Det finns ett välkänt talesätt som gör sig påmint när man ser till den situation som många anrika småskaliga vattenkraftanläggningar just nu befinner sig i: Man inte ska låta det bästa vara det godas fiende, skriver Cecilia Widegren, riksdagsledamot för M i Skaraborg som arbetat mycket för småskalig vattenkraft, i en debattartikel. "När flera länsstyrelser nu vill ompröva miljötillstånden för anläggningar - en del av dem finns på platser där man hämtat kraft ur vattnet i flera hundra år - är det med det bästa för ögonen. Sverige är och ska fortsatt ha mycket höga ambitioner på miljöområdet. Men att riskera både klimat- och tillväxtfrämjande verksamhet som sedan länge ingått som en del av natur- och kulturlandskap, blir det tydligt att pappersarbetet angående tillståndsansökningar blir viktigare, än att till exempel ha en kvalitetsmässig god tillsyn. Det goda kommer i andra hand. Bakgrunden till länsstyrelsers agerande är att de av miljödepartementet 2012 fick extra anslag för att öka tillsynen av bland annat vattenkraften. Syftet med detta var att öka insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) uppfattning var att tillsynen skulle bedrivas för att åstadkomma miljöförbättrande åtgärder. Samma myndighet har sedan mot bakgrund av domar i Mark- och miljööverdomstolen sett möjligheten att kräva att äldre vattenkraftverk ska söka nya tillstånd enligt miljöbalken. De drabbade producenterna menar å sin sida att myndigheter frångått den ursprungliga principen om att man ska åstadkomma miljöförbättrande tillsyn. Det är nu flera problem med myndigheters agerande. Dels agerar man mot vattenkraftsproducenter innan vattenförvaltningens utpekande av kraftigt modifierade vatten är klar. Dels pågår en diskussion kring själva rättsläget för de gamla tillstånd som gäller dessa anläggningar. Inget bör föregripas. All el- och energiproduktion påverkar vår gemensamma miljö, på olika sätt. Oavsett vilken sorts verksamhet för att producera el vi använder oss av medför denna en större eller mindre påverkan på miljön. Den stora fördelen med vattenkraften är att den inte orsakar utsläpp av växthusgaser. Vi är i ett läge där ny vattenkraft inte kan komma på fråga utan stora ingrepp i naturen, och många älvar är helt skyddade från vidare utbyggnad. Att i detta läge försvåra och fördyra för befintlig vattenkraft, utan att ens ha alla fakta på bordet och invänta övriga utredningar, är kortsiktigt och riskerar välfungerande verksamheter med både långa traditioner och miljövänligare energikälla. Med anledning av detta har jag motionerat i Sveriges Riksdag om behov av nödvändiga förändringar." Cecilia Widegren (M), riksdagsledamot Skaraborg http://www.lantbruk.com/debatt/slapp-pa-regelverket-och-lat-vattenkraften-floda

OBS! Kallelse till stämman har den 30 mars skickats ut med mail till alla som anmält mailadress och i brev till övriga Välkommen till SVAF:s Årsstämma 18 och 19 april 2015 Linköpings Universitet Lördag 18 april:           EU-kommissionen undersöker återuppbyggnad av småskalig vattenkraft i RESTOR Hydro projektet kl 12 - 17 Tillåter svenska myndigheter återstart? Vad vet vi hittills? Vad säger politikerna? Vatten och kulturmiljö Tillståndsprocess: Miljökonsekvensbeskrivningar och omlöp/ fiskvägar/faunapassager Vilka krav ställs? Nya Investerare i vattenkraft Kooperativ för vattenkraft – fungerar det? Middag med guidning bland flygplanen på Flygvapenmuseet Söndag 19 april kl 10 – c:a 14               SVAF:s årsstämma Presentation av konsekvensrapport vid utrivning av Svartåfors vattenkraftstation strax utanför Linköping Kraftverksbesök Tekniska verken Linköping SVAF:s årsstämma Linköpings universitet 18-19 april 2014 Anmälan Namn: _________________________________________________________________________ Adress: _____________________________________________________________________ adress: __________________________________________________________________________________ Antal kaffe 50 kr: Lördag em ____ Antal lunch 150 kr: Lördag __________________ Antal middag 750 kr: lördag kväll _______________________________________ (vin ingår inte) med inträde till flygvapenmuseet samt guidning Årsstämmodagen – söndag – bjuder SVAF medlemmar på kaffe och lunch För ytterligare information kontakta: Kansliet 0346-20001, 0708-727216 För anmälan: Maila, posta anmälan eller kontakta kansliet. Närmaste hotell Scandic Linköping Väst 013-495 50 00 Uppge kod: SVE180415_014 för rum + frukost 850 kr i dubbelrum och 750 kr i enkelrum http://www.scandichotels.se/Hotels/Sverige/Linkoping/Scandic-Linkoping-Vast/#.VQCo3st0zIU

NWT/Provinstidningen Dalsland skriver: Det var i måndags som Verkån fick en ny, lättklättrad vattentröskel för öring. Sten för sten lades ovanpå varandra framför den gamla kraftdammen vid Riperud, cirka 200 meter från utloppet i Ärrsjön. Därefter drogs det en ny fåra. – Tidigare tog det stopp för öringen här. Men nu, när vattnet kommer att ledas runt hindret, tror vi att de kan gå ytterligare 600–700 meter, säger Thomas Jansson, som arbetar för Hushållningssällskapet Värmland. Han och Hushållningssällskapet hoppas att bygget i Fröskog ska kunna användas som referensmaterial inför framtida projekt i samma anda. – Det kommer att ske en utvärdering, men den får göras i höst, säger han. Bakom projektet står även Ärrsjöns fiskevårdsförening och länsstyrelsen i Västra Götaland, som finansierar projektet. Slutnotan väntas landa någonstans kring 100 000 kronor. http://www.nwt.se/amal/2015/06/18/battre-vandring-i-verkan Om du inte kan läsa artikeln beror det på förmodligen på att du inte är prenumerant....

Här presenteras remissvaren för Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). OBS! Du kan eventuellt behöva kopiera och klistra in adressen nedan. http://www.regeringen.se/sb/d/18366

Utdrag ut Hav- och vattenmyndighetens remissyttrande: Havs- och vattenmyndigheten ser positivt på de förändringar som föreslås i utredningen och menar att dessa ar mycket angelägna för att effektivisera implementeringen av relevanta miljökrav på verksamheter som påverkar Sveriges vattenmiljöer. Vi tillstyrker forslagen om generella föreskrifter, ändringstillstånd och kravet på miljörapport. Vi tillstyrker aven det föreslagna systemet i 19 a-g §§ lag (1998:811) om införande av miljöbalken, men menar att det behöver förtydligas i vissa delar. Myndigheten avstyrker dock förslaget till ändring av 5 § 2 stycket lag (1998:811) om införande av miljöbalken när det galler begreppet urminnes hävd. Havs- och vattenmyndigheten menar att de föreslagna förändringarna kommer att leda till en miljöanpassning av vattenkraftverk och dammar utan att det kommer att påverka Sveriges elförsörjning i någon större omfattning. Havs- och vattenmyndigheten anser att det direkt i paragraferna ska anges att länsstyrelsen får "förelägga" om tillståndsprövning. Vidare vore det bra om det även framgår direkt i lagtexten att domstolen, vid händelse av att länsstyrelsens beslut överklagas, endast ska bedöma om länsstyrelsen har uppfyllt de formella kraven på att fatta det aktuella beslutet, t.ex. att lansstyrelsen har haft rätt uppgifter om tillståndets ålder m.m. och att det därigenom funnits formella förutsättningar for att meddela ett föreläggande. Havs- och vattenmyndigheten ser risker med att domstolen börjar prova om det funnits miljömässiga förutsättningar för att meddela ett föreläggande. Ett sådant förfarande kommer att binda upp myndigheternas resurser i överklagningsärenden istället for att dessa läggs på tillståndsprocessen. Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten i samråd med Kammarkollegiet och Energimyndigheten ska ta fram en vägledande prioriteringsgrund for vilka verksamheter som behöver nyprovas. Havs och vattenmyndigheten anser inte att denna vägledning ska vara avgörande för att Lansstyrelserna ska kunna förelägga om en prövning. Förelägganden måste kunna ske direkt efter att bestämmelserna har trätt ikraft.

Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) Energiutskott föreslår att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten inkluderande prisfrågan utgående från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Av speciellt intresse är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el. Energiutskottets globala 2050 scenario med en primär energitillförsel på 170 000 TWh utgår från att andelen fossil energi begränsas så att tvågradersmålet enligt IPCC 2007 inte överskrids. Fram till 2050 beräknas enligt International Energy Agency 316 000 miljarder dollar behöva investeras globalt för att klara detta mål. För Sveriges del gäller det att förvalta och utveckla den förnämliga energimix vi redan har till gagn för landets näringsliv och dess invånare. Inom EU produceras en stor del (53%) av elen med fossila bränslen och därför är satsningar på vindkraft och solkraft som ersättning för fossilkraft högprioriterat. I och med en ökande andel väderberoende förnybar el från sol och vind kommer stora krav att ställas på utbyggda elnät, ökad reglerkraft och energilagring – allt till mycket höga kostnader. Den stabila och fossilfria svenska elkonsumtionen riskerar inom en utbyggd europeisk elmarknad att spädas ut till att bli både instabil, delvis fossilbaserad och mycket dyrare. Svenska politiker har här ett stort ansvar att tillvarata svenska intressen. Paradoxalt nog minskar svensk industris konkurrenskraft eftersom elpriserna i Sverige höjs som en följd av höjda avgifter på fossila bränslen trots att svensk el är praktiskt taget fossilfri. Anledningen är att elpriset på den nordiska elmarknaden sätts av marginalkostnaden som bestäms av priset på fossilt producerad el. Genom en allt större integration av de svenska och europeiska elnäten kommer denna situation att accentueras. Det politiska inflytandet över konsumentpriset på el är emellertid stort genom statligt ägda Vattenfall, som är en inflytelserik aktör på den nordiska elmarknaden, genom det statliga Svenska Kraftnät samt genom skatter och lagstadgade avgifter. EU får allt större inflytande över den svenska energipolitiken. EU-kommissionen måste i förhandlingarna beakta medlemsländernas olikheter. Det är exempelvis inte rimligt för svensk ekonomi att bygga ett stort antal subventionerade vindkraftverk för elproduktion – på export! – när Sverige redan är självförsörjande på fossilfri el. Mot bakgrund av dessa omständigheter föreslår Energiutskottet att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten inkluderande prisfrågan utgående från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Av speciellt intresse är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el. Källa: Kungliga Vetenskapsakademien http://www.kva.se/sv/Om-akademien/Akademinyheter/nr-2-2013/Energiutskottet-Sverige-bor-forvalta-sin-unika-energimix/

REPLIK. Älvräddarna har missförstått vårt resonemang om de små vattenkraftverkens betydelse, svarar kommunikationschef Camilla Koebe på Ingenjörsvetenskapsakademien i Ny Teknik. Den statliga utredningen ”Ny tid ny prövning – förslag om ändrade vattenrättsliga regler” har som huvudförslag att alla vattenkraftverk ska kunna miljöprövas på nytt. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är självklart positiv till miljöprövning. Men utredarnas förslag bidrar inte till att öka andelen förnybar energi, minska klimatbelastningen och upprätthålla konkurrenskraften. Istället kan den svenska vattenkraftens bidrag till klimatneutral elproduktion påverkas allvarligt i negativ riktning. IVA avråder därför från att utredningens förslag genomförs. Organisationen ”Älvräddarna” har i en debattartikel i Ny Teknik den 29 januari 2014 ifrågasatt IVAs uttalande om de 1 900 småskaliga vattenkraftverkens betydelse för regleringen av elnätet. En fråga som överhuvudtaget inte berörs i vårt remissvar. Vi har sagt att dessa kraftverk producerar en energimängd som motsvarar cirka 40 procent av all vindkraftsproduktion i Sverige och dessutom representerar en reglermöjlighet i samma storleksordning. Siffran bygger på den i dag gällande definitionen av småskaliga vattenkraftverk, det vill säga anläggningar med en effekt mindre än 10 MW. Dessa producerar totalt cirka 4,3 TWh, att jämföra med de knappt 10 TWh som vindkraften producerade 2013. De små vattenkraftverkens bidrag är alltså betydande, till skillnad från vad Älvräddarna hävdar. Vi tror på ett energisystem där olika produktionsslag samverkar. Vi menar att små vattenkraftverk har en viktig roll att spela och har valt att jämföra med en annan förnybar energikälla i form av vindkraft. Vattenkraft är förutsägbar och kräver därför inte reglerkraft på samma sätt som vindkraft. Även de små vattenkraftverken bidrar därigenom till reglerkraft som behövs vid väderberoende produktion som vindkraft. Vi menar med ”reglermöjlighet” alltså inte den kortsiktiga reglering (så kallad frekvensreglering) som beskrivs i debattartikeln. Därför drar vi slutsatsen att Älvräddarnas kritik av IVAs uttalande helt och hållet bygger på ett missförstånd från deras sida. Camilla Koebe , kommunikationschef IVA http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3802240.ece

Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt har fattat beslut i tre mål rörande fiskvandringsvägar och biotopåtgärder vid kraftverk i Mörrumsån. Vid Fridafors nedre och övre kraftverk ska fiskvandringvägar skapas och vid Granö kraftverk ska biotopåtgärder vidtas. Fridafors nedre och övre kraftverk och Granö kraftverk utgör fiskvandringshinder i Mörrumsån. Genom återupptagande av de gamla tillståndsmålen har Mark- och miljödomstolen prövat de latenta villkoren för kraftverksägarna och beslutat att fiskeåtgärder ska vidtas vid de tre kraftverken. Vid Fridafors båda kraftverk ska kraftverksägaren skapa fiskvandringsvägar. När det gäller Granö kraftverk ska kraftverksägaren vidta biotopåtgärder så att nya reproduktionsområden skapas för havsvandrande lax och havsöring. Målnummer: M 1109-08, M 1110-08 och M 1069-12 http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Pressrum/Nyheter-och-pressmeddelanden/Domar-om-fiskvandringsvagar-vid-kraftverk-i-Morrumsan-/

Framtidens Energi bilaga i Dagens Industri januari 2014: Genom att skaka liv i gamla småskaliga vattenkraftverk, och modernisera befintliga, kan produktionen av förnybar energi öka ordentligt. Men i Sverige är utbyggnad och åtgärder av vattenkraft en dyr historia. Boven i dramat: en svensk övertolkning av EU:s vattendirektiv. Gunvor Axelsson, ordförande Svensk vattenkraftförening (SVAF), förklarar: – När vattenkrafttillstånd söks, oavsett om det gäller själva anläggningen eller att bygga en fiskväg, måste målet prövas i miljödomstolen. Många myndigheter har åsikter och särintressen i frågan, vilket ofta leder till omfattande rättslig verksamhet. Kostnader som tillståndsprövningen genererar får den som ansöker om tillstånd stå för. Trots att miljödomstolen uppmanat myndigheter att samordna ärenden, blir vattenmålen oftast en dyr historia för SVAF:s medlemmar. Det hindrar tydligt viljan att våga satsa framåt och utveckla verksamheten. Enligt Gunvor Axelsson bottnar framväxten av dyra juridiska tvister och rättegångar i Sveriges hårda tolkning och implementering av EU:s vattendirektiv. Dagens tolkning har bidragit till att Kammarkollegiet styrt om sin verksamhet och numera engagerar sig i minsta vattenmål. Det, tillsammans med andra myndigheters prövningar, tär. En mer nyanserad tolkning av direktivet hade enligt Axelsson kunnat bidra till en effektiv kraftutbyggnad, kantat av praktiskt motiverade miljöförbättrande åtgärder i vattendragen. Dubbla budskap – Man tar i så att man håller på att ta död på vattenkraften. I fallet med vattendirektivet har svenska myndigheter släppt ner bestämmanderätten till tjänstemän långt ute i linjen, utan att ha en god styrning av deras uppdrag och vad de ska åstadkomma. Handläggarnas förslag på tillämpning och implementering har sedan tagits ganska okritiskt. Detta har lett till att intressen som inte ser fördelarna med en väl reglerad vattenkraft, fått allt för stor genomslagskraft. En sak som gör Axelsson förbryllad är att SVAF, parallellt med att svenska myndigheter dragit en krångelstrumpa över EU:s vattendirektiv, fått uppdraget att inom ramen för EU-projektet RESTOR Hydro (Renewable Energy Sources Transforming Our Regions) identifiera och återställa lämpliga historiska platser, kvarnar och vattenkraftverk. – Det är bra märkligt att EU ber oss se över möjligheten att öka produktionen av förnybar energi från småskalig vattenkraft, samtidigt som Sverige använder ett EU-direktiv för att ta kål på svensk småskalig vattenkraft. Tolkningen behöver verkligen ses över, fastslår Axelsson Text: Christina B. Winroth http://framtidensenergi.net/artikel/eu-forordar-utbyggnad-sverige-bromsar/

I en debattartikel i Ny Teknik skriver Elforsks VD Magnus Olofsson att förlusterna i våra elnät motsvarar hela den svenska vindkraftsproduktionen: Och med de smarta elnäten kommer förlusterna öka. Hursomhelst, oavsett begrepp så vill vi att elanvändningen mer ska följa tillgången på el från exempelvis vindkraft. Det är bra. Blåser det mycket ska värmepumpar dra på för allt vad som går och lagra in värme i ackumulatortankar och byggnadsstommar. Men vad händer då i elnäten? Jo, när många grannar har värmepumpar som går för fullt så ökar strömmen genom kablar och transformatorer. Och dubbleras strömmen så fyrdubblas värmeutvecklingen i de strömförande ledarna. Smarta elnät leder då till att nätförlusterna ökar. Vad kan då göras? Det finns en enkel lösning. Kablar och transformatorer kan uppgraderas. Kablarna före sista transformatorn kan bytas från 10 kilovolt till 20 kilovolt som ett exempel. Högre spänning ger lägre ström för samma effektbehov. Då minskar förlusterna. Större och effektivare transformatorer kan ersätta mindre. Klenare kablar för lågspänning kan bytas mot grövre. På längre sikt är likström tänkbart. Allt kostar dock. Men skulle inte teknik för smarta elnät jämna ut belastningen i elnäten? Exempelvis så att elbilar inte laddas samtidigt. Visst – det går alldeles utmärkt. Det är en annan tillämpning. Men redan nu motsvarar den svenska vindkraften vissa timmar en fjärdedel av elanvändningen i landet. Vattenkraften utjämnar variationerna och därför släpps vattnet allt ojämnare igenom kraftverken. Vill vi att elbilsladdningen framför allt ska ske när det blåser mycket så kan vi behöva förstärka distributionsnäten. Eller acceptera högre nätförluster – som redan nu motsvarar hela vindkraftsproduktionen i Sverige. Nu kraftsamlar Sverige och regeringen genom Samordningsrådet för smarta elnät. Erfarenheter från våra forsknings- och demonstrationsprojekt möts. Området är komplext och det finns inga enkla sanningar. Vi behöver bygga mer kunskap om hur tekniken för smarta elnät bäst ska användas i det nya energisystemet. Magnus Olofsson , vd Elforsk och Värmeforsk http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3799026.ece http://www.second-opinion.se/energi/view/2794

Inledningsvis finner ArbetSam det mycket märkligt att det i utredningsgruppen inte funnits en enda person som representerar kulturmiljö. Varken en professionell representant eller någon representant för civilsamhället. ArbetSam beräknar att mer än 300 museianläggningar berörs av utredningen. ArbetSam är en museiförening som organiserar arbetslivsmuseer. Bevarandet av industrisamhällets kulturarv har i mycket stor omfattning överlåtits till civilsamhällets organisationer. Där finns de kunskaper och resurser som krävs för ett långsiktigt och hållbart bevarande av kulturarvet. Inom ArbetSam finns dock inte den juridiska expertis som krävs för en konsekvensanalys av förändrade vattenrättsliga regler och hur dessa påverkar de arbetslivsmuseer som finns vid eller äger/driver dammanläggningar. Utredningsförslaget berör en stor del av industrisamhällets kulturarv, 2 000 vattenkraftverk och 11 000 dammar. I kapitlet 14.3.1 Berörda verksamheter och anläggningar beskriver utredningen vilka anläggningar som berörs. Ingenstans i detta kapitel beskrivs de dammar som byggts för att utvinna kraft till industriella anläggningar, manufaktursmedjor, masugnar, stampar, kvarnar, sågverk, smältsmedjor, yxfabriker, mekaniska verkstäder, gjuterier, gummifabriker, pappersbruk, gruvor, järnbruk, blåsmaskiner osv. Detta kan bara bero på att ingen kulturmiljöexpertis deltagit i utredningsförfarandet. Länk till remissvaren: http://www.regeringen.se/sb/d/18366

Svensk Energi begär att även Kammarkollegiet bör inkluderas i regeringens översyn av myndigheterna inom miljöområdet. Det framgår av en skrivelse från branschorganisationen till miljöminister Lena Ek. Regeringen beslutade den 14 november 2013 att utse en särskild utredare att ”pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna under miljödepartementet”, kommittédirektiv 2013:101. Till särskild utredare utsågs Göran Ekström, före detta generaldirektör vid Arbetsgivarverket. ”Översynen bör inte begränsas till myndigheter som ligger under Miljödepartementet utan bör omfatta myndigheter som har viktiga uppgifter inom ramen för miljöpolitiken. Således bör även de delar av kammarkollegiets verksamhet som berörs av miljöpolitiken omfattas av översynen”, skriver Svensk Energi i sitt brev.