Vätternrödingen är nu akut hotad enligt en rapport från Högskolan i Skövde, skriver Dagens Industri . Anledningen är främst klimatförändringar. Däremot lär knappast åtgärder för att minska dessa hjälpa på kort sikt. Rapportens slutsatser är istället att för att hjälpa vätterrödingen krävs åtgärder som att begränsa inplanterade kräftors jakt på rom, minska konkurrens från inplanterad lax och undvika för stort uttag från yrkes- och fritidsfiske. Det bör noteras att beståndet har minskat kraftigt de senaste 50 åren, det vill säga långt efter utbyggnaden av den småskaliga vattenkraften, och har fortsatt att minska. Detta talar emot teorin att det är den småskliga vattenkraften som är boven i dramat. Forskarna pekar i stället på fisket som både tar av beståndet och driver fram inplantering av kräftor och lax. Svensk Vattenkraftföreningen har inget emot fiske, tvärt om, men vi vill uppmärksamma att det finns flera skäl till ekologiska störningar i vattenmiljöer och att den småskaliga vattenkraften av allt att döma är ett av de minsta problemen.

Se intervjun i Aktuellt kl 21.05 den 21 juni 2015 (4.16-6.10) Energiministern säger bl.a. att vi måste alla tar sig i kragen och försöker hitta lösningar och betonar att vattenkraften är ryggraden i vårt energisystem. Baylan vill se effektivisering och ökad produktion i de redan befintliga, utbyggda älvarna. Christer Borg är – som väntat – negativ. http://www.svt.se/aktuellt/se-program/aktuellt-21-6-21-00-textat

Den småskaliga vattenkraften är mer miljövänlig och har lägre utsläpp av klimatgaser än något annat sätt att producera el, skriver Gunvor Axelsson, Ordf. Svensk Vattenkraftförening och Sven-Erik Vänneå, Ordf. Hallands Vattenkraftförening i Hallands Nyheter. Det handlar om lokal småindustri som bidrar till att hålla landsbygden och värdefull kulturhistoria levande. Ändå bekämpas den småskaliga vattenkraften av delar av miljörörelsen med närmast religiös nit. I ett land där ett ton lägre utsläpp av koldioxid får kosta nästan vad som helst motarbetar alltså miljörörelsen koldioxidfri elproduktion. Läs hela artikeln här !

Det är inte bara SVAF som anser att miljö- och vattenmyndigheterna utgör ett problem. Miljömyndighetsutredningen skriver i sitt slutbetänkande: Vi har identifierat problem med regeringens styrning av miljömyndigheterna. Myndighetsstyrningen är i vissa avseenden vag och inte tillräckligt operativ – men samtidigt detaljerad. Det finns allvarliga brister i effektivitet, enhetlighet, rättssäkerhet och konkurrensneutralitet i tillståndsgivning och tillsyn. Tillgängligheten till forskningen måste öka så att resultaten kan komma till nytta. Det är ett problem att det inte finns någon oberoende utvärdering av effekterna av miljömålsarbetet. Det finns även ett strukturellt problem med den nuvarande vattenförvaltningen Miljömyndighetsutredningen föreslår att: regeringen tar bort uppgiften att verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås i förordningarna med instruktion för de 26 myndigheter som i dag ingår i miljömålssystemet samt länsstyrelseinstruktionen. Förutsatt att instruktionerna inte redan innehåller sådana uppgifter, bör regeringen för dessa myndigheter länsstyrelserna och övriga relevanta myndigheter i stället formulera verksamhetsanpassade uppgifter som i sin tur bidrar till att nå de av riksdagen beslutade generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen. regeringen i 3 § myndighetsförordningen (2007:515) inför en ny uppgift som innebär att myndighetsledningen ska se till att verksamheten främjar en hållbar utveckling och bidrar till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverkets uppgift att vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av resultaten i förhållande till generationsmålet och miljökvalitetsmålen, ska utgå ur Naturvårdsverkets instruktion. Formas får en ny uppgift som innebär att regelbundet genomföra och till regeringen redovisa resultatet av en samhällsövergripande utvärdering av effekterna av miljöarbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. det som i dag är inomstatliga bidrag mellan till exempel Naturvårdsverket och länsstyrelserna i stället ska tilldelas respektive länsstyrelse i form av direkta anslag/anslagsposter. en ny myndighet inrättas med huvuduppgift att bevilja tillstånd enligt kapitlen 9, 11, 13–15 i miljöbalken. Myndigheten ska också bedriva tillsyn inom dessa områden samt svara för tillsynsvägledning till kommunerna. Ansvaret för dessa uppgifter ligger för närvarande hos Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna, men flyttas genom vårt förslag till den nya myndigheten. möjligheterna för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelserna att föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen upphör. vattenmyndigheterna avvecklas och att deras verksamhet flyttas till Havs- och vattenmyndigheten. Formas får en ny uppgift som innebär att vetenskapligt utvärdera tillämpad och ny forskning inom miljöområdet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/66/58/a4a0a072.pdf Miljömyndighetsutredningen överlämnade slutbetänkandet ”Vägar till ett effektivare miljöarbete” (SOU 2015:43) till regeringen den 30 mars 2015. Utredaren Göran Ekström, tidigare statssekreterare och generaldirektör, skriver: Vårt uppdrag har varit att pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna under det dåvarande Miljödepartementet. Vårt arbete har haft en förvaltningspolitisk utgångspunkt – dock med respekt för de egenskaper som särskilt utmärker miljöpolitiken. Vi har fokuserat på de processer som särskilt nämns i våra direktiv: regeringens styrning, tillståndsgivning, tillsyn och tillsynsvägledning samt analys, uppföljning och utvärdering. Till dessa processer har vi lagt en egen: miljöforskningens tillgänglighet och implementering. I vårt utredningsarbete har vi försökt identifiera de problem i processerna som är av sådan dignitet att vi anser att de behöver åtgärdas. Vi fokuserar i detta betänkande på dessa problem.

Svensk Vattenkraftförening, SVAF, har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på rubricerade handlingar. Svensk Vattenkraftförening anser att Vattenmyndigheten måste arbeta för en bättre helhetssyn och kommunikation. Vi instämmer till fullo i LRF:s synpunkt: att det svenska systemet för tolkning och implementering av RVD utgör som ett hinder för ett rättvist, rimligt och effektivt uppnående av vattendirektivets målsättningar. SVAF anser också likt LRF att det finns en rad grundläggande systemfel som behöver åtgärdas och vattenmyndigheternas förslag tydliggör bristerna. SVAF har kritiserat bristerna i systemen i många olika sammanhang, ex. i yttrande över miljömålsberedningen och miljömyndighetsutredningen. SVAF instämmer med LRF i att en utredning bör tillsättas för att göra en förutsättningslös utvärdering av hela genomförandet av Ramdirektivet för vatten i Sverige SVAF vill också påminna om att nuvarande arbetsätt kraftigt skadar våra medlemmar vilja till samarbete. Då det är svårt att hålla isär Vattenmyndigheten och länsstyrelse – inte minst eftersom många medarbetare är desamma – vill SVAF peka på att den nuvarande metoden, (som den framstår) att i åtgärdsprogram göra nedslag mot de verksamheter som är enklast att "komma åt" och som kan tvingas betala för såväl rättsprocesser som åtgärder, definitivt inte bidrar till att skapa förtroende och samarbetsvilja. Läs hela remissvaret här !

Efter många års trogen och mycket uppskattad tjänst i SVAF:s styrelse har Walter Johansson nu uppfyllt sitt löfte till hustrun Kerstin att trappa ner. Men glädjande nog får vi behålla Walter eftersom han ansluter till Lars Rosén och Sven-Erik Vänneå i valberedningen. Ny i styrelsen är Patrik Hazelius, inspektor på Claestorp och tidigare revisorssuppleant. I övrigt är styrelsen oförändrad.

Miljöminister Åsa Romson (MP) i debatt med Annika Qarlsson (C), Penilla Gunther (KD) och Per-Ingvar Johnsson (C) om: Den småskaliga vattenkraften och Små vattenkraftverk . Följ debatten på Webb-TV i efterhand!

Tisdagen den 7 april skriver Lidköpings Nya Tidning på sidorna från Vara: När Centerns riksstämma äger rum i Falun senare i år kommer Varapolitikern Ulf Genitz att vara på plats för att försöka få partiet att lyfta frågan om tillämpningen av EU:s vattendirektiv till riksdagen. De förslag på åtgärdsprogram och handlingsplan som nu är ute på remiss kan få förödande konsekvenser för lantbruksnäringen, menar han. Frågan handlar i grund och botten om hur EU:s vattendirektiv ska tillämpas i praktiken. Inför kommande sexårsperiod har länsstyrelsens vattendelegation tagit fram remissförslag på åtgärdsprogram och handlingsplan, vilka väckt kraftiga reaktioner från lantbruksnäringen. Synpunkterna har bland annat handlat om att åtgärderna inte anses stå i proportion till miljönyttan. Andra viktiga samhällsintressen har inte vägts in och en stor del av finansieringen skulle hamna på lantbruksnäringen genom krav på att anlägga skyddszoner och våtmarker, ta bort vandringshinder och mycket annat. Bara för Lidans avrinningsområde har LRF räknat ut att åtgärderna i förslaget skulle kosta tre miljarder kronor. Till det kommer kostnader för tillsyn och omprövning, det senare handlar om de uppmärksammade miljötillstånden för småskaliga vattenkraftverk. Ulf Genitz menar att ett alldeles för stort ansvar läggs på lantbruket och att de höga kostnaderna kan bli förödande för näringen som redan är hårt pressad. – Man ser problemen som enbart orsakade av lantbruket, när det i själva verket finns många orsaker, säger han. I sin motion kräver han därför att staten tar ett ansvar för finansieringen av åtgärderna. Dessutom vill han att frågan lyfts från tjänstemannanivån till riksdagen för att komma tillrätta med godtycklighet och skillnader i tillämpningen mellan olika länsstyrelser. En annan nackdel han vill komma tillrätta med är förslagens inriktning på specifika åtgärder, något som i förlängningen kan medföra kostsamma sanktioner från EU. Ulf Genitz lade fram sin motion på distriktsstämman i Skaraborg som antog den och beslutade att vidarebefordra den till riksstämman. – Det känns bra, det är inte ofta som styrelsen vässar motionen ytterligare, men det gjorde de faktiskt den här gången. De lade till att det krävs nya statliga pengar, berättar Genitz.

För att undersöka regleringspåverkan vid Björkaholms kraftverk i Värmland har bottenfauna från två likvärdiga lokaler i Björka älv samlats in och analyserats. Sparkprover togs ca 100 – 200 m nedströms kraftverket och vid en referenslokal uppströms kraftverket. Resultatet utvärderades enligt de svenska bedömningsgrunderna. Det var en mycket hög överensstämmelse av arter mellan lokalerna (73 %) och det talar för att det inte är någon skillnad mellan lokalerna. Nedströms kraftverket återfanns ett högt antal arter och bland dem var det en stor andel dag-, bäck- och nattsländor vilket tyder på att bottenfaunasamhället inte uppvisar några negativa effekter av regleringen. Ett taxaindexet, som är framtaget för att påvisa regleringseffekter, var 106,2 vilket motsvarar hög status. Det är en stark indikation på att bottenfauna nedströms kraftverket har den artsammansättning som man kan förvänta sig i ett opåverkat vattendrag av den här storleken i den här regionen. Läs hela rapporten här !

I en intervju i Värmlands Folkblad säger Erik Evestam, verksamhetsutvecklare på LRF att vattebdirektivet i grunden är bra. Men att det i nuvarande form är tvärtom: – Sverige har övertolkat direktivet extremt på ett sätt som ingen annan gjort. Artikeln fortsätter: Erik Evestam menar att Vattenmyndighetens tolkning går ut på att vattendragen ska återgå till ursprungsskick, så som de var innan mänsklig påverkan. – Vattnet ska återställas till hur det var någon gång före Gustav Vasas tid. Det var under Vasa man började med att dämma upp vatten. I dag finns inget opåverkat vatten. Vi har haft bruk, smedjor, hyttor, flottning, dämt upp vatten för att motverka översvämning och vallat in för jordbruk. Det är enorma åtgärder som ska genomföras om allt detta ska återställas, säger han. I LRF:s ögon får lantbrukarna ta den största smällen. Medan bil- och flygburna utsläppskällor inte nämns finns flera åtgärder för jordbrukare. Det kan vara allt från att privata markägare måste ta bort smådammar för vattenkraft till att anlägga kalkfilterdiken och våtmarker vid ängar för att motverka övergödning. – Visst ska man ha bra vatten, det är alla överens om. Men genomför man detta måste man bygga om landsbygden på ett sätt vi aldrig tidigare sett. Genomförs programmet och de kostnader det för med sig, så överlever sannolikt ingen lantbrukare, säger Erik Evestam som påpekar att många ekosystem anpassat sig till dagens situation. Han har kartlagt vilka åtgärder som föreslås för varje kommun. Slutsatsen är att Säffle och Karlstad drabbas hårdast i länet. Säffle ska enligt direktivet anlägga 400 hektar våtmark. Karlstad har Vänerläget plus ett stort reningsverk med förslag på hårdare föroreningsnivåer. – De som drabbas hårdast är orterna runt Vänern. Arvika har också mycket uppdämt vatten, liksom Sunne där vatten ska återställas. Där finns mycket rester från industrier. Erik Evestam fortsätter: – Nu när konsekvenserna börjar gå upp för kommuner och andra ser de flesta att det är omöjligt. Det här är det dummaste och mest ogenomtänkta vi sett på väldigt länge, säger han till VF:s Sofie Gustafsson. http://www.vf.se/nyheter/allman/det-dummaste-och-mest-ogenomtankta-pa-lange

Regeringen avsåg aldrig att den småskaliga vattenkraften skulle tvingas lägga ner när man initierade en ökad tillsyn, säger Annika Qarlsson (C) till Tidningen Västsverige. Tvärt om! "en omprövning är en genomgripande tvångsåtgärd men får inte leda till att verksamheten inte längre kan bedrivas.." Läs hela artikeln här !

H öjningen av skatten på biodiesel, kommer att genomföras. Här är den nya regeringen och Alliansen ense om att skatten måste införas för att svara upp mot EU:s statsstödsregler. Följande förslag på energiområdet ingår i alliansens budget och kommer nu att genomföras: en kontrollstation för klimat- och energipolitiken 2015 för att analysera hur energisystemet utvecklats i förhållande till de målsättningar som satts upp till 2020 sänkt skatt för egenproducerad förnybar el effektivisering av tillståndsprocessen för att ansluta en ny kund till elnätet fortsatt arbete med att främja svensk miljöteknikexport. att de förnybara drivmedlen ges fortsatt långsiktiga och goda förutsättningar och att drivmedel med stor klimatnytta särskilt premieras genom att skattebefria andra generationens biodiesel HVO. ett system där mer miljöanpassade fordon premieras vid inköpstillfället genom en bonus, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre fordonsskatt, ett så kallat Bonus-Malus-system. att supermiljöbilspremien förlängs och förstärks i avvaktan på att ett BonusMalus-system träder i kraft. höjd fordonsskatt genom att höja koldioxidbeloppet. ett statligt stöd till utbyggnad av laddstolpar för elbilar.