Sökresultat

Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkade "I vått och torrt" har nu kommit. Konsekvenserna för den småskaliga vattenkraften framstår efter en snabb genomläsning som lika förödande som de i delbetänkandet "Ny tid - ny prövning" som innebär nyprövning av i princip alla anläggningar. Ensamutredaren Henrik Lövs slutsats är att alla ersättning vid omprövning skall tas bort. Det framstår också som om de småskaliga ska drabbas värst eftersom konsekvenserna där enligt utredaren - med referens till Hav- och Vattenmyndigheten - blir försumbara... I betäkandet står bl.a.: "Om vi istället inför en minimitappning motsvarande MLQ i kraftverk mindre än 10 MW blir produktionsminskningen 423 GWh eller 0,67 % av den totala vattenkraftsproduktionen. Värdet på ekosystemtjänster som då återskapas i över 1000 vattenförekomster är sannolikt många gånger större. Det skulle innebära minimitappning i över 1600 vattenkraftverk. Det är dock inte säkert att förlusten blir så stor eftersom mindre kraftverk inte alltid kan köra på så låga flöden utan måste spilla vattnet. Om minimitappningen i kraftverk mindre än 10 MW istället sätts till 5 % av MQ (medelvattenföringen) tappas maximalt 189 GWh av produktionen.Sammanfattningsvis menar Havs- och vattenmyndigheten att en ökad minimitappning samt byggande av fiskvägar inte behöver leda till några omfattande konsekvenser för Sveriges elförsörjning eller på vattenkraftsbranschen som helhet. Genom att avsätta en viss procent av produktionsvärdet i t.ex. en fond skulle branschen gemensamt kunna finansiera sina miljöåtgärder." SVAF:s Walter Johansson, Svensk Energis Gun Åhrling-Rundström och LRF:s Ulf Wickström vänder sig i sina särskilda yttranden mot stora delar av utredningens förslag och problemen för den småskaliga vattenkraften sammanfattas väl av Ulf Wickström: "Jag kan dock konstatera att förslagen inte innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier för enskilda verksamhetsutövare och fastighetsägare. Viktiga sådana garantier är t.ex. begränsningsregeln i 24 kap 5 § femte stycket MB, ersättningsbestämmelser vid omprövning, men också förutsättningarna för när ett ingripande ska ske. Enligt min uppfattning har tillräcklig hänsyn inte tagits till att det gäller befintliga, lagenliga verksamheter som sedan lång tid bedrivits med samhällets godkännande (även om denna inte har manifesterats i form av tillstånd). Fokus har främst legat på att alla verksamheter ska ha moderna tillstånd, snarare än att de verksamheter som orsakar problem ska åtgärdas. Förslagen innebär också i stora delar en omfattande omfördelning av kostnader till verksamhetsutövare och fastighetsägare som riskerar att få orimliga konsekvenser." http://www.regeringen.se/sb/d/18519/a/241583

INSÄNDARE I SMÅLANDS-POSTEN: Genom att skapa sammanhängande vandringsvägar för fisk och avstå från små olönsamma vatten­kraftverk som hade krävt mycket stora investeringar återskapar man här en vatten­väg som den såg ut för hundratals år sedan. I Sydsverige är det svårt att hitta en lämpligare­ strömfåra att återskapa säger utredningen. Ta det unika tillfället säger vi. I Tekniska nämnden i april gick Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet på det framsynta förvaltningsförslaget som alla partier hade stött i arbetsutskottet. Alliansen följde Folkpartiets förslag att utreda vidare om kanske Hanefors ändå skulle kunna drivas­ som kraftverk. Någon eller några privata intressenter hade hört av sig, sades det. Votering 8–7. Vi rödgröna stod för biologisk mångfald men förlorade voteringen. Alliansen valde att låta privata intressen gå före miljö­intresset. Vi tror knappast att Allian­sen i Växjö hinner sälja ut Hanefors före valet i september. Och efter valet har ju väljarna bestämt ­vilka partier som ska besluta om viktiga miljö­frågor. Malin Lauber (S), vice ordförande i Tekniska nämnden Örjan Mossberg (V), ledamot i Tekniska nämnden Lars Edqvist (MP), ledamot i Tekniska nämnden   http://www.smp.se/nyheter/lobbyn/mangfald-gar-fore-liten-privat-kraftstation%284304063%29.gm

Mötet i föreningshuset i Tråvad bevakades av lokala medier: I Radio Skaraborg intervjuas Gunnar Eriksson: Gunnar Eriksson har drivit Brotorps kvarn i Tråvad sedan 1975. År 2015 går tillståndet ut och han befarar att det kan bli mycket kostsamt. – Kvarnen är skattlagd en gång i tiden, det innebär att den har tillstånd. Kostnaderna för att söka nytt tillstånd kan hamna runt 400 000. Gunnar Eriksson tycker inte att länsstyrelsen har skött den här frågan bra. – De kunde ju ha fört en dialog. Om de nu vill ha fiskvägar och vad det är de vill så kunde vi ju ha diskuterat det. Nya Lidköpings-Tidningen skriver: "I måndags bjöd ett tiotal kvarnägare in lokala politiker för att lufta sin oro över den pågående utredningen, vars resultat kan innebära att kvarnägarna tvingas söka nya miljötillstånd för att få fortsätta sin verksamhet. Tidsfristen går ut redan under 2015. – Vi behöver er hjälp. Vi vill att ni hjälper oss att bromsa länsstyrelsen, sade Hugo von Scheele, som äger Algutstorps kvarn. Vid mötet, som hölls i Tråvad, medverkade Gunvor Axelsson, ordförande i Svensk vattenkraftförening, och menar att länsstyrelsen har för bråttom med förelägganden om nya tillstånd och att man feltolkar EU-rättens krav för vattenkvalitet och påverkan på flora och fauna. Varken hon eller de kvarnägare som deltog i mötet kan se att ett förslag om nya prövningar skulle innebära förbättringar i vattensystemen. Kvarnägarna är kritiska till hur länsstyrelsen hanterar frågan. – Man kunde ha fört en dialog med oss, menar Gunnar Eriksson. Nya miljötillstånd betyder dryga kostnader för tillståndsansökan. Det kan röra sig om flera hundra tusen kronor. Effekten av det kan bli att många små kraftverk läggs ned. – Det påverkar i sin tur sysselsättning och kapar möjligheterna till landsbygdsutveckling, menar Hugo von Scheele."

I dag (10 februari 2014) åpner Norsk vannkraftsenter (NVKS) i Trondheim med mål om å gjøre forskning og studier innen vannkraft mer interessant blant dagens ungdom. – Det er en myte at vannkraft er et fagfelt som er ferdigforsket. Gjennom å stifte Norsk vannkraftsenter vil forskningsmiljøet samarbeide tettere med bransjen, og dermed gjøre studier innen dette fagfeltet mer attraktivt, sier professor og senterleder for NVKS ved NTNU, Ole Gunnar Dahlhaug. – Vi har relativt god tilgang på studenter som skriver masteroppgaven hos oss, men mange rekrutteres til oljebransjen hvor lønningene er høye og det fortsatt er mye nytt som skjer. Men det mange ikke vet er at det skjer mye spennende i kraftbransjen også. Vi har store utfordringer blant annet med hvordan kraftbransjen skal tilpasse seg vindkraft, samt hvordan vi skal videreutvikle alle de kraftverkene som begynner å bli utdaterte, sier førsteamanuensis ved NTNU, Pål-Tore Storli. Teknisk Ukeblad, 10 feb -14

Svenskarna gillar sin vattenkraft. Ändå sätts landets mest mångsidiga energikälla och miljardbelopp nu på spel på ett unikt sätt, skriver Kjell Jansson på Svensk Energi tillsammans med Mikael Odenberg på Svenska kraftnät i en debattartikel i Dagens Samhälle: Enligt SOM-institutets mätning från 2012 så vill 43 procent av svenskarna satsa mer på vattenkraft de närmaste 5-10 åren och 44 procent ungefär som i dag. Endast 6 procent vill satsa mindre eller avstå från vattenkraft. De förslag som Vattenverksamhetsutredningen lämnat i sitt delbetänkande går i helt motsatt riktning. Dessutom innebär förslaget att regeringen lämnar ifrån sig ansvaret för energipolitiken till tjänstemän på landets länsstyrelser. Vi är många som förvånas över detta höga spel med landets mest mångsidiga energikälla. Vattenkraften började byggas ut för över 100 år sedan och möjliggjorde elektrifieringen och industrialiseringen av Sverige. Elen kan på så sätt sägas ligga till grund för det samhälle och välstånd vi har i dag. Vattenkraften, tillsammans med kärnkraften, är det som gjort det möjligt för Sverige att ha ett av världens renaste elsystem med mycket låga klimatpåverkande utsläpp och en stor andel förnybar elproduktion. Det är detta som nu riskeras. --- Förespråkare för förslaget menar att vi överdriver risken med en lag om ny prövning av vattenkraft. De menar att det inte finns någon risk för att större kraftverk försvinner. Att det finns lagar som skyddar dem. De säger att det inte är ”rimligt” att mer än några procent hotas. Att det inte handlar om den viktiga reglerkraften. För det första: Varje anläggning ingår i ett komplext system. Många kraftverk är sammanlänkande och även små kraftverk har en viktig roll i helheten. Vattenkraftens reglerfunktion är helt nödvändig för en stabil och säker elleverans till samhället. Behovet av reglerförmåga ökar dessutom med en växande andel väderberoende och förnybar elproduktion. Vi anser att utredningen missat att analysera konsekvenserna av ett eventuellt tapp av reglerkraften. Förväntad framtida nederbörd är ett klent argument då det inte finns någon garanti för var nederbörden faller, eller om den kommer som snö eller regn, vilket är av största vikt. För det andra : Om vi vänder på resonemanget: om en lag säger att all vattenkraft inte bara kan utan ska prövas som ny, vem är det då som ska avgöra vad som är "rimligt"? Hur garanteras att bara en viss mängd vattenkraft stängs? Indirekt anser utredaren att denna politiskt känsliga rimlighetsbedömning i realiteten ska läggas på tjänstemän på länsstyrelsernas miljöenheter. Varför denna jätteapparat för att kräva ny prövning? Det handlar om nästan 2 000 kraftverk och kostnaden för detta måste tas ut någonstans. I slutänden är det den svenska elkunden som får betala – dels för juridiska kostnader, dels i minskad produktion vilket också går i samma riktning. ---- En annan viktig aspekt är att det parallellt pågår flera andra utredningar och projekt i vattenfrågan: Havs- och vattenmyndighetens arbete, tillsammans med Energimyndigheten, om nationell strategi för åtgärder inom vattenkraften och Miljömålsberedningen om en långsiktig och hållbar vattenpolitik. Dessutom ny lagstiftning inom dammsäkerhet och frågan om fastighetstaxering av vattenkraftverk. Kjell Jansson , vd Svensk Energi Mikael Odenberg , generaldirektör Svenska Kraftnät Klicka på länken för att läsa hela artikeln: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/nytt-miljoefoerslag-saetter-vattenkraften-pa-spel-7644

En tysk expertgrupp menar att den tyska lagen om att öka andelen förnybar energi inte är bättre för miljön eller ökar innovationen men däremot är en kostsam historia. Den statliga utredningen, som beställts av tyska regeringen och författats av expertkommittén EFI, överlämnades till förbundskansler Angela Merkel på onsdagen. Och utredningens kritik mot den tyska lagen om att öka andelen förnybar energi är bitande. ”Kommissionen ser inget rättfärdigande för fortsättandet av lagen om förnybar energi. Lagen gör elen dyrare, men för inte med sig ett bättre klimatskydd och har inte heller lett till fler innovationer”, heter det i pressmeddelande från EFI som består av sex tyska professorer inom olika områden. Energilagen trädde i kraft 2000 med målet att öka andelen förnybar energi. Mellan införandet och 2013 har andelen ökat från 7 till 23 procent. 2050 är målet att andelen ska ligga på minst 80 procent. Samtidigt visar en annan studie att den tyska exporten under 2013 skulle ha varit motsvarande 135 miljarder kronor större om inte dess industri behövt betala det högre energipriset som övergången till förnybar energi för med sig. Studien slår också fast att prisökningen slagit oproportionerligt hårt mot små och medelstora företag, rapporterar Financial Times. Fredrik Haglund Europaportalens korrespondent i Bryssel E-post: fredrik.haglund@europaportalen.se Twitter: @Fredrik_Haglund http://www.europaportalen.se/2014/02/hard-kritik-mot-tysk-energipolitik

Sveriges Radio Värmland har intervjuat Christer Hedberg; "Vattenverksutredningen innebär att alla kraftägare får söka nya tillstånd enligt Miljöbalken, något som kommer att ruinera de flesta företagare som driver små vattenkraftverk. Det tror Värmland Dalslands Vattekraftförening. De som drabbas hårdast är småskalig vattenkraft. Det finns hundratals mindre anläggningar i Värmland och dom flesta har inte råd att vare sig söka tillstånd eller investera i eventuella fiskvägar. Bara att söka nytt tillstånd är dyrt. - Det kan sluta med att kraftstationer får riva sina anläggningar, säger Christer Hedberg, ordförande i Värmland Dalslands Vattekraftförening." Chriuster betonar också i intervjun att kraftverksägarna vill samarbeta för att hitta andra, billigare lösningar. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5846450

Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att hantera stöd för lokalt ledd utveckling för samtliga fyra EU-fonder. Lokalt ledd utveckling går att jämföra med det som i Landsbygdsprogrammets föregående period benämndes Leader. - Lokala organisationer oavsett om man verkar i landsbygd eller i städer får nu bättre förutsättningar att utveckla sin hembygd. Det kan till exempel handla om nya företag, service, bredband eller besöksnäring. Verksamheter som lokalt skapar utveckling och nya jobb, säger näringsminister Annie Lööf. - Lokalt ledd utveckling är för mig synonymt med lokalt engagemang, ett underifrånperspektiv och att vilja göra skillnad för sin bygd. Genom att använda EU:s samtliga fonder underlättar vi för alla entreprenörer, kreatörer och landsbygdsutvecklare att förverkliga sina idéer och skapa jobb i hela landet, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

SVENSKT NÄRINGSLIV MILJÖRÄTT: Regeringens förslag om att alla vattenverksamheter måste söka om sina miljötillstånd har mött kritik från flera håll. Rafael De los Reyes Aragon, juris doktor, betonar att förslaget kan bryta mot internationell rätt. Vattenverksamhetsutredningens förslag om att alla företag måste söka om sina miljötillstånd har mött kraftig kritik. Det kan leda till allvarliga konsekvenser för företagen, miljön och samhället. Det framkom under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv. Men inte nog med att utredningens förslag möter kritik i Sverige. Rafael De los Reyes Aragon, som är juris doktor och som verkat en tid vid advokatfirman Foyen i Stockholm har analyserat betänkandet från ett internationellt perspektiv. Han anser att förslagen kan strida mot principerna om äganderätten som stadgas i folkrätten. Dessutom kan de krocka med EU-mål om förnybara energikällor och direktiv om vattenverksamheter, menar han. – Sverige har förpliktelser att följa regler även utanför landets gränser. Till exempel är Sverige skyldigt att jobba för att nå målen om mer förnybara källor, även om det inte är specificerat i direktivet hur de ska nå målet. Betänkandet kan nog tolkas gå emot det målet, säger han. Förslaget att alla vattenverksamheter ska ompröva sina tillstånd är åtföljd av en uppenbar risk att många anläggningar och verksamheter kan tvingas lägga ned. Det kan bryta mot rätten att äga. Ingen får berövas sina ägodelar, om det inte finns ett starkt samhällsintresse och det får inte ske utan rimlig ersättning, betonar Rafael De los Reyes Aragon. – För det första är det tveksamt om det finns ett sådant samhällsintresse. För att nå ett mål som står i konflikt med ett annat intresse (ägande) måste viss försiktighet råda. Ett sådant ingrepp måste ske på det minst skadliga sättet för de berörda. Det är tveksamt om det är uppfyllt. Sedan handlar det om ersättningsfrågan för de drabbade verksamheterna. – Verksamheter som blir av med sitt tillstånd har rätt till rimlig ersättning. Det kan handla om stora pengar. Dels handlar det om investeringar som redan har satts i rullning, dels om ersättning för förluster och återhämtning. Dessa saker är inte uppfyllda i förslaget, säger han. http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/miljoratt/svenska-miljoregler-kan-bryta-mot-internationell-ratt_589996.html

I en insändare i Norrköpings Tidningar skriver Sportfiskarnas generalsekreterare Stefan Nyström: Svensk Energi menar att den storskaliga vattenkraften och den viktiga reglerkraften kommer att hotas. Men storskalig vattenkraft är skyddad från att påverkas nämnvärt genom regler i både miljöbalken och EU:s vattendirektiv. Fokusera i stället på den småskaliga vattenkraften. Den bidrar med ytterst lite till elproduktionen och ger samtidigt stora skador på vattenmiljön. http://www.nt.se/debatt/default.aspx?articleid=9518776

Kommissionen reagerar på det rådande geopolitiska klimatet och EU:s importberoende genom att förespråka en ny europeisk strategi för trygg energiförsörjning. Till de viktigaste punkterna hör att diversifiera den externa energiförsörjningen, uppgradera infrastrukturen och fullborda EU:s inre energimarknad och spara energi. I strategin framhålls också behovet av att samordna nationella energipolitiska beslut och vikten av att tala med en röst vid förhandlingar med externa partner. Strategin bygger vidare på de framsteg som redan uppnåtts sedan 2009 års gaskris. Kommissionens förslag, inklusive åtgärder för att garantera en oavbruten energiförsörjning i vinter, kommer att diskuteras av EU:s stats- och regeringschefer vid Europeiska rådets möte den 26–27 juni. – EU har gjort mycket i efterdyningarna av gaskrisen 2009 för att förbättra sin försörjningstrygghet. Ändå är den fortfarande sårbar. Det spända läget i Ukraina har återigen gjort att detta har fått ökad betydelse. Med tanke på att vårt importberoende överstiger 50 % måste vi vidta ytterligare åtgärder. Kommissionen har i dag lagt fram en övergripande strategi som EU-ledarna ska diskutera i juni. Jag räknar med deras starka stöd, eftersom en ökad försörjningstrygghet ligger i allas vårt intresse. EU måste tala med en röst och agera samstämt när det gäller energitrygghet, säger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. – Vi vill ha starka och stabila partnerskap med viktiga leverantörer, men måste samtidigt undvika att bli offer för politisk och kommersiell utpressning. EU och dess medlemsländer har en lång att göra-lista framför sig: Tillsammans måste vi stärka vår solidaritet med mer sårbara medlemsländer. Vi behöver också fullborda den inre energimarknaden, förbättra vår infrastruktur, bli mer energieffektiva och bättre utnyttja våra egna energitillgångar . Dessutom måste vi öka leveranserna från olika externa energileverantörer, särskilt när det gäller gas. Endast konkreta åtgärder kommer att hjälpa, säger EU:s energikommissionär Günther Oettinger. För att garantera en energiförsörjning utan avbrott i vinter föreslår kommissionen omfattande riskbedömningar (stresstester). Dessa skulle genomföras på regional nivå eller EU-nivå genom att man simulerar ett avbrott i gasförsörjningen. Syftet är att kontrollera hur energisystemet kan hantera försörjningsrisker och utifrån detta utarbeta beredskapsplaner och införa reservsystem. Sådana system skulle kunna vara att man ökar gaslagren, minskar efterfrågan på gas genom övergång till andra bränslen (särskilt för uppvärmning), utvecklar infrastrukturen för krislägen t.ex. genom att skapa möjligheter till omvända flöden och genom att slå samman delar av de befintliga energitrygghetslagren. För att möta försörjningsutmaningarna på medellång och lång sikt föreslår kommissionen åtgärder inom flera nyckelområden: Att man fullbordar den inre marknaden för energi och bygger de infrastrukturlänkar som saknas är väsentligt för att snabbt kunna reagera på eventuella försörjningsavbrott genom att vid behov styra energiflödena inom EU dit där de behövs. Kommissionen har identifierat omkring 33 infrastrukturprojekt som är av avgörande betydelse för EU:s energitrygghet. Utöver det föreslår kommissionen att man utökar det mål som gäller sammankoppling av installerad elkapacitet till 15 % fram till 2030, med hänsyn tagen till kostnadsaspekter och potentialen för handelsutbyte i de berörda regionerna. (Medlemsstaterna har redan åtagit sig att garantera en sammankopplingsmöjlighet på 10 % fram till 2020.) Att man ökar antalet leverantörsländer och försörjningsvägar. År 2013 kom 39 % av EU:s gasimportvolym från Ryssland, 33 % från Norge och 22 % från Nordafrika (Algeriet, Libyen). Samtidigt som EU kommer att upprätthålla sina förbindelser med pålitliga partnerländer kommer den att försöka skapa kontakter till nya partnerländer och försörjningsvägar, t.ex. i området kring Kaspiska havet, genom att ytterligare bygga ut den södra gaskorridoren genom att utveckla gasmarknadsplatsen i Medelhavsområdet och genom att öka leveranserna av flytande naturgas. Att man stärker kris- och solidaritetsmekanismerna och skyddar kritisk infrastruktur. Kommissionen kommer i detta sammanhang bl.a. att se över bestämmelserna och genomförandet av förordningen om trygg naturgasförsörjning. Att man ökar den inhemska energiproduktionen: Detta omfattar ökat utnyttjande av förnybara energikällor och hållbar produktion av fossila bränslen. Att man bättre samordnar den nationella energipolitiken och talar med en röst inom den externa energipolitiken. Kommissionen har för avsikt att i ett tidigt skede medverka i sådana mellanstatliga avtal med tredjeländer som kan påverka försörjningstryggheten. Dessutom kommer kommissionen att se till att alla sådana avtal och alla infrastrukturprojekt inom EU:s territorium är fullständigt förenliga med relevant EU-lagstiftning. Att man främjar utvecklingen av ny energiteknik. Att man ökar energieffektiviteten. Eftersom byggnader står för 40 % av vår energiförbrukning och för en tredjedel av naturgasanvändningen, spelar denna sektor en avgörande roll. Bakgrund Den senaste tidens händelser har väckt oro i hela EU för hur man ska kunna säkra energiflöden utan avbrott och hålla energipriserna på en stabil nivå. Vid Europeiska rådets möte i mars 2014 åtog sig kommissionen att genomföra en fördjupad undersökning av EU:s energiförsörjning och att lägga fram en heltäckande plan för hur man ska minska EU:s energiberoende. Resultaten och förslagen kommer att diskuteras vid Europeiska rådets möte den 26–27 juni. Å ena sidan ökar den globala efterfrågan på energi och väntas öka med ytterligare 27 % till 2030. Å andra sidan minskade EU:s inhemska energiproduktion med nästan en femtedel mellan 1995 och 2012. I dag tillgodoses över 50 % av EU:s energibehov av leverantörer utanför EU: 2012 importerades nästan 90 % av den olja, 66 % av den gas och 42 % av de fasta bränslen som förbrukas i EU. Notan för detta är mer än 1 miljard euro per dag. Mer information MEMO/14/379 Den fördjupade undersökningen om den europeiska energiförsörjningen och meddelandet om en europeisk strategi för trygg energiförsörjning finns på Europeiska kommissionens webbplats om försörjningstrygghet: http://ec.europa.eu/energy/security_of_supply_en.htm

Den planerade kursen i småskalig vattenkraft i Karlstad den 28-29 april är inställd. Nästa kurstillfälle blir under hösten 2014. Denna kurs, Grundkurs i småskalig vattenkraft, har arrangerats över 15 år, har varit mycket populär och mer än 250 personer har gått kursen. Den har under åren utvecklats en hel del. Dagsprogramen är upplagda så att dag 1 innehåller huvudsakligen teknik och miljö medan dag 2 huvudsakligen omfattar ekonomi-, tillstånds-, försäkrings, och samhällsfrågor.