla länsstyrelser utom i Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på inom vilka områden, inom den regionala tillväxtpolitiken, där samverkan sker mellan länsstyrelsen och den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet och hur denna samverkan har utvecklats. Detta innefattar särskilt genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen 2014–2020, inklusive territoriellt samarbete avseende insatser inom det tematiska området Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer och övrigt arbete med de regionala klimat och energistrategierna. Berörda länsstyrelser ska beskriva hur användningen av medel från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och, i förekommande fall, de territoriella samarbetsprogrammen. Det regionala klimatanpassningsarbetet Länsstyrelserna ska redovisa insatser med anledning av uppgiften att samordna det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet. Med utgångspunkt från de regionala handlingsplanerna för klimatanpassning ska det i redovisningen ingå, vilka insatser som görs på länsstyrelsen och hos kommunerna i länet, vilken effekt detta får för länets anpassning till ett förändrat klimat samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:10 Klimatanpassning under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Kulturmiljö Länsstyrelserna ska redovisa hur hela myndigheten, inom de olika delarna av verksamheten, verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen. Länsstyrelserna ska analysera och redovisa utvecklingsmöjligheter för det tvärsektoriella samarbetet vad gäller bl.a. värdering av kulturmiljö i olika processer och hur kulturmiljöperspektivet i miljökvalitetsmålen omhändertas. Länsstyrelserna ska särskilt redogöra för hur man arbetar för att överbrygga eventuella konflikter mellan naturvårdsintressen och kulturmiljöintressen vid hantering av småskalig vattenverksamhet. Länsstyrelserna ska redovisa hur myndigheten strategiskt verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen i samverkan med lokala och regionala aktörer. Samspelet avseende kommunala och regionala kulturmiljöunderlag, handlingsplaner och strategier, inklusive de regionala kulturplanerna, ska särskilt belysas. Energi och klimatomställning Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt perspektiv främja, samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna med utgångspunkt i de regionala klimat och energistrategierna och Klimatklivet samordna och i dialog med aktörer verka för effektiva klimatinvesteringar i länet och synergieffekter mellan olika åtgärder, verka för att öka andelen förnybar energi i länet, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom den nationella planeringsramen för vindkraft till 2020, arbeta för ett ökat genomslag av de nationella klimat- och energimålen inom olika sakområden såsom miljöprövning och miljötillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, samverka mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete på området energi- och klimatomställning, samt bedöma hur insatserna har påverkat utsläppen av växthusgaser, energieffektivisering och andelen förnybar energi i länet. Förelägganden inom ramen för tillsyn över vattenverksamheter Länsstyrelserna ska redovisa hur många förelägganden inom ramen för sin tillsyn över vattenverksamheter som beslutats under 2015 och som gäller vattenkraft eller dammar. Redovisningen ska även innehålla uppgifter om något av föreläggandena har överklagats och om så är fallet även utfallet vid en överprövning, samt även redogöra för utfallet av överprövning av de beslut som ännu var föremål för prövning vid tiden för redovisningsdatumet i återrapporteringskravet 66 i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2015. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska sammanställa redovisningarna och redovisa sammanställningen till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 april 2016. Havs- och vattenmiljö Länsstyrelserna ska redovisa användningen av medel från anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och användningen av övriga medel som tilldelats från anslaget. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska lämna en samlad redovisning för länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Havs- och vattenmyndigheten med kopia till regeringen (Miljö- och energidepartementet). Redovisningen avseende 2016 ska ske senast den 15 februari 2017 i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens anvisningar. Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Länsstyrelserna ska ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Naturvårdsverkets riktlinjer för handlingsplanerna ska tjäna som vägledning för arbetet. I uppdraget ingår att identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden som tillsammans skapar ett ekologiskt sammanhang och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster, redovisa lämpliga bevarandeinsatser som hänsyn, skydd, skötsel och restaureringsinsatser, som bl.a. kan utgöra grund för prövningsverksamhet och fysisk planering, samarbeta med berörda landskapsaktörer inom exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske, samt involvera det civila samhället i arbetet. Målsättningen är att handlingsplanerna till stora delar ska vara etablerade 2017. Vid genomförande av uppdraget ska effekterna av ett förändrat klimat beaktas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljö- och energidepartementet) samlat den 1 oktober 2017 av Länsstyrelsen i Västerbottens län. Länsstyrelserna ska även delredovisa utvecklingen av arbetet i sina årsredovisningar. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.   Regleringsbrev 2016 Miljödepartementet Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Havs- och vattenmyndigheten Dialog om vattenkraft och fastställda mål Havs- och vattenmyndigheten ska återrapportera genomförda insatser i fråga om en fortsatt dialog med berörda myndigheter och andra intressenter med syfte att få en ökad samsyn kring vattenkraften och de för ändamålet relevanta mål som är fastställda om förnybar energi, fiskeriförvaltning samt miljömål för vatten och vattenförvaltning. I uppdraget ska även de av riksdagen fastställda kulturmiljömålen beaktas.

Riksdagens Civilutskott kommer att i ett betänkande behandla 51 fristående motioner som gäller hushållningen med mark- och vattenområden. Fler än tio av motionerna gäller kostnadseffektiva och rättsäkra tillståndsprocesser och miljötillstånd för vattenkraft och då framförallt småskalig vattenkraft. Beredning i utskottet sker på följande datum Beredning 2016-01-19 Justering 2016-03-17 Trycklov 2016-03-30 Nedan följer ett antal av de motioner som berör småskalig vattenkraft, Samtliga motioner och länk till beredning och kommande betänkande finns här . Motioner Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av tillsynsavgifter och de ekonomiska förutsättningarna för den enskilde verksamhetsutövaren att klara av den juridiska processen och de krav på förbättringar som ett nytt tillstånd kräver och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bevara viktiga värden som klimatsmart elproduktion, stora kulturvärden, möjlighet för en levande landsbygd och självklart även värna och förbättra den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att innan föreläggande om ny prövning bör länsstyrelserna göra någon form av avvägning, som bör finansieras inom länsstyrelsernas befintliga ram, så att ett föreläggande fortfarande anses miljömässigt motiverat, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätt till ersättning för verksamhetsinskränkning bör gälla även verksamheter med tillstånd äldre än MB och tillkännager detta för regeringen. Motion till riksdagen 2015/16:2398 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att uppnå vattendirektivets mål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera de åtgärder där finansiering är tillgänglig för att uppnå vattendirektivets mål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärderna för vattendirektivet bör förenas med jobb i hela landet, ett konkurrenskraftigt jordbruk och med andra miljömål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhällsekonomiska kostnader förknippade med åtgärdsprogrammet för vattendirektivet bör analyseras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ägande- och förfoganderätten bör förenas med miljökrav samtidigt som den förnybara elproduktionen värnas, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra definitionen av ”urminnes hävd” med anledning av nuvarande tillämpning av vattendirektivet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör presentera förslag på hur alla tillståndspliktiga vattenverksamheter kan få tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken och EU-rätten på ett modernt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet ska utformas så att miljömål, äganderätt, energiproduktion och kulturhistoriska hänsyn förenas på ett hållbart och rättssäkert sätt och så att det beaktar olika anläggningars förutsättningar, befintliga äldre tillstånd och tillståndsprövningens och åtgärdernas eventuella ekonomiska konsekvenser för enskilda verksamheter, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett tillfälligt stopp, ett moratorium, för ny- och omprövning av befintliga mindre vattenverksamheter till dess att sådana regler som efterfrågas i motionen är på plats, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Motion till riksdagen 2015/16:2360 av Annika Qarlsson (C)  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra definitionen ”urminnes hävd” med anledning av tillsynen av småskalig vattenkraft enligt miljöbalken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör presentera förslag på hur, på ett modernt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, alla tillståndspliktiga vattenverksamheter kan omprövas för att få tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken och EU-rätten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet ska utformas så att miljömål, äganderätt, energiproduktion och kulturhistoriska hänsyn förenas på ett hållbart och rättssäkert sätt och att det beaktar olika anläggningars förutsättningar, befintliga äldre tillstånd och tillståndsprövningens och åtgärdernas eventuella ekonomiska konsekvenser för enskilda verksamheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att till dess att sådana regler är på plats bör ett tillfälligt stopp, ett moratorium, för ny- och omprövning av befintliga mindre vattenverksamheter införas och tillkännager detta för regeringen. Motion till riksdagen 2014/15:604 av Lars Tysklind (FP) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att tillståndsprocesser för vattenverksamhet är flexibla så att de kan anpassas till småskalig verksamhet. Det är angeläget att nu skapa effektiva och relevanta tillståndsprocesser med fokus på miljönytta. En förutsättning är då att tillståndsprocessen kan anpassas så att t.ex. den småskaliga vattenkraften inte får helt orimliga kostnader för nyprövning. Risken är annars uppenbar att verksamheter tvingas lägga ner trots att det i grunden finns goda förutsättningar att vidta effektiva miljöåtgärder. Med andra ord måste fokus ligga på att lägga de begränsade ekonomiska resurser, som oftast gäller den småskaliga vattenkraften, på konkreta miljöåtgärder och inte på orimliga kostnader för själva nyprövningen. Motion till riksdagen 2014/15:995 av Annika Qarlsson och Ulrika Carlsson i Skövde (C) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att länsstyrelserna ska göra halt i tillståndsprocesserna tills utredningen om den småskaliga vattenkraften blir klar. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hänsyn vid kommande eventuella tillståndsprövningar för småskalig vattenkraft ska tas till verksamheter som i dag har tillstånd och att kostnaden då måste vara skälig i relation till omsättningen. Motion till riksdagen 2014/15:303 av Cecilia Widegren (M) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värna om och stödja den småskaliga vattenkraften. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dialoguppdraget mellan små vattenkraftsutförare, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten bör förtydligas. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tydligt och skyndsamt neka myndigheterna att kräva nya tillstånd av välbeprövade verksamheter, så att de i stället kan utöva modern tillsyn för miljöns bästa. Motion till riksdagen 2014/15:1309 av Daniel Bäckström (C) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om småskalig vattenkraft. Staten måste ta ett större ansvar när administrativa krav från myndighetsutövaren tvingar verksamheter med småskalig vattenkraft att avveckla sig själva på egen bekostnad.  Lagstiftningen borde istället för vattenverksamhetsutredningens förslag utformas så att miljöanpassningen av befintliga anläggningar underlättas så utveckling kan ske med långsiktigt goda ekonomiska förutsättningar för småskaliga verksamhetsutövare. Detta är även viktigt för anläggningar där det idag inte produceras vattenkraft. Anläggningarna ska bedrivas i enlighet med dagens miljöhänsynskrav och det är viktigt att det löpande görs rimliga avvägningar mellan det allmänna och det enskilda intresset. Motion till riksdagen 2014/15:1092 av Josef Fransson m.fl. (SD) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för småskalig vattenkraft. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en sänkning av fastighetsskatten för småskalig vattenkraft. Motion till riksdagen 2014/15:1666 av Penilla Gunther (KD) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att länsstyrelsernas olika uppgifter bör harmoniseras och samordnas så att uppgifternas syften inte motverkar varandra vad gäller den småskaliga vattenkraften.