Sökresultat

17 mil fri vandringsväg. Det är målet med de åtgärder som Uniper just nu genomför i Faxälven, som är ett biflöde till Ångermanälven. - Att öppna upp för så lång fri passage är smått unikt. Det här visar att det går att förbättra miljön utan produktionsbortfall även i de hårt reglerade Norrlandsälvarna, säger Johan Tielman, miljöchef på Uniper.  Läs mer...

Den 7 april kommer riksdagen att rösta om ”ett tillkännagivande till regeringen”, d.v.s. en uppmaning/ett uppdrag till regeringen att ta fram en tillståndsprocess som för småskaliga vattenkraft som är enklare och billigare än dagens. Även om riksdagen säjer ja till detta blir det inga omedelbara förändringar eftersom civilutskottet har avslagit bl.a. SD:s krav på ett moratorium (ett stopp) för tillståndsprövningen av befintliga mindre vattenverksamheter. En annan fråga är om detta tämligen urvattnade förslag faktiskt oroar myndigheter och får dem att försöka skrämma kraftverksägare med brev som upplevs hotfulla, som länsstyrelsen i Skåne gjort. Det bör finnas en majoritet för tillkännagivandet i RD, men tyvärr kan RD bara "uppmana" regeringen att följa RD:s beslut, vilket regeringen kan strunta i på samma sätt som de struntat i andra tillkännagivanden. Intressant är dock att den kommande proppen om tillstånd för vattenverksamhet som enligt plan ska komma i september självfallet måste få majoritet i RD för att bli lag. Detta innebär att miljödepartementet måste ta hänsyn till det kraven i tillkännagivandet i proppen - även om undertecknad har svårt att tro att Romson vill göra det - om de vill ha igenom den... Vad betyder det i praktiken när civilutskottet skriver: ”Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsförslag om tillståndsprövningen för vattenverksamheter. Enligt utskottet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter”? Just nu betyder det i praktiken ingenting eftersom ”ett tillkännagivande till regeringen”, d.v.s. en uppmaning/ett uppdrag till regeringen att ta fram en tillståndsprocess som för småskaliga vattenkraft som är enklare och billigare än dagens troligen kommer att ta tid. Det sägs inget om hur tillståndsprocessen ska se ut utöver att utskottet tycker dels att det är ”en rimlig målsättning” att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter ska ha tillstånd som uppfyller med de miljökrav som ställs i miljöbalken, dels att processen måste anpassas så att inte ”utövare av småskalig vattenkraft” får orimliga kostnader vid nya tillståndsprövningar. Och vad innebär meningen: ”Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om bl.a. ett moratorium för tillståndsprövningen av befintliga mindre vattenverksamheter”? Att länsstyrelser, Kammarkollegiet, HaV, m.fl. tills vidare kan fortsätta som tidigare eftersom civilutskottet inte kräver ett omedelbart stopp för förelägganden, etc. Och varför reserverar sig S, MP och V ledamöter i utskottet mot beslutet? I sitt gemensamma ställningstagande skriver Hillevi Larsson (S), Lars Eriksson (S), Emma Hult (MP), Leif Nysmed (S), Nooshi Dadgostar (V), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S) och Maria Strömkvist (S) sammanfattningsvis att det räcker att det kommer en prop i setember och att Åsa Romson som svar på en skriftlig fråga i riksdagen sagt att ”regeringen i beredningsarbetet har uppmärksammat att förhållandena för småskalig vattenkraft bör övervägas särskilt, t.ex. vad gäller värnande av kulturmiljöintressen”. Och varför är SD inte nöjda? I sitt ställningstagande skriver Roger Hedlund (SD) och Mikael Eskilandersson (SD) i sammanfattning: Allianspartiernas förslag till tillkännagivande är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. De anser också att regeringen bör tillsätta en utredning som gör en översyn av miljöbalkens regler om tillståndsprövning för småskalig vattenkraft. De avslutar med uppmaningen:  För att säkerställa att inte befintliga småskaliga vattenkraftverk tvingas lägga ned verksamheten bör regeringen dessutom snarast ta nödvändiga initiativ för att införa ett moratorium för tillståndsprövning av befintliga mindre vattenverksamheter till dess att ett nytt regelverk har trätt i kraft. Nog för att oroa länsstyrelsen..? Även om civilutskottets förslag till tillkännagivande framstår som tämligen urvattnat undrar jag om det kan finnas ett samband mellan detta och det brev från länsstyrelsen i Skåne som kom i påskveckan och som nu oroar och skrämmer damm- och kraftverksägare i länet. Gunvor Axelsson

En majoritet i civilutskottet anser att det är en rimlig målsättning att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter ska ha tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken. För att detta mål ska kunna uppnås på ett bra och effektivt sätt är det en förutsättning att tillståndsprocesserna är flexibla och kan anpassas så att inte utövare av småskalig vattenkraft får orimliga kostnader vid nya tillståndsprövningar. Civilutskottets förslag i korthet Civilutskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter och tillkännager detta för regeringen. S, MP och V reserverar sig mot betänkandet. Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om bl.a. ett moratorium för tillståndsprövningen av befintliga mindre vattenverksamheter. Utskottets ställningstagande Utskottet anser det vara en rimlig målsättning att alla tillståndspliktiga vatten- verksamheter ska ha tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken. För att detta mål ska kunna uppnås på ett bra och effektivt sätt är det en förutsättning att tillståndsprocesserna är flexibla och kan anpassas så att inte utövare av småskalig vattenkraft får orimliga kostnader vid nya tillståndsprövningar. Hänsyn måste tas till att utövare av storskalig och småskalig vattenkraft har helt olika ekonomiska förutsättningar. De senare har normalt begränsade ekonomiska resurser och måste vid nya tillståndsprövningar ges förutsättningar att lägga huvuddelen av resurserna på effektiva miljöförbättrande åtgärder, t.ex. skapandet av vandringsvägar för fisk, och inte på administrativa kostnader för själva tillståndsprövningen. Risken är annars att många utövare av småskalig vattenkraft tvingas att avveckla verksamheten. Enligt utskottet bör regeringen därför återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär fullt bifall till ett motionsyrkande och delvis bifall till sju motionsyrkanden. Övriga motionsyrkanden om bl.a. ett moratorium för tillståndsprövningen av befintliga mindre vattenverksamheter och en översyn av miljöbalken bör mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet med Vattenverksamhetsutredningens betänkanden avslås. Hela processen och betänkandet finns att hämta på http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201516/CU13/

Här presenteras remissvaren för Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). OBS! Du kan eventuellt behöva kopiera och klistra in adressen nedan. http://www.regeringen.se/sb/d/18366

Mötet i föreningshuset i Tråvad bevakades av lokala medier: I Radio Skaraborg intervjuas Gunnar Eriksson: Gunnar Eriksson har drivit Brotorps kvarn i Tråvad sedan 1975. År 2015 går tillståndet ut och han befarar att det kan bli mycket kostsamt. – Kvarnen är skattlagd en gång i tiden, det innebär att den har tillstånd. Kostnaderna för att söka nytt tillstånd kan hamna runt 400 000. Gunnar Eriksson tycker inte att länsstyrelsen har skött den här frågan bra. – De kunde ju ha fört en dialog. Om de nu vill ha fiskvägar och vad det är de vill så kunde vi ju ha diskuterat det. Nya Lidköpings-Tidningen skriver: "I måndags bjöd ett tiotal kvarnägare in lokala politiker för att lufta sin oro över den pågående utredningen, vars resultat kan innebära att kvarnägarna tvingas söka nya miljötillstånd för att få fortsätta sin verksamhet. Tidsfristen går ut redan under 2015. – Vi behöver er hjälp. Vi vill att ni hjälper oss att bromsa länsstyrelsen, sade Hugo von Scheele, som äger Algutstorps kvarn. Vid mötet, som hölls i Tråvad, medverkade Gunvor Axelsson, ordförande i Svensk vattenkraftförening, och menar att länsstyrelsen har för bråttom med förelägganden om nya tillstånd och att man feltolkar EU-rättens krav för vattenkvalitet och påverkan på flora och fauna. Varken hon eller de kvarnägare som deltog i mötet kan se att ett förslag om nya prövningar skulle innebära förbättringar i vattensystemen. Kvarnägarna är kritiska till hur länsstyrelsen hanterar frågan. – Man kunde ha fört en dialog med oss, menar Gunnar Eriksson. Nya miljötillstånd betyder dryga kostnader för tillståndsansökan. Det kan röra sig om flera hundra tusen kronor. Effekten av det kan bli att många små kraftverk läggs ned. – Det påverkar i sin tur sysselsättning och kapar möjligheterna till landsbygdsutveckling, menar Hugo von Scheele."

I dag (10 februari 2014) åpner Norsk vannkraftsenter (NVKS) i Trondheim med mål om å gjøre forskning og studier innen vannkraft mer interessant blant dagens ungdom. – Det er en myte at vannkraft er et fagfelt som er ferdigforsket. Gjennom å stifte Norsk vannkraftsenter vil forskningsmiljøet samarbeide tettere med bransjen, og dermed gjøre studier innen dette fagfeltet mer attraktivt, sier professor og senterleder for NVKS ved NTNU, Ole Gunnar Dahlhaug. – Vi har relativt god tilgang på studenter som skriver masteroppgaven hos oss, men mange rekrutteres til oljebransjen hvor lønningene er høye og det fortsatt er mye nytt som skjer. Men det mange ikke vet er at det skjer mye spennende i kraftbransjen også. Vi har store utfordringer blant annet med hvordan kraftbransjen skal tilpasse seg vindkraft, samt hvordan vi skal videreutvikle alle de kraftverkene som begynner å bli utdaterte, sier førsteamanuensis ved NTNU, Pål-Tore Storli. Teknisk Ukeblad, 10 feb -14

Svenskarna gillar sin vattenkraft. Ändå sätts landets mest mångsidiga energikälla och miljardbelopp nu på spel på ett unikt sätt, skriver Kjell Jansson på Svensk Energi tillsammans med Mikael Odenberg på Svenska kraftnät i en debattartikel i Dagens Samhälle: Enligt SOM-institutets mätning från 2012 så vill 43 procent av svenskarna satsa mer på vattenkraft de närmaste 5-10 åren och 44 procent ungefär som i dag. Endast 6 procent vill satsa mindre eller avstå från vattenkraft. De förslag som Vattenverksamhetsutredningen lämnat i sitt delbetänkande går i helt motsatt riktning. Dessutom innebär förslaget att regeringen lämnar ifrån sig ansvaret för energipolitiken till tjänstemän på landets länsstyrelser. Vi är många som förvånas över detta höga spel med landets mest mångsidiga energikälla. Vattenkraften började byggas ut för över 100 år sedan och möjliggjorde elektrifieringen och industrialiseringen av Sverige. Elen kan på så sätt sägas ligga till grund för det samhälle och välstånd vi har i dag. Vattenkraften, tillsammans med kärnkraften, är det som gjort det möjligt för Sverige att ha ett av världens renaste elsystem med mycket låga klimatpåverkande utsläpp och en stor andel förnybar elproduktion. Det är detta som nu riskeras. --- Förespråkare för förslaget menar att vi överdriver risken med en lag om ny prövning av vattenkraft. De menar att det inte finns någon risk för att större kraftverk försvinner. Att det finns lagar som skyddar dem. De säger att det inte är ”rimligt” att mer än några procent hotas. Att det inte handlar om den viktiga reglerkraften. För det första: Varje anläggning ingår i ett komplext system. Många kraftverk är sammanlänkande och även små kraftverk har en viktig roll i helheten. Vattenkraftens reglerfunktion är helt nödvändig för en stabil och säker elleverans till samhället. Behovet av reglerförmåga ökar dessutom med en växande andel väderberoende och förnybar elproduktion. Vi anser att utredningen missat att analysera konsekvenserna av ett eventuellt tapp av reglerkraften. Förväntad framtida nederbörd är ett klent argument då det inte finns någon garanti för var nederbörden faller, eller om den kommer som snö eller regn, vilket är av största vikt. För det andra : Om vi vänder på resonemanget: om en lag säger att all vattenkraft inte bara kan utan ska prövas som ny, vem är det då som ska avgöra vad som är "rimligt"? Hur garanteras att bara en viss mängd vattenkraft stängs? Indirekt anser utredaren att denna politiskt känsliga rimlighetsbedömning i realiteten ska läggas på tjänstemän på länsstyrelsernas miljöenheter. Varför denna jätteapparat för att kräva ny prövning? Det handlar om nästan 2 000 kraftverk och kostnaden för detta måste tas ut någonstans. I slutänden är det den svenska elkunden som får betala – dels för juridiska kostnader, dels i minskad produktion vilket också går i samma riktning. ---- En annan viktig aspekt är att det parallellt pågår flera andra utredningar och projekt i vattenfrågan: Havs- och vattenmyndighetens arbete, tillsammans med Energimyndigheten, om nationell strategi för åtgärder inom vattenkraften och Miljömålsberedningen om en långsiktig och hållbar vattenpolitik. Dessutom ny lagstiftning inom dammsäkerhet och frågan om fastighetstaxering av vattenkraftverk. Kjell Jansson , vd Svensk Energi Mikael Odenberg , generaldirektör Svenska Kraftnät Klicka på länken för att läsa hela artikeln: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/nytt-miljoefoerslag-saetter-vattenkraften-pa-spel-7644

En tysk expertgrupp menar att den tyska lagen om att öka andelen förnybar energi inte är bättre för miljön eller ökar innovationen men däremot är en kostsam historia. Den statliga utredningen, som beställts av tyska regeringen och författats av expertkommittén EFI, överlämnades till förbundskansler Angela Merkel på onsdagen. Och utredningens kritik mot den tyska lagen om att öka andelen förnybar energi är bitande. ”Kommissionen ser inget rättfärdigande för fortsättandet av lagen om förnybar energi. Lagen gör elen dyrare, men för inte med sig ett bättre klimatskydd och har inte heller lett till fler innovationer”, heter det i pressmeddelande från EFI som består av sex tyska professorer inom olika områden. Energilagen trädde i kraft 2000 med målet att öka andelen förnybar energi. Mellan införandet och 2013 har andelen ökat från 7 till 23 procent. 2050 är målet att andelen ska ligga på minst 80 procent. Samtidigt visar en annan studie att den tyska exporten under 2013 skulle ha varit motsvarande 135 miljarder kronor större om inte dess industri behövt betala det högre energipriset som övergången till förnybar energi för med sig. Studien slår också fast att prisökningen slagit oproportionerligt hårt mot små och medelstora företag, rapporterar Financial Times. Fredrik Haglund Europaportalens korrespondent i Bryssel E-post: fredrik.haglund@europaportalen.se Twitter: @Fredrik_Haglund http://www.europaportalen.se/2014/02/hard-kritik-mot-tysk-energipolitik

Sveriges Radio Värmland har intervjuat Christer Hedberg; "Vattenverksutredningen innebär att alla kraftägare får söka nya tillstånd enligt Miljöbalken, något som kommer att ruinera de flesta företagare som driver små vattenkraftverk. Det tror Värmland Dalslands Vattekraftförening. De som drabbas hårdast är småskalig vattenkraft. Det finns hundratals mindre anläggningar i Värmland och dom flesta har inte råd att vare sig söka tillstånd eller investera i eventuella fiskvägar. Bara att söka nytt tillstånd är dyrt. - Det kan sluta med att kraftstationer får riva sina anläggningar, säger Christer Hedberg, ordförande i Värmland Dalslands Vattekraftförening." Chriuster betonar också i intervjun att kraftverksägarna vill samarbeta för att hitta andra, billigare lösningar. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5846450

Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att hantera stöd för lokalt ledd utveckling för samtliga fyra EU-fonder. Lokalt ledd utveckling går att jämföra med det som i Landsbygdsprogrammets föregående period benämndes Leader. - Lokala organisationer oavsett om man verkar i landsbygd eller i städer får nu bättre förutsättningar att utveckla sin hembygd. Det kan till exempel handla om nya företag, service, bredband eller besöksnäring. Verksamheter som lokalt skapar utveckling och nya jobb, säger näringsminister Annie Lööf. - Lokalt ledd utveckling är för mig synonymt med lokalt engagemang, ett underifrånperspektiv och att vilja göra skillnad för sin bygd. Genom att använda EU:s samtliga fonder underlättar vi för alla entreprenörer, kreatörer och landsbygdsutvecklare att förverkliga sina idéer och skapa jobb i hela landet, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

SVENSKT NÄRINGSLIV MILJÖRÄTT: Regeringens förslag om att alla vattenverksamheter måste söka om sina miljötillstånd har mött kritik från flera håll. Rafael De los Reyes Aragon, juris doktor, betonar att förslaget kan bryta mot internationell rätt. Vattenverksamhetsutredningens förslag om att alla företag måste söka om sina miljötillstånd har mött kraftig kritik. Det kan leda till allvarliga konsekvenser för företagen, miljön och samhället. Det framkom under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv. Men inte nog med att utredningens förslag möter kritik i Sverige. Rafael De los Reyes Aragon, som är juris doktor och som verkat en tid vid advokatfirman Foyen i Stockholm har analyserat betänkandet från ett internationellt perspektiv. Han anser att förslagen kan strida mot principerna om äganderätten som stadgas i folkrätten. Dessutom kan de krocka med EU-mål om förnybara energikällor och direktiv om vattenverksamheter, menar han. – Sverige har förpliktelser att följa regler även utanför landets gränser. Till exempel är Sverige skyldigt att jobba för att nå målen om mer förnybara källor, även om det inte är specificerat i direktivet hur de ska nå målet. Betänkandet kan nog tolkas gå emot det målet, säger han. Förslaget att alla vattenverksamheter ska ompröva sina tillstånd är åtföljd av en uppenbar risk att många anläggningar och verksamheter kan tvingas lägga ned. Det kan bryta mot rätten att äga. Ingen får berövas sina ägodelar, om det inte finns ett starkt samhällsintresse och det får inte ske utan rimlig ersättning, betonar Rafael De los Reyes Aragon. – För det första är det tveksamt om det finns ett sådant samhällsintresse. För att nå ett mål som står i konflikt med ett annat intresse (ägande) måste viss försiktighet råda. Ett sådant ingrepp måste ske på det minst skadliga sättet för de berörda. Det är tveksamt om det är uppfyllt. Sedan handlar det om ersättningsfrågan för de drabbade verksamheterna. – Verksamheter som blir av med sitt tillstånd har rätt till rimlig ersättning. Det kan handla om stora pengar. Dels handlar det om investeringar som redan har satts i rullning, dels om ersättning för förluster och återhämtning. Dessa saker är inte uppfyllda i förslaget, säger han. http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/miljoratt/svenska-miljoregler-kan-bryta-mot-internationell-ratt_589996.html

I en insändare i Norrköpings Tidningar skriver Sportfiskarnas generalsekreterare Stefan Nyström: Svensk Energi menar att den storskaliga vattenkraften och den viktiga reglerkraften kommer att hotas. Men storskalig vattenkraft är skyddad från att påverkas nämnvärt genom regler i både miljöbalken och EU:s vattendirektiv. Fokusera i stället på den småskaliga vattenkraften. Den bidrar med ytterst lite till elproduktionen och ger samtidigt stora skador på vattenmiljön. http://www.nt.se/debatt/default.aspx?articleid=9518776