Sökresultat

Arne Forsell, som har kraftstationer i Njurunda, är upprörd över utredningens förslag. – Då borde vi också ompröva alla bygglov på landsbygden, säger han i en intervju i Sundsvalls Tidning: Sundsvalls Tidning skriver: "Arne Forsell har totalt fyra småskaliga vattenkraftverk. Tre i Njurundaområdet, ett i Jämtland. Om vattenverksamhetsutredningens förslag går igenom är han rädd att det kommer att slå hårdast mot små kraftverk. Men Christer Borg från Älvräddarna tycker inte att de små kraftstationerna fyller någon funktion. – De används inte för reglering (se fakta). De är hobbyprojekt och har ingen som helst betydelse. – Det är oerhört fräckt att vifta bort småskalig vattenkraft, säger Forsell och fortsätter: – Jag tror inte att jag behöver riva eller bygga om, jag har vattendomar enligt miljöbalken. Men jag företräder alla småskaliga kraftverk, och många är väldigt oroliga. Han säger att de små kraftverken dels är kulturbärare och bland annat håller sjöar som har funnits i över hundra år. Och dels producerar el som bygger upp nätförlusten underifrån för närliggande villor, i stället för att de ska få el från högspänningsnätet. – Deras verksamhet är meningslös. Om den försvinner skulle det inte märkas hos Svenska kraftnät, säger Christer Borg. Men han tycker att de småskaliga verken gärna får fortsätta – om de miljöanpassas. – Vi ska ha moderna villkor för vattenkraften, och vi har också en fri marknad. Har de mindre verken inte råd att anpassa sin verksamhet kan de gå i konkurs. De står för exakt samma skador på miljön som de stora verken, men de stora kraftstationerna är i alla fall samhällsnyttiga. – Då borde vi ompröva alla bygglov för villor. Se över deras elförbrukning och isoleringsförmåga. Det är precis samma sak, säger Forsell. Han tillägger att han tycker om att vårda miljön och är stolt över sina anläggningar." Linette Israelsson 060–197286 linette.israelsson@st.nu http://st.nu/medelpad/njurunda/1.6761985-arne-ar-orolig-for-smaskalig-vattenkraft

Statkraft startar ekologisk kartläggning i Ljungan i samarbete med intresseorganisationer, företag och kommunen. Statkraft startar ekologisk kartläggning i Ljungan i samarbete med intresseorganisationer, företag och kommunen. Statkraft startar ett projekt tillsammans med andra aktörer för att studera ekologin nedströms Viforsens kraftverk. Målen med projektet är att värdera hur de fysiska förutsättningarna så som vattenflöde och bottenstruktur påverkar biologin i området och att kartlägga den biologiska statusen, exempelvis tätheten av olika fiskarter, samt att kartlägga åtgärder för att förbättra den ekologiska statusen i området. De övriga inbjudna aktörerna i projektet är Hushållningssällskapet, Fiskevårdsområdena Tuna östra och Nedre Ljungan, Sundsvalls kommun, Vattenregleringsföretagen och Ljunganfiskarna. Statkraft bjuder in dessa aktörer för att få del av deras kunskaper och projektet startar med ett tvådagarsmöte som innehåller besök vid ett antal platser som är typiska laxområden eller särskilt utsatta områden. - En dialog mellan de aktörer som har olika intressen av vattnet i området är viktig och därför har vi valt att genomföra projektet i brett samarbete. Samarbetet kan förhoppningsvis också bidra till ökad förståelse mellan aktörerna och utgöra en grund för hur vi kan kombinera kraftproduktion med god vattenmiljö, säger Angela Odelberg, miljösamordnare i Statkraft och projektledare för satsningen. Bakgrunden till projektet är att Statkraft i augusti 2013 gjorde en ofrivillig avvikelse i regleringen nedströms Viforsen kraftverk. Händelsen anmäldes till tillsynsmyndigheten såväl av Statkraft som av Älvräddarna. - Statkraft har nolltolerans mot avvikelser från vattendomar och anmäler samtliga avvikelser till Länsstyrelsen. Vi ska ta vårt miljömässiga ansvar, men vi rår inte ensamma över vattennivåerna i Ljungan, alla aktörer som verkar i älven är beroende av varandra. Därför startar vi detta projekt. Vi hoppas och tror också att övriga vattenkraftproducenter i Ljungan ansluter sig till projektet, säger Angela Odelberg. Fältundersökningarna kommer att påbörjas under våren 2014 och sedan pågå under året. Statkraft planerar att presentara resultat från projektet runt årsskiftet 2014/2015. För mer information: Gunilla Lundén, kommunikationschef, 070-521 31 16 Angela Odelberg, projektledare, 070-515 53 32 http://www.statkraft.se/presscenter/pressmeddelande-2009/statkraft-startar-ekologisk-kartlaggning-i-ljungan.aspx

Regeringen överlämnade i går lagrådsremissen ”Tröskeleffekter och förnybar energi” som beskriver huvuddragen i en övergångslösning med syfte att undanröja tröskeleffekter som försvårar anslutningen av anläggningar för förnybar elproduktion till elnätet. Regeringens ambition är att under 2016 ersätta övergångslösningen med en långsiktig marknadslösning. Energimarknadsinspektionen får i uppdrag att utreda hur en sådan långsiktig marknadslösning kan se ut. Övergångslösningen innebär dels så kallad förtida delning av den kundspecifika delen av nätförstärkningskostnaden för storskaliga produktionsanläggningar av nationell betydelse för förnybar el, dels att sådana kundspecifika kostnader för nätförstärkningar som ska belasta ännu icke anslutna anläggningar ska täckas av Svenska Kraftnät, till exempel genom lån till regionnätsföretag. I lagrådsremissen föreslås att det ska införas bestämmelser i ellagen (1997:857) om hur kostnaderna för förstärkning av elnätet ska fördelas mellan dem som ansluter anläggningar när en nätförstärkning har skett för att möjliggöra anslutningen av anläggningar för produktion av förnybar el. Vidare föreslås att statens åtaganden för att underlätta sådana förstärkningsåtgärder ska kunna finansieras genom stamnätstariffen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2014. Lagrådsremissen kan läsas i sin helhet http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/33/35/bb235c88.pdf

Förändringarna för vattenkraftens villkor allt hetare stridsfråga - nu menar Christer Borg på organisationen Älvräddarna att Kungliga Ingenjörakademin går kraftindustrins ärenden. "Deras uttalanden är en blåkopia av kraftindustrins synpunkter", menar Borg. Borg är även starkt kritisk till utspelet från Svensk Energi om Vattenverksamhetsutredningen: - Svensk Energis omvärdsanalys är så dålig att min åttaåring skulle ha gjort ett bättre jobb, sa Borg till Mittnytt i december. - Sverige producerar normalt 66 terrawattimmar vattenkraft varje år. Med en omprövning av tillstånden skulle vi max tappa 1,5 TWh. Och vilket är bäst? Att vi genomför EU:s vattendirektiv eller att vi drabbas av dryga böter i framtiden? På onsdag den här veckan planerar Svensk Energi en pressinformation i den alltmer infekterade frågan om vattenkraftens framtid. Sveriges Television, m.fl., 19 jan -14 http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/kraftstrid-trappas-upp

I ett inlägg på Second Opinion skriver Älvrddarnas Christer Borg: Debatten kring vattenverksamhetsutredningens delbetänkande om ny prövning för svensk vattenkraft saknar många gånger seriositet. Vi ser grova generaliseringar, fantasier om gigantiska energitapp och genanta missuppfattningar om omprövningsreglernas syfte. I debatten förekommer missförstånd men också oseriösa överdrifter. Svensk Energi menar att hälften av Sveriges vattenkraftsproduktion kan vara hotad. Alla med insikt i domstolsprocesser och miljöbalkens uppbyggnad och rimlighetsavvägningar vet att påståendet saknar grund. Syftet med ny prövning är att skapa nya villkor till skydd för miljön, inte att förbjuda verksamheterna. HaV:s beräkning är mer relevant. De 1,5 TWh som det talas om där kan betraktas som ”worst case” ur energiperspektiv, detta sagt med erfarenhet från domstolsprocesser. En annan felaktig förenkling som förts ut av Svensk Energi , sedan upprepat i Christofer Fjellners debattinlägg i SvD, är att vattenkraft generellt är viktig för regleringen av elnätet. Fel, eftersom merparten av kraftverken, de småskaliga under 10 MW effekt, inte är en resurs för regleringen av elnätet. De ca 250 storskaliga anläggningar som står för regleregenskaperna är alla dubbelt skyddade mot för stora ingrepp, dels via rimlighetsavvägningen i miljöbalken, men också EU-rättsligt, då dessa verksamheter inte får ges villkor som ”på ett betydande sätt” påverkar dem. Christer Borg framför också - som oftast - att den småskaliga vattenkraften inte behövs: De 1030 minsta med en effekt på mindre än 125 kW har oftast asynkrongeneratorer och ligger på problemsidan i reglerfrågan och de kan inte heller sägas vara avgörande för energiproduktionen som sådan. En strikt avvägning mellan klimatnytta och biologisk mångfald motiverar inte deras existens, men de som är lönsamma med nya villkor kommer att kunna drivas vidare. Han slutar med att be om, men framför allt att kräva - en ursäkt: Sist ska jag be om ursäkt för att jag i ett inslag i SVT Mittnytt kallade Svensk Energi för Pellejönsar. Kanske Svensk Energi kan be om ursäkt för påståendet att upp till hälften av Sveriges vattenkraftsproduktion kan hotas med nya regler enligt vattenverksamhetsutredningens förslag?   http://www.second-opinion.se/energi/view/2792

Kjell Jansson skriver i sin replik på Christer Borg inlägg: Även om jag i största utsträckning vill undvika samma typ av kraftord som Christer Borg ofta använder, så måste jag ändå påpeka att det är lätt att vara kategorisk när en fråga inte behöver analyseras utifrån mer än en aspekt. Som representant för Sveriges elföretag måste Svensk Energi däremot se vattenkraftfrågan ur ett helhetsperspektiv. Elföretagen ska inte bara leverera el till Sveriges elkunder och industri året runt, utan också bedriva sin verksamhet så kostnadseffektivt och ansvarsfullt som möjligt med hänsyn till klimat, miljö och mycket annat. Ett helhetsperspektiv var också utgångspunkten för uppdraget till vattenverksamhetsutredningen. Att undersöka hur vattenkraftsanläggningarnas påverkan på vattenmiljön kan minskas, absolut - men också att undersöka konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna för elproduktionen och samhällsekonomin. Vi saknar dessa bitar, men också hänsyn till EU:s klimatambitioner och mål för förnybarhet. Detta har varit en del av vår kritik. En annan del av vår kritik har handlat om utredningens mycket långtgående förslag att pröva samtliga berörda vattenkraftverksamheter - som om de aldrig funnits på platsen. Något som på olika sätt kan påverka befintlig vattenkraft och kanske måste vissa verk stänga helt. Antingen på grund av att de med dagens mått mätt inte bör finnas på platsen där de ligger, eller för att kraftverksägarna inte har råd med de långdragna processer som kan krävas för ett nytt tillstånd. En bestämmelse om ny prövning påverkar därmed okända delar av vattenkraftproduktionen. Det finns absolut ingen garanti för att 1,5 TWh är "worst case" som Christer Borg hävdar. Svensk Energi har dock aldrig påstått att hälften av vattenkraften med säkerhet kommer att försvinna. Däremot stod det så här i pressmeddelandet som Borg gärna hänvisa till: " Formellt sett är utredningens förslag ett hot mot hela vattenkraften. Även om detta är en absurd tanke , måste vi fråga oss hur stor del som de facto hotas. Är det 10 procent? 20 procent? Eller 50 procent?". Det vill säga, en retorisk formulering med syfte att lyfta just hur långtgående konsekvenserna av förslaget kan bli rent teoretiskt, och "worst case", om man inför ny prövning. Christer Borg hävdar att vi inte förstår varför och hur omprövning används idag. Här vill jag säga: det gör vi absolut. Däremot är vi tveksamma till om Christer Borg förstår vidden och innebörden av "ny prövning", och att det inte alls finns några garantier eller spärrar när väl ett tillstånd rivits upp? Det finns inga andra verksamheter med en så central roll för hela samhället, som funnits i årtionden – ja, sekel, vars verksamhetstillstånd riskerar att upphävas. Att villkor för verksamheten anpassas med tiden är självklart. Men att hela verksamhetens existens ifrågasätts och ska prövas på nytt - det är unikt i och med detta förslag och hotar rättsäkerheten, vilket också Advokatsamfundet påpekar i sitt remissvar. Självklart är vi också oroliga för de ekonomiska konsekvenserna för vattenkraftsföretagen. För, vem eller vilka tror Christer Borg står för investeringarna i Sveriges elproduktion? Och vem ska investera i den fortsättningsvis? Notan för nyprövningarnas tillståndprocesser måste bekostas av någon. Antingen av elproducenterna, som i sin tur kommer att få mindre resurser över till annat, exempelvis att bygga vindkraft. Eller av elkunden, genom ett högre elpris eller via politiskt beslutade åtgärder som dyrare elcertifikat och energiskatt. http://www.second-opinion.se/energi/view/2793

I en remiss till Lagrådet föreslår regeringen att en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs. Förslaget är ett led i regeringens arbete för att öka andelen förnybar el och att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Förslaget måste dock anmälas och godkännas av Europeiska kommissionen innan det kan genomföras. Skattereduktionen gäller produktionsanläggningar som har en säkring om högst 100 ampere . Underlaget för skattereduktionen är den mängd förnybara el som har matats in på elnätet under året, om motsvarande mängd el har köpts tillbaka. Skattereduktionens storlek är 60 öre per kilowattimme . Högst 30 000 kilowattimmar per år kan ligga till grund för skattereduktionen. Det innebär att mikroproducenten som mest kan f å tillbaka ca 18 000 kr per år . Den offentligfinansiella kostnaden för skattereduktionen bedöms uppgå till ca 11 miljoner kronor för 2014 och till ca 25 miljoner kronor för 2015. http://www.regeringen.se/sb/d/18340/a/233006

Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) Energiutskott föreslår att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten inkluderande prisfrågan utgående från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Av speciellt intresse är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el. Energiutskottets globala 2050 scenario med en primär energitillförsel på 170 000 TWh utgår från att andelen fossil energi begränsas så att tvågradersmålet enligt IPCC 2007 inte överskrids. Fram till 2050 beräknas enligt International Energy Agency 316 000 miljarder dollar behöva investeras globalt för att klara detta mål. För Sveriges del gäller det att förvalta och utveckla den förnämliga energimix vi redan har till gagn för landets näringsliv och dess invånare. Inom EU produceras en stor del (53%) av elen med fossila bränslen och därför är satsningar på vindkraft och solkraft som ersättning för fossilkraft högprioriterat. I och med en ökande andel väderberoende förnybar el från sol och vind kommer stora krav att ställas på utbyggda elnät, ökad reglerkraft och energilagring – allt till mycket höga kostnader. Den stabila och fossilfria svenska elkonsumtionen riskerar inom en utbyggd europeisk elmarknad att spädas ut till att bli både instabil, delvis fossilbaserad och mycket dyrare. Svenska politiker har här ett stort ansvar att tillvarata svenska intressen. Paradoxalt nog minskar svensk industris konkurrenskraft eftersom elpriserna i Sverige höjs som en följd av höjda avgifter på fossila bränslen trots att svensk el är praktiskt taget fossilfri. Anledningen är att elpriset på den nordiska elmarknaden sätts av marginalkostnaden som bestäms av priset på fossilt producerad el. Genom en allt större integration av de svenska och europeiska elnäten kommer denna situation att accentueras. Det politiska inflytandet över konsumentpriset på el är emellertid stort genom statligt ägda Vattenfall, som är en inflytelserik aktör på den nordiska elmarknaden, genom det statliga Svenska Kraftnät samt genom skatter och lagstadgade avgifter. EU får allt större inflytande över den svenska energipolitiken. EU-kommissionen måste i förhandlingarna beakta medlemsländernas olikheter. Det är exempelvis inte rimligt för svensk ekonomi att bygga ett stort antal subventionerade vindkraftverk för elproduktion – på export! – när Sverige redan är självförsörjande på fossilfri el. Mot bakgrund av dessa omständigheter föreslår Energiutskottet att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten inkluderande prisfrågan utgående från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Av speciellt intresse är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el. Källa: Kungliga Vetenskapsakademien http://www.kva.se/sv/Om-akademien/Akademinyheter/nr-2-2013/Energiutskottet-Sverige-bor-forvalta-sin-unika-energimix/

REPLIK. Älvräddarna har missförstått vårt resonemang om de små vattenkraftverkens betydelse, svarar kommunikationschef Camilla Koebe på Ingenjörsvetenskapsakademien i Ny Teknik. Den statliga utredningen ”Ny tid ny prövning – förslag om ändrade vattenrättsliga regler” har som huvudförslag att alla vattenkraftverk ska kunna miljöprövas på nytt. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är självklart positiv till miljöprövning. Men utredarnas förslag bidrar inte till att öka andelen förnybar energi, minska klimatbelastningen och upprätthålla konkurrenskraften. Istället kan den svenska vattenkraftens bidrag till klimatneutral elproduktion påverkas allvarligt i negativ riktning. IVA avråder därför från att utredningens förslag genomförs. Organisationen ”Älvräddarna” har i en debattartikel i Ny Teknik den 29 januari 2014 ifrågasatt IVAs uttalande om de 1 900 småskaliga vattenkraftverkens betydelse för regleringen av elnätet. En fråga som överhuvudtaget inte berörs i vårt remissvar. Vi har sagt att dessa kraftverk producerar en energimängd som motsvarar cirka 40 procent av all vindkraftsproduktion i Sverige och dessutom representerar en reglermöjlighet i samma storleksordning. Siffran bygger på den i dag gällande definitionen av småskaliga vattenkraftverk, det vill säga anläggningar med en effekt mindre än 10 MW. Dessa producerar totalt cirka 4,3 TWh, att jämföra med de knappt 10 TWh som vindkraften producerade 2013. De små vattenkraftverkens bidrag är alltså betydande, till skillnad från vad Älvräddarna hävdar. Vi tror på ett energisystem där olika produktionsslag samverkar. Vi menar att små vattenkraftverk har en viktig roll att spela och har valt att jämföra med en annan förnybar energikälla i form av vindkraft. Vattenkraft är förutsägbar och kräver därför inte reglerkraft på samma sätt som vindkraft. Även de små vattenkraftverken bidrar därigenom till reglerkraft som behövs vid väderberoende produktion som vindkraft. Vi menar med ”reglermöjlighet” alltså inte den kortsiktiga reglering (så kallad frekvensreglering) som beskrivs i debattartikeln. Därför drar vi slutsatsen att Älvräddarnas kritik av IVAs uttalande helt och hållet bygger på ett missförstånd från deras sida. Camilla Koebe , kommunikationschef IVA http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3802240.ece

Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt har fattat beslut i tre mål rörande fiskvandringsvägar och biotopåtgärder vid kraftverk i Mörrumsån. Vid Fridafors nedre och övre kraftverk ska fiskvandringvägar skapas och vid Granö kraftverk ska biotopåtgärder vidtas. Fridafors nedre och övre kraftverk och Granö kraftverk utgör fiskvandringshinder i Mörrumsån. Genom återupptagande av de gamla tillståndsmålen har Mark- och miljödomstolen prövat de latenta villkoren för kraftverksägarna och beslutat att fiskeåtgärder ska vidtas vid de tre kraftverken. Vid Fridafors båda kraftverk ska kraftverksägaren skapa fiskvandringsvägar. När det gäller Granö kraftverk ska kraftverksägaren vidta biotopåtgärder så att nya reproduktionsområden skapas för havsvandrande lax och havsöring. Målnummer: M 1109-08, M 1110-08 och M 1069-12 http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Pressrum/Nyheter-och-pressmeddelanden/Domar-om-fiskvandringsvagar-vid-kraftverk-i-Morrumsan-/

Framtidens Energi bilaga i Dagens Industri januari 2014: Genom att skaka liv i gamla småskaliga vattenkraftverk, och modernisera befintliga, kan produktionen av förnybar energi öka ordentligt. Men i Sverige är utbyggnad och åtgärder av vattenkraft en dyr historia. Boven i dramat: en svensk övertolkning av EU:s vattendirektiv. Gunvor Axelsson, ordförande Svensk vattenkraftförening (SVAF), förklarar: – När vattenkrafttillstånd söks, oavsett om det gäller själva anläggningen eller att bygga en fiskväg, måste målet prövas i miljödomstolen. Många myndigheter har åsikter och särintressen i frågan, vilket ofta leder till omfattande rättslig verksamhet. Kostnader som tillståndsprövningen genererar får den som ansöker om tillstånd stå för. Trots att miljödomstolen uppmanat myndigheter att samordna ärenden, blir vattenmålen oftast en dyr historia för SVAF:s medlemmar. Det hindrar tydligt viljan att våga satsa framåt och utveckla verksamheten. Enligt Gunvor Axelsson bottnar framväxten av dyra juridiska tvister och rättegångar i Sveriges hårda tolkning och implementering av EU:s vattendirektiv. Dagens tolkning har bidragit till att Kammarkollegiet styrt om sin verksamhet och numera engagerar sig i minsta vattenmål. Det, tillsammans med andra myndigheters prövningar, tär. En mer nyanserad tolkning av direktivet hade enligt Axelsson kunnat bidra till en effektiv kraftutbyggnad, kantat av praktiskt motiverade miljöförbättrande åtgärder i vattendragen. Dubbla budskap – Man tar i så att man håller på att ta död på vattenkraften. I fallet med vattendirektivet har svenska myndigheter släppt ner bestämmanderätten till tjänstemän långt ute i linjen, utan att ha en god styrning av deras uppdrag och vad de ska åstadkomma. Handläggarnas förslag på tillämpning och implementering har sedan tagits ganska okritiskt. Detta har lett till att intressen som inte ser fördelarna med en väl reglerad vattenkraft, fått allt för stor genomslagskraft. En sak som gör Axelsson förbryllad är att SVAF, parallellt med att svenska myndigheter dragit en krångelstrumpa över EU:s vattendirektiv, fått uppdraget att inom ramen för EU-projektet RESTOR Hydro (Renewable Energy Sources Transforming Our Regions) identifiera och återställa lämpliga historiska platser, kvarnar och vattenkraftverk. – Det är bra märkligt att EU ber oss se över möjligheten att öka produktionen av förnybar energi från småskalig vattenkraft, samtidigt som Sverige använder ett EU-direktiv för att ta kål på svensk småskalig vattenkraft. Tolkningen behöver verkligen ses över, fastslår Axelsson Text: Christina B. Winroth http://framtidensenergi.net/artikel/eu-forordar-utbyggnad-sverige-bromsar/

I en debattartikel i Ny Teknik skriver Elforsks VD Magnus Olofsson att förlusterna i våra elnät motsvarar hela den svenska vindkraftsproduktionen: Och med de smarta elnäten kommer förlusterna öka. Hursomhelst, oavsett begrepp så vill vi att elanvändningen mer ska följa tillgången på el från exempelvis vindkraft. Det är bra. Blåser det mycket ska värmepumpar dra på för allt vad som går och lagra in värme i ackumulatortankar och byggnadsstommar. Men vad händer då i elnäten? Jo, när många grannar har värmepumpar som går för fullt så ökar strömmen genom kablar och transformatorer. Och dubbleras strömmen så fyrdubblas värmeutvecklingen i de strömförande ledarna. Smarta elnät leder då till att nätförlusterna ökar. Vad kan då göras? Det finns en enkel lösning. Kablar och transformatorer kan uppgraderas. Kablarna före sista transformatorn kan bytas från 10 kilovolt till 20 kilovolt som ett exempel. Högre spänning ger lägre ström för samma effektbehov. Då minskar förlusterna. Större och effektivare transformatorer kan ersätta mindre. Klenare kablar för lågspänning kan bytas mot grövre. På längre sikt är likström tänkbart. Allt kostar dock. Men skulle inte teknik för smarta elnät jämna ut belastningen i elnäten? Exempelvis så att elbilar inte laddas samtidigt. Visst – det går alldeles utmärkt. Det är en annan tillämpning. Men redan nu motsvarar den svenska vindkraften vissa timmar en fjärdedel av elanvändningen i landet. Vattenkraften utjämnar variationerna och därför släpps vattnet allt ojämnare igenom kraftverken. Vill vi att elbilsladdningen framför allt ska ske när det blåser mycket så kan vi behöva förstärka distributionsnäten. Eller acceptera högre nätförluster – som redan nu motsvarar hela vindkraftsproduktionen i Sverige. Nu kraftsamlar Sverige och regeringen genom Samordningsrådet för smarta elnät. Erfarenheter från våra forsknings- och demonstrationsprojekt möts. Området är komplext och det finns inga enkla sanningar. Vi behöver bygga mer kunskap om hur tekniken för smarta elnät bäst ska användas i det nya energisystemet. Magnus Olofsson , vd Elforsk och Värmeforsk http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3799026.ece http://www.second-opinion.se/energi/view/2794