Sökresultat

Miljöminister Åsa Romson (MP) i debatt med Annika Qarlsson (C), Penilla Gunther (KD) och Per-Ingvar Johnsson (C) om: Den småskaliga vattenkraften och Små vattenkraftverk . Följ debatten på Webb-TV i efterhand!

Tisdagen den 7 april skriver Lidköpings Nya Tidning på sidorna från Vara: När Centerns riksstämma äger rum i Falun senare i år kommer Varapolitikern Ulf Genitz att vara på plats för att försöka få partiet att lyfta frågan om tillämpningen av EU:s vattendirektiv till riksdagen. De förslag på åtgärdsprogram och handlingsplan som nu är ute på remiss kan få förödande konsekvenser för lantbruksnäringen, menar han. Frågan handlar i grund och botten om hur EU:s vattendirektiv ska tillämpas i praktiken. Inför kommande sexårsperiod har länsstyrelsens vattendelegation tagit fram remissförslag på åtgärdsprogram och handlingsplan, vilka väckt kraftiga reaktioner från lantbruksnäringen. Synpunkterna har bland annat handlat om att åtgärderna inte anses stå i proportion till miljönyttan. Andra viktiga samhällsintressen har inte vägts in och en stor del av finansieringen skulle hamna på lantbruksnäringen genom krav på att anlägga skyddszoner och våtmarker, ta bort vandringshinder och mycket annat. Bara för Lidans avrinningsområde har LRF räknat ut att åtgärderna i förslaget skulle kosta tre miljarder kronor. Till det kommer kostnader för tillsyn och omprövning, det senare handlar om de uppmärksammade miljötillstånden för småskaliga vattenkraftverk. Ulf Genitz menar att ett alldeles för stort ansvar läggs på lantbruket och att de höga kostnaderna kan bli förödande för näringen som redan är hårt pressad. – Man ser problemen som enbart orsakade av lantbruket, när det i själva verket finns många orsaker, säger han. I sin motion kräver han därför att staten tar ett ansvar för finansieringen av åtgärderna. Dessutom vill han att frågan lyfts från tjänstemannanivån till riksdagen för att komma tillrätta med godtycklighet och skillnader i tillämpningen mellan olika länsstyrelser. En annan nackdel han vill komma tillrätta med är förslagens inriktning på specifika åtgärder, något som i förlängningen kan medföra kostsamma sanktioner från EU. Ulf Genitz lade fram sin motion på distriktsstämman i Skaraborg som antog den och beslutade att vidarebefordra den till riksstämman. – Det känns bra, det är inte ofta som styrelsen vässar motionen ytterligare, men det gjorde de faktiskt den här gången. De lade till att det krävs nya statliga pengar, berättar Genitz.

För att undersöka regleringspåverkan vid Björkaholms kraftverk i Värmland har bottenfauna från två likvärdiga lokaler i Björka älv samlats in och analyserats. Sparkprover togs ca 100 – 200 m nedströms kraftverket och vid en referenslokal uppströms kraftverket. Resultatet utvärderades enligt de svenska bedömningsgrunderna. Det var en mycket hög överensstämmelse av arter mellan lokalerna (73 %) och det talar för att det inte är någon skillnad mellan lokalerna. Nedströms kraftverket återfanns ett högt antal arter och bland dem var det en stor andel dag-, bäck- och nattsländor vilket tyder på att bottenfaunasamhället inte uppvisar några negativa effekter av regleringen. Ett taxaindexet, som är framtaget för att påvisa regleringseffekter, var 106,2 vilket motsvarar hög status. Det är en stark indikation på att bottenfauna nedströms kraftverket har den artsammansättning som man kan förvänta sig i ett opåverkat vattendrag av den här storleken i den här regionen. Läs hela rapporten här !

I en intervju i Värmlands Folkblad säger Erik Evestam, verksamhetsutvecklare på LRF att vattebdirektivet i grunden är bra. Men att det i nuvarande form är tvärtom: – Sverige har övertolkat direktivet extremt på ett sätt som ingen annan gjort. Artikeln fortsätter: Erik Evestam menar att Vattenmyndighetens tolkning går ut på att vattendragen ska återgå till ursprungsskick, så som de var innan mänsklig påverkan. – Vattnet ska återställas till hur det var någon gång före Gustav Vasas tid. Det var under Vasa man började med att dämma upp vatten. I dag finns inget opåverkat vatten. Vi har haft bruk, smedjor, hyttor, flottning, dämt upp vatten för att motverka översvämning och vallat in för jordbruk. Det är enorma åtgärder som ska genomföras om allt detta ska återställas, säger han. I LRF:s ögon får lantbrukarna ta den största smällen. Medan bil- och flygburna utsläppskällor inte nämns finns flera åtgärder för jordbrukare. Det kan vara allt från att privata markägare måste ta bort smådammar för vattenkraft till att anlägga kalkfilterdiken och våtmarker vid ängar för att motverka övergödning. – Visst ska man ha bra vatten, det är alla överens om. Men genomför man detta måste man bygga om landsbygden på ett sätt vi aldrig tidigare sett. Genomförs programmet och de kostnader det för med sig, så överlever sannolikt ingen lantbrukare, säger Erik Evestam som påpekar att många ekosystem anpassat sig till dagens situation. Han har kartlagt vilka åtgärder som föreslås för varje kommun. Slutsatsen är att Säffle och Karlstad drabbas hårdast i länet. Säffle ska enligt direktivet anlägga 400 hektar våtmark. Karlstad har Vänerläget plus ett stort reningsverk med förslag på hårdare föroreningsnivåer. – De som drabbas hårdast är orterna runt Vänern. Arvika har också mycket uppdämt vatten, liksom Sunne där vatten ska återställas. Där finns mycket rester från industrier. Erik Evestam fortsätter: – Nu när konsekvenserna börjar gå upp för kommuner och andra ser de flesta att det är omöjligt. Det här är det dummaste och mest ogenomtänkta vi sett på väldigt länge, säger han till VF:s Sofie Gustafsson. http://www.vf.se/nyheter/allman/det-dummaste-och-mest-ogenomtankta-pa-lange

Regeringen avsåg aldrig att den småskaliga vattenkraften skulle tvingas lägga ner när man initierade en ökad tillsyn, säger Annika Qarlsson (C) till Tidningen Västsverige. Tvärt om! "en omprövning är en genomgripande tvångsåtgärd men får inte leda till att verksamheten inte längre kan bedrivas.." Läs hela artikeln här !

HaV har sammanställt en rapport som redovisar olika miljöåtgärder i vattenkraftverk. Åtgärderna bygger på en sammanställning som är framtagen i den gemensamma implementeringsstrategin, Common Implementation Strategy, CIS, som är ett samarbete mellan medlemsstaternainom EU. Åtgärderna i rapporten representerar typiska åtgärder som medlemsstaterna överväger inom god ekologisk status och god ekologisk potential. Under 2013 till 2015 har det pågått ett arbete inom CIS där data samlas in hur medlemsstaterna har tillämpat åtgärderna bedömt den ekologiska effektiviteten bedömt påverkan på verksamheten Åtgärderna i rapporten är generella och i de flesta fall måste åtgärderna anpassas lokalt. Vissa av åtgärderna har aldrig genomförts i Sverige, men i dessa fall finns erfarenheter att hämta från andra länder. I många fall kan åtgärderna vara aktuella för andra typer av verksamheter som är beroende av en damm och vattenreglering, till exempel vattenreglering för dricksvatten, processindustri eller bevattning inom jordbruket. Åtgärdslistan är inte en heltäckande beskrivning av alla möjliga miljöåtgärder inom vattenkraften, men den innehåller de som bedöms som viktigaste för att uppnå miljökvalitetsmålen i vattenförvaltningen. Läs mer hos HaV .

Hela regleringsbrevet finns här . Nedan följer utdrag som har bäring på vattenverksamheter. Regionalt tillväxtarbete Gäller alla länsstyrelser utom i Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på inom vilka områden, inom den regionala tillväxtpolitiken, där samverkan sker mellan länsstyrelsen och den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet och hur denna samverkan har utvecklats. Detta innefattar särskilt genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen 2014–2020, inklusive territoriellt samarbete avseende insatser inom det tematiska området Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer och övrigt arbete med de regionala klimat och energistrategierna. Berörda länsstyrelser ska beskriva hur användningen av medel från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och, i förekommande fall, de territoriella samarbetsprogrammen. Det regionala klimatanpassningsarbetet Länsstyrelserna ska redovisa insatser med anledning av uppgiften att samordna det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet. Med utgångspunkt från de regionala handlingsplanerna för klimatanpassning ska det i redovisningen ingå, vilka insatser som görs på länsstyrelsen och hos kommunerna i länet, vilken effekt detta får för länets anpassning till ett förändrat klimat samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:10 Klimatanpassning under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Kulturmiljö Länsstyrelserna ska redovisa hur hela myndigheten, inom de olika delarna av verksamheten, verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen. Länsstyrelserna ska analysera och redovisa utvecklingsmöjligheter för det tvärsektoriella samarbetet vad gäller bl.a. värdering av kulturmiljö i olika processer och hur kulturmiljöperspektivet i miljökvalitetsmålen omhändertas. Länsstyrelserna ska särskilt redogöra för hur man arbetar för att överbrygga eventuella konflikter mellan naturvårdsintressen och kulturmiljöintressen vid hantering av småskalig vattenverksamhet. Länsstyrelserna ska redovisa hur myndigheten strategiskt verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen i samverkan med lokala och regionala aktörer. Samspelet avseende kommunala och regionala kulturmiljöunderlag, handlingsplaner och strategier, inklusive de regionala kulturplanerna, ska särskilt belysas. Energi och klimatomställning Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt perspektiv främja, samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna med utgångspunkt i de regionala klimat och energistrategierna och Klimatklivet samordna och i dialog med aktörer verka för effektiva klimatinvesteringar i länet och synergieffekter mellan olika åtgärder, verka för att öka andelen förnybar energi i länet, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom den nationella planeringsramen för vindkraft till 2020, arbeta för ett ökat genomslag av de nationella klimat- och energimålen inom olika sakområden såsom miljöprövning och miljötillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, samverka mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete på området energi- och klimatomställning, samt bedöma hur insatserna har påverkat utsläppen av växthusgaser, energieffektivisering och andelen förnybar energi i länet. Förelägganden inom ramen för tillsyn över vattenverksamheter Länsstyrelserna ska redovisa hur många förelägganden inom ramen för sin tillsyn över vattenverksamheter som beslutats under 2015 och som gäller vattenkraft eller dammar. Redovisningen ska även innehålla uppgifter om något av föreläggandena har överklagats och om så är fallet även utfallet vid en överprövning, samt även redogöra för utfallet av överprövning av de beslut som ännu var föremål för prövning vid tiden för redovisningsdatumet i återrapporteringskravet 66 i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2015. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska sammanställa redovisningarna och redovisa sammanställningen till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 april 2016. Havs- och vattenmiljö Länsstyrelserna ska redovisa användningen av medel från anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och användningen av övriga medel som tilldelats från anslaget. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska lämna en samlad redovisning för länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Havs- och vattenmyndigheten med kopia till regeringen (Miljö- och energidepartementet). Redovisningen avseende 2016 ska ske senast den 15 februari 2017 i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens anvisningar. Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Länsstyrelserna ska ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Naturvårdsverkets riktlinjer för handlingsplanerna ska tjäna som vägledning för arbetet. I uppdraget ingår att identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden som tillsammans skapar ett ekologiskt sammanhang och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster, redovisa lämpliga bevarandeinsatser som hänsyn, skydd, skötsel och restaureringsinsatser, som bl.a. kan utgöra grund för prövningsverksamhet och fysisk planering, samarbeta med berörda landskapsaktörer inom exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske, samt involvera det civila samhället i arbetet. Målsättningen är att handlingsplanerna till stora delar ska vara etablerade 2017. Vid genomförande av uppdraget ska effekterna av ett förändrat klimat beaktas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljö- och energidepartementet) samlat den 1 oktober 2017 av Länsstyrelsen i Västerbottens län. Länsstyrelserna ska även delredovisa utvecklingen av arbetet i sina årsredovisningar. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.   Regleringsbrev 2016 Miljödepartementet Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Havs- och vattenmyndigheten Dialog om vattenkraft och fastställda mål Havs- och vattenmyndigheten ska återrapportera genomförda insatser i fråga om en fortsatt dialog med berörda myndigheter och andra intressenter med syfte att få en ökad samsyn kring vattenkraften och de för ändamålet relevanta mål som är fastställda om förnybar energi, fiskeriförvaltning samt miljömål för vatten och vattenförvaltning. I uppdraget ska även de av riksdagen fastställda kulturmiljömålen beaktas.

Riksdagens Civilutskott kommer att i ett betänkande behandla 51 fristående motioner som gäller hushållningen med mark- och vattenområden. Fler än tio av motionerna gäller kostnadseffektiva och rättsäkra tillståndsprocesser och miljötillstånd för vattenkraft och då framförallt småskalig vattenkraft. Beredning i utskottet sker på följande datum Beredning 2016-01-19 Justering 2016-03-17 Trycklov 2016-03-30 Nedan följer ett antal av de motioner som berör småskalig vattenkraft, Samtliga motioner och länk till beredning och kommande betänkande finns här . Motioner Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av tillsynsavgifter och de ekonomiska förutsättningarna för den enskilde verksamhetsutövaren att klara av den juridiska processen och de krav på förbättringar som ett nytt tillstånd kräver och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bevara viktiga värden som klimatsmart elproduktion, stora kulturvärden, möjlighet för en levande landsbygd och självklart även värna och förbättra den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att innan föreläggande om ny prövning bör länsstyrelserna göra någon form av avvägning, som bör finansieras inom länsstyrelsernas befintliga ram, så att ett föreläggande fortfarande anses miljömässigt motiverat, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätt till ersättning för verksamhetsinskränkning bör gälla även verksamheter med tillstånd äldre än MB och tillkännager detta för regeringen. Motion till riksdagen 2015/16:2398 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att uppnå vattendirektivets mål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera de åtgärder där finansiering är tillgänglig för att uppnå vattendirektivets mål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärderna för vattendirektivet bör förenas med jobb i hela landet, ett konkurrenskraftigt jordbruk och med andra miljömål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhällsekonomiska kostnader förknippade med åtgärdsprogrammet för vattendirektivet bör analyseras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ägande- och förfoganderätten bör förenas med miljökrav samtidigt som den förnybara elproduktionen värnas, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra definitionen av ”urminnes hävd” med anledning av nuvarande tillämpning av vattendirektivet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör presentera förslag på hur alla tillståndspliktiga vattenverksamheter kan få tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken och EU-rätten på ett modernt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet ska utformas så att miljömål, äganderätt, energiproduktion och kulturhistoriska hänsyn förenas på ett hållbart och rättssäkert sätt och så att det beaktar olika anläggningars förutsättningar, befintliga äldre tillstånd och tillståndsprövningens och åtgärdernas eventuella ekonomiska konsekvenser för enskilda verksamheter, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett tillfälligt stopp, ett moratorium, för ny- och omprövning av befintliga mindre vattenverksamheter till dess att sådana regler som efterfrågas i motionen är på plats, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Motion till riksdagen 2015/16:2360 av Annika Qarlsson (C)  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra definitionen ”urminnes hävd” med anledning av tillsynen av småskalig vattenkraft enligt miljöbalken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör presentera förslag på hur, på ett modernt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, alla tillståndspliktiga vattenverksamheter kan omprövas för att få tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken och EU-rätten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet ska utformas så att miljömål, äganderätt, energiproduktion och kulturhistoriska hänsyn förenas på ett hållbart och rättssäkert sätt och att det beaktar olika anläggningars förutsättningar, befintliga äldre tillstånd och tillståndsprövningens och åtgärdernas eventuella ekonomiska konsekvenser för enskilda verksamheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att till dess att sådana regler är på plats bör ett tillfälligt stopp, ett moratorium, för ny- och omprövning av befintliga mindre vattenverksamheter införas och tillkännager detta för regeringen. Motion till riksdagen 2014/15:604 av Lars Tysklind (FP) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att tillståndsprocesser för vattenverksamhet är flexibla så att de kan anpassas till småskalig verksamhet. Det är angeläget att nu skapa effektiva och relevanta tillståndsprocesser med fokus på miljönytta. En förutsättning är då att tillståndsprocessen kan anpassas så att t.ex. den småskaliga vattenkraften inte får helt orimliga kostnader för nyprövning. Risken är annars uppenbar att verksamheter tvingas lägga ner trots att det i grunden finns goda förutsättningar att vidta effektiva miljöåtgärder. Med andra ord måste fokus ligga på att lägga de begränsade ekonomiska resurser, som oftast gäller den småskaliga vattenkraften, på konkreta miljöåtgärder och inte på orimliga kostnader för själva nyprövningen. Motion till riksdagen 2014/15:995 av Annika Qarlsson och Ulrika Carlsson i Skövde (C) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att länsstyrelserna ska göra halt i tillståndsprocesserna tills utredningen om den småskaliga vattenkraften blir klar. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hänsyn vid kommande eventuella tillståndsprövningar för småskalig vattenkraft ska tas till verksamheter som i dag har tillstånd och att kostnaden då måste vara skälig i relation till omsättningen. Motion till riksdagen 2014/15:303 av Cecilia Widegren (M) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värna om och stödja den småskaliga vattenkraften. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dialoguppdraget mellan små vattenkraftsutförare, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten bör förtydligas. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tydligt och skyndsamt neka myndigheterna att kräva nya tillstånd av välbeprövade verksamheter, så att de i stället kan utöva modern tillsyn för miljöns bästa. Motion till riksdagen 2014/15:1309 av Daniel Bäckström (C) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om småskalig vattenkraft. Staten måste ta ett större ansvar när administrativa krav från myndighetsutövaren tvingar verksamheter med småskalig vattenkraft att avveckla sig själva på egen bekostnad.  Lagstiftningen borde istället för vattenverksamhetsutredningens förslag utformas så att miljöanpassningen av befintliga anläggningar underlättas så utveckling kan ske med långsiktigt goda ekonomiska förutsättningar för småskaliga verksamhetsutövare. Detta är även viktigt för anläggningar där det idag inte produceras vattenkraft. Anläggningarna ska bedrivas i enlighet med dagens miljöhänsynskrav och det är viktigt att det löpande görs rimliga avvägningar mellan det allmänna och det enskilda intresset. Motion till riksdagen 2014/15:1092 av Josef Fransson m.fl. (SD) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för småskalig vattenkraft. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en sänkning av fastighetsskatten för småskalig vattenkraft. Motion till riksdagen 2014/15:1666 av Penilla Gunther (KD) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att länsstyrelsernas olika uppgifter bör harmoniseras och samordnas så att uppgifternas syften inte motverkar varandra vad gäller den småskaliga vattenkraften.

Fråga 2015/16:770 Avveckling av den svenska småskaliga vattenkraften av Cecilia Widegren (M) till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/Avveckling-av-den-svenska-smas_H311770/ Länsstyrelserna har under senare år fått extra anslag av Miljödepartementet för att öka tillsynen av bland annat vattenkraft. Det ursprungliga syftet var att öka insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag. HaV, Havs- och vattenmyndigheten, deltog vid uppstarten av arbetet och myndighetens uppfattning var att tillsyn skulle bedrivas för att åstadkomma miljöförbättrande åtgärder. Utöver utökad tillsyn påbörjades ett förnyat tillståndsförfarande trots att utredning och riksdagsbeslut inte tagits. Detta har lett till att ett myndighetsarbete inletts som leder till avveckling av den svenska småskaliga vattenkraften. Verksamhetsutövare som driver småskaliga vattenkraftverk uppfattar det som att HaV har ändrat det ursprungliga syftet. Detta då myndigheten mot bakgrund av ett par domar sett möjligheten för länsstyrelserna att förelägga verksamhetsutövare att söka nya tillstånd enligt miljöbalken, vilket HaV i februari 2014 gav vägledning till länsstyrelserna att göra. Att tvinga småskaliga vattenkraftverksutövare i Sverige att söka nya tillstånd för anläggningar som funnits länge, många i flera hundra år, och som fungerat tillfredsställande under lång tid, framstår inte som rimligt och inga tydliga förklaringar ges varför detta är nödvändigt. Administration kostar både pengar och resurser som kan användas på bättre sätt. HaV:s krav på den småskaliga vattenkraftens verksamhetsutövare med dessa förelägganden är ett problem då det helt saknas en strategi för hur en miljöanpassning av dessa småskaliga vattenkraft ska te sig. I stället för att delges en strategi föreläggs verksamhetsutövarna att söka nya tillstånd. Länsstyrelserna försätter de drabbade i en situation där de tvingas söka tillstånd enligt miljöbalken innan vattenförvaltningens utpekande av kraftigt modifierade vatten är klar. Om ett vattendrag klassas som kraftigt modifierat ändras kravnivån på verksamheten avsevärt, vilket självklart skapar stor oro – både hos och för den småskaliga vattenkraften. Det bör därför skyndsamt, från regeringen, tillkomma en strategi där kostnader och effekter beaktas, och som gör det möjligt för de utövare som driver småskaliga vattenkraftverk, utifrån de miljökrav som finns, att fortsätta göra det. Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson: Avser regeringen och ansvarig minister att sätta stopp för påtvingad avveckling av den svenska småskaliga vattenkraften genom att i stället utforma en hållbar framtidsstrategi för dess överlevnad i harmoni med miljö och djurliv? Svar: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Svar-pa-skriftliga-fragor/Avveckling-av-den-svenska-smas_H312770/?utm_source=apsis-anp-3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified Dnr M2016/00378/Nm Miljö- och energidepartementet Klimat- och miljöministern samt vice statsministern Till riksdagen Svar på fråga 2015/16:770 av Cecilia Widegren (M) Avveckling av den svenska småskaliga vattenkraften Cecilia Widegren har frågat mig om regeringen avser att utforma en hållbar framtidsstrategi för den småskaliga vattenkraftens överlevnad i harmoni med miljö och djurliv. Jag vill inleda med att konstatera att vattnets kraft har nyttjats av människan i många århundraden, vilket har format och påverkat de vattenanknutna miljöerna. Den svenska vattenkraften byggdes ut under en tid när miljökraven inte var desamma som i dag. Det har i huvudsak inte genomförts några miljöanpassande åtgärder vad gäller förutsättningar för djur- och växtliv under tiden dessa anläggningar varit i drift. I Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2015 framgår även att miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag inte nås, vilket också riksdagen har påpekat. Samtidigt är vattenkraften i sin helhet avgörande i omställningen till ett helt förnybart energisystem och därmed miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Som jag också har svarat i samband tidigare riksdagsfrågor följer det av miljöbalken en skyldighet för tillsynsmyndigheten att utöva tillsyn över de verksamheter som omfattas av tillsynsansvaret. Länsstyrelsen ansvarar som huvudregel för tillsynen över vattenverksamheter och ska därmed se till att sådana verksamheter inom länet bedrivs på ett sätt som är förenligt med miljöbalkens bestämmelser. Denna tillsyn sker i enlighet med sedan länge beslutade regelverk och jag förutsätter att Cecilia Widegren och jag är överens om att vattenverksamhet även fortsättningsvis som huvudregel ska vara tillståndspliktigt. Om en tillståndspliktig verksamhet bedrivs utan tillstånd är det tillsynsmyndighetens, i detta fall länsstyrelsens, ansvar att se till att rättelse sker. På riksdagens initiativ tillsatte den förra regeringen den så kallade Vattenverksamhetsutredningen (M 2012:01) för att se över reglerna om vattenverksamheter. Vattenverksamhetsutredningen har överlämnat två delbetänkanden och ett slutbetänkande till regeringen. Samtliga betänkanden har remitterats och förslagen från utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. En framtida lagreglering behöver se till att vi ökar takten för att anpassa vattenkraften till miljökraven, och att vi når de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen samt de mål som finns inom energi- och klimatpolitiken. I detta arbete har regeringen uppmärksammat att förhållandena för småskalig vattenkraft bör övervägas särskilt, t.ex. vad gäller värnande av kulturmiljöintressen. Stockholm den 17 februari 2016 Åsa Romson

Lars Hjälmered, riksdagsledamot för moderaterna från Göteborg och medlem i Energikommissionen oroas över regeringens energipolitik och vill fråga statsrådet Ibrahim Baylan följande: Är det statsrådets och regeringens uppfattning att vattenkraften ska hanteras först i Energikommissionen för att sedan följas av eventuella beslut, eller tänker regeringen hantera förslag om vattenkraften ensidigt och vid sidan av Energikommissionen på samma sätt som regeringen gjort kring den kraftigt höjda kärnkraftsskatten? Frågan baseras på följande sammanfattning av Lars Hjälmered: Regeringen tillsatte våren 2015 en statlig utredning, kallad Energikommissionen, med uppdraget att utreda och lämna förslag till en energipolitik i tidsperspektivet 2025–2050. Under 2015 valde regeringen att ensidigt och vid sidan av Energikommissionen fatta flera avgörande energipolitiska beslut som får långsiktiga effekter. Det gäller ökade subventioner av ny, förnybar energi, men också en kraftig höjning av kärnkraftsskatten, vilket allvarligt förvärrat läget för den svenska kärnkraften. Regeringen har ofta talat om vikten av samtal i Energikommissionen men har ännu inte presenterat några konkreta förslag som visar vad regeringen vill. Däremot har man ensidigt fattat flera beslut. I den lista över planerade propositioner som regeringen har presenterat anger regeringen att man planerar att lämna förslag till riksdagen i september månad om vattenkraft. Förslag kan då landa på riksdagens bord samtidigt som Energikommissionen arbetar och rimligen seriöst analyserar den svenska vattenkraftens framtid.

Leif Jarl har i dag blivit vinnare av Växjös gröna gärning 2016. ”Genom att återskapa ett outnyttjat vattenfall har Leif skapat en modern kraftstation för produktion av el. Det ger ett önskat tillskott av lokal, förnybar el från småskalig vattenkraft. Därför är Leif vinnare av Växjös gröna gärning – privatperson/förening 2016.”      Så lyder motiveringen. Priset är på 10 000:- Läs mer om Leifs projekt här !

Varför kan man i dag inte ”göra det omöjliga möjligt”, när man lyckats med det tidigare? Stocke är en plats där det tidigare aldrig tidigare funnits något vattenkraftverk men där man byggt ett helt nytt. Det har varit en ”lång resa” över tid. Jag har haft möjligheten att följa det projektet under många år tillbaka under mina mer är 35 år i mitt arbete med energi och miljöfrågor. Det är i dessa sammanhang lite av ett ”solskensprojekt” som kommit till stånd. Men varför är det inte möjligt att genomföra liknande projekt i dag? Man kan alltför ofta läsa i media om den hårdhänta framfarten från flera länsstyrelser i landet och om hur myndigheterna som har satt hård press på många ägare till små kraftverk. Fortsätter den trenden kommer vi i framtiden få än fler nedlagda kraftverk och även utrivna dammar med de förändringar av natur- och kulturmiljöer som detta kommer att medföra. Vill vi ha det så? Är det detta arv som vi vill ge till våra efterkommande generationer? Men det blir tyvärr så om ingen förändring sker. Stocke från historisk såg och kvarn till ett modernt småskaligt vattenkraftverk Stocke kvarn ligger i mycket naturskönt cirka 1,5 mil norr om Växjö. Den ligger vid Rottneån som rinner mellan sjöarna Innaren och Helgasjön. Rottneån tillhör Mörrumsåns vattensystem. Platsen har anor från 1500-talet och historiskt har det här funnits en såg och en kvarn. Redan 1548 omtalades den i räkenskaperna för Kronobergs slott. Sågen lades ned i mitten på 50-talet medan kvarndriften upphörde 1962. I Länsstyrelsens inventering från 1999 av kvarnar och sågar i Kronobergs län har Stocke bedömts ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Än i dag finns i stort sett allt kvar i kvarnen i sitt ursprungliga skick och den kan startas upp vid studiebesök. Familjen Jarl som är nuvarande ägare gör betydande insatser för att hålla byggnader m.m. i gott skick och är mycket mån om att vårda den smått unika kulturmiljön. Leif Jarl är son till den sista mjölnaren på Stocke. Han är uppvuxen på platsen och redan 1980 tillskrev han den dåvarande ägaren, som var Sydkraft, om att få bygga ut ett litet kraftverk vid Stocke, men fick negativt gensvar. När sedan Sydkraft 1991 säljer fastigheten med byggnader, fallrätt mm. till familjen Jarl mognade planerna på att på nytt undersöka möjligheterna att producera el i Stocke. Familjen hade då byggt sig ett nytt hus och bosatt sig på platsen. Under 1999 hade planerna fortskridit så långt att en vattendomsansökan till Miljödomstolen kunde lämnas in innefattande ansökan om lagligförklaring av befintlig dammanläggning samt ansökan om anläggandet av ett mindre kraftverk liksom fastställande av vattenhushållningsföreskrifter mm. Sökandes önskemål var att med enkla medel söka åstadkomma en mycket miljöanpassad elproduktionsanläggning som smälter väl in i den gamla kulturmiljön. I slutet på november året därefter lämnade Miljödomstolen tillstånd till att uppföra det föreslagna kraftverket samt lagligförklarar och godkänner befintlig damm, dess utskov och intag. Tillståndsprocessen med samråd, kontakter med kommun, myndigheter etc. hade löpt på väl och kostnaderna så här långt hade därför kunnat hållas på en rimlig, låg och därmed för Leif Jarl hanterbar nivå. Dessutom; några som helst tidigare tillstånd för tidigare vattenverksamhet fanns ej, utan allt fick så att säga ”göras från grunden”. Tillståndet gällde i tio år och i slutet på den perioden påbörjades arbetet med att uppföra det nya kraftverket. Kraftverket stod klart 2010 och man kunde nu ta tillvara på energin i det vatten som runnit förbi Stocke under mer än 50 år. Det är placerat på platsen där den tidigare sågen låg. Under de år som det lilla kraftverket på ca 25 kW har varit i drift har det producerat drygt 700 000 kilowattimmar förnybar el. Driften har fungerat väl och skötseln och tillsynen av dammanläggningen är mindre tidskrävande nu på grund av den automatiserade driften av kraftverket. Fördelarna är många. Projektet har kombinerats med ett starkt miljötänk. På platsen har det byggts en fiskvandringsväg vilket gjort att ett av tre vandringshinder mellan sjöarna tagits bort. Fiskvandringsvägen har byggts med stöd från Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och Bixia miljöfond, även den lokala fiskevårdsföreningen har varit involverad. Det dessutom har det byggts en smoltledare som varit i funktion sedan våren 2015. Kostnaderna för fiskvägen och smoltledaren har helt bekostats av externa och allmänna medel. Lennart Tyrberg, projektledare på Energikontor Sydost, uttrycker sin uppfattning om projektet på följande sätt: ” Stocke är ett lysande exempel på hur man kan producera förnybar el samtidigt som man tar stor hänsyn till både kultur- och naturvärden. Den nya kraftstationen har utformats så att den passar in i den historiska miljön och den nya fiskvandringsvägen har gjort att dammen inte längre stoppar vandrande fisk. Jag hoppas att Stocke kan inspirera och visa hur man kan bygga ut småskalig vattenkraft så att den bidrar till både kultur och naturvärden”. Det som möjliggjort projektet är en positiv samverkan mellan flera aktörer. Under projektets gång har myndigheter, kommun, fiskeorganisationer m.fl., nätägaren E.ON, elhandelsföretaget Bixia ställt upp. De har stöttat utan att ställa upp orimliga hinder. Kraftverket i Stocke är ett exempel på att det tidigare gick ”att göra det omöjliga möjligt”. I april i år genomfördes ett tillsynsbesök i Stocke av Länsstyrelsen i Kronoberg. Vid tillsynsbesöket framkom att det inte fanns några anmärkningar på anläggningen eller skötseln av anläggningen. Ärendet avslutades därmed. Konklusion; varför går det inte ”att göra det omöjliga möjligt” i dag? Men varför är det inte möjligt att i dag genomföra liknande projekt som Stocke i dag? Visserligen är Stocke ett litet kraftverk men frågan är intressant ur principiell synpunkt. När tillståndsprocessen för Stocke genomfördes för ca 15 år sedan låg kostnaderna för den på en hanterbar nivå. I dag ligger nivån på ca 500 000 kronor och uppåt och med risk för att ändå få nej på en ansökan. Dessutom, andra problem på grund av förändrat, negativt agerande från några av myndigheterna. Går det att påverka den negativa utvecklingen? Svaret måste vara ja, trots att uppförsbacken är i dag hög . Ramlagen ger stort utrymme för tolkningar och svaret är att regelverket måste ändras så att myndigheternas agerande blir som i dag. Ett annat exempel i sammanhanget är att vattenmyndigheternas tjänstemannaförslag till åtgärdsprogram för åren 2015 – 2021. Växjö kommun har hos regeringen yrkat att myndigheternas förslag revideras med större lyhördhet och kunskap om berörda branscher, SKL och kommunerna. Man anser att det är bättre att Sverige beslutar om genomförbara och väl underbyggda åtgärdsprogram 2 år senare än planerat, än att vi ger oss själva ogenomförbara beting. Med ett perspektiv där fler intressen sammanvägs på den politiska nivån borde det gå att få till en förändring och ett mer för framtiden anpassat regelverk . Frågan måste upp på Energikommissionens bord – detta är rätt forum! Men det brådskar! Christer Langner fd vd på Växjö Energi AB