Sökresultat

2013 var ett (milt sagt) besvärligt år för den småskaliga vattenkraften, 2014 har hittills varit än värre. De snart 20 månader som gått sedan jag tog över som ordförande har fyllts av utredningar och remissvar: Dammsäkerhetsutredningen, Vattenverksamhetsutredningen, Miljömålsberedningen, HaV:s olika vägledningar, dialogmöten, m.m., m.m. Inom EU har en grupp där jag deltagit som representant för ESHA arbetat med att ta fram vägledning för ekologiska flöden som kan få stor effekt i Sverige. Jag och Minna Torsner från Fortum/Eurelectrics (de stora (vatten)kraftbolagens Europeiska organisation) tvingades till sist konstatera att vi inte kan ställa oss bakom de rekommendationer som kommittén har tagit fram eftersom de är alltför långtgående och ställer till stora problem i Sverige, Norge och Finland. Dessutom har länsstyrelserna trappat upp krigföringen mot den småskaliga vattenkraften genom att tvinga fram så många tillståndsärenden de kan. Och när ett ärende väl hamnar i domstol så finns en stor risk att alla myndigheter – kammarkollegiet, Havs- och Vattenmyndigheten, länsstyrelsen och ev. någon miljösamordnare i en kommun, ser till att tillståndsprocessen blir lång, kostsam och komplicerad. Det tar tid att bilda opinion och att vända en trend. Walter Johansson brukar säga att vårt stora problem är att Sportfiskarna startade sin kampanj för mer än tio år sedan, medan SVAF kom igång på allvar för drygt två år sedan. Något av det undertecknad och andra engagerade styrelsemedlemmar gjort sedan årsstämman kan du läsa om i det här nyhetsbrevet. Och det finns ett ljus i mörkret, även om det tyvärr inte lär hjälpa alla nu drabbade: Länsstyrelsen i Västra Götaland verkar ha insett de omfattande problem som man skapat då myndigheten i sitt remissvar till ”I Vått och Torrt” skriver: ” En tillståndsprövning enligt nuvarande regler kan vara betungande för många verksamhetsutövare och Länsstyrelsen bedömer, utifrån erfarenheter från tillsynen, att enklare prövningsregler bör övervägas för vissa vattenverksamheter.” Gunvor Axelsson Aktuellt om politiken Bästa beskrivningen är: Kaos!  Vad detta innebär för den småskaliga vattenkraften, tillståndsprocesser, etc. är svårt att säga. Givetvis kommer mycket att skjutas på framtiden. Partierna lär inte ha ändrat uppfattning på de tre månader som gått sedan det ordinarie riksdagsvalet, men där ber vi från styrelsens sida att få återkomma närmare efter extravalet. Den tydligaste förändringen är att riksdagsledamöter från Centern i Västra Götaland har börjat försvara den småskaliga vattenkraften och ställt frågor till miljöminister Åsa Romsson i interpellationsdebatten för en dryg vecka sedan. Dock har SVAF inte fått någon förklaring till varför tidigare miljöministern Lena Ek skapade de problem vi nu har… Yttranden: Yttrande avseende: M2014/1451/Nm                          2014-10-31 Remissvar: I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35) (Yttrandet finns i sin helhet på hemsidan.) Detaljsynpunkter på förslagen i slutbetänkandet 4.2.2 Prövningspliktens utformning Svensk Vattenkraftförening har i huvudsak inga invändningar mot förslagen. Vi tror  dock inte att förslaget tar tillräcklig hänsyn till småskaliga vattenkraft som bevisligen drabbas hårt av nuvarande – och sannolikt även det föreslagna prövningssystemet och förespråkar den norska modellen med specialregler för småskalig vattenkraft och en (kompetent) specialmyndighet for tillstånd/konsessioner. I Norge kan vattenkraftverk omprövas efter 30 år vilket stämmer bättre med livslängden på investeringen som genomgående är minst 40 år, än de tio (10) år som gäller i Sverige. För små kraftverk under 1 MW, kan sökanden be Norges Vassdrags- och Energimyndighet, NVE att utvärdera skyldigheten att söka koncession/tillstånd. Samma sak gäller när en befintlig anläggning ska byggas om och/eller byggas ut. Nya kraftverk mindre än 10 MW behandlas av NVE. Detta är mikro-, mini- och småkraftverk. Om en ansökan skulle visa stor miljöpåverkan går den vidare till Olje- och Energidirektoratet, OED, och regeringen. Kraftverk som är större än 10 MW skall behandlas i OED och regeringen. Beträffande det föreslagna uppdraget till HaV vill föreningen med eftertryck betona vikten av att detta arbete sker i positiv samverkan med branschen. 4.2.3 Föreläggande att ansöka om tillstånd m.m . Svensk Vattenkraftförening anser att det måste utformas ett system för prövning av befintliga, under tidigare lagstiftningar lagliga, verksamheter som tar hänsyn till att det handlar om just en befintlig, pågående verksamhet som under lång tid, oftast hundratals år, ansetts laglig. Vi ser numera tydligt konsekvenserna av alla tidigare och nu aktuella förelägganden där våra medlemmar och andra ägare till småskaliga, ofta historiska anläggningar tvingas ansöka om tillstånd och där myndigheterna i processerna dels inte samverkar för att förenkla processen, dels genomgående i processen utgår från och framställer saken som om ingen anläggning finns på platsen. Vi vill i detta främst hänvisa till Artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Rätt till egendom : Var och en har rätt att besitta lagligen förvärvad egendom, att nyttja den, att förfoga över den och att testamentera bort den. Ingen får berövas sin egendom utom då samhällsnyttan kräver det, i de fall och under de förutsättningar som föreskrivs i lag och mot rättmätig ersättning för sin förlust i rätt tid. Nyttjandet av egendomen får regleras i lag om det är nödvändigt för allmänna samhällsintressen. Vi hänvisar också till vårt bifogade yttrande över Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande ”Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler” (SOU 2013:69) 4.2.4 Ansöknings- och stämningsmål Vi vill peka på att om utredningens tidigare förslag rörande ny prövning skulle genomföras blir det ett mycket stort antal mål som ska handläggas. Med den utgångspunkten vill Svensk Vattenkraftförening framföra att det är svårt att se vilka möjligheter en verksamhetsutövare har att få till stånd en samlad prövning i en process som blir såväl hanterbar som ekonomiskt möjlig att bekosta. 4.2.9 Rättegångskostnader Svensk Vattenkraftförening anser att det i samband med ett eventuellt lagstiftningsarbete med syfte att dela upp processen, är viktigt att berörda sakägare inte får en försämring när det gäller hur rättegångskostnader ska betalas. 4.2.11 Hänsyn till allmänna intressen och fisket; bygdeavgifter och fiskeavgifter m.m. Svensk Vattenkraftförening vill betona att nuvarande bygde- och fiskeavgifter anses vara och är viktiga för det lokala samhället. Vi vill också i påminna om att det svenska svaret till EU Kommissionen på kommissionens frågor om prispolitiken för vatten utpekar dessa avgifter som en del av den svenska prispolitiken. 4.2.15 Lagligförklaring Svensk Vattenkraftförening avstyrker förslaget. Större delen av våra medlemmar kommer att beröras av förslaget och detta oavsett om de nyligen fått såväl laglighetsförklaring av anläggningen som en ”modern miljödom” avseende driften/utövandet av vattenverksamheten. Med tanke på hur hårt de verksamhetsutövare som redan nu föreläggs att ansöka om tillstånd drabbas, oavsett om de bygger sin verksamhet på urminnes hävd, privilegiebrev eller andra mer sentida tillstånd, även vattendomar enligt ÄVL, kan konsekvensen av förslaget bli att ett stort antal anläggningar måste rivas. Vi understryker den stora vikten av att institutet laglighetsprövning finns kvar eftersom det fortfarande fyller en betydande praktisk funktion. Om omprövning Svensk Vattenkraftförening ställer sig generellt positiv till omprövning eftersom detta under mycket lång tid varit ett rättssäkert sätt att förändra en pågående mark-/egendomsanvänding. Vi refererar till våra kommentarer under 4.3.2. ovan liksom till Svensk Energis mer utförliga yttranden över förslagen när vi avstyrker förslagen gällande ersättningsrätten vid omprövning. 6.3 Omprövning enligt 24 kap. 5 § MB Svensk Vattenkraftförening avstyrker förslaget rörande ”ny teknik” på följande grunder: Det pågår mycket forskning och ”produktutveckling” av såväl fiskvänliga turbiner som olika ”skyddsutrustningar för fisk”, minimivattenföring, tappningsregimer, m.m. Det gör att redan begreppet ”ny teknik” är ett problem och än större blir frågan om den aktuella tekniken verkligen leder till en ”väsentlig förbättring”. Eftersom detta redan nu är ett tilltagande problem där olika myndigheter kräver alltfler utredningar finns en uppenbar risk att förslaget kommer att innebära krav på att verksamhetsutövarna i ännu större omfattning måste utreda och kunna visa att viss ”teknik” inte kan medföra en ”väsentlig förbättring”. Förslaget kan definitivt inte ses som en effektivisering av omprövningsförfarandet och kommer inte, sett till gjorda erfarenheter, att verka hämmande för berörda myndigheter. 6.6 Prövningen av omprövningsmål Svensk Vattenkraftförening tillstyrker förslaget att Havs- och vattenmyndigheten ges i uppdrag att ta fram nationella vägledande prioriteringsgrunder för omprövning av vattenverksamheter. Vi betonar vikten av att även Svenska kraftnät skall delta i ett sådant uppdrag eftersom myndigheten i sin roll som ansvarig för den kortsiktiga balanshållningen av elsystemet, har särskild kompetens som i sig kan balansera vägledande prioritering. Utifrån flertalet kommentarer ovan avstyrker Svensk Vattenkraftförening förslaget som innebär ökad ”utredningsbörda” för verksamhetsutövarna i samband med omprövning (föreslagen ändring av 22 kap. 2 a § MB). Detta eftersom de småskaliga vattenverksamhetsutövarnas erfarenheter sett till myndigheternas ambitionsnivå genomgående är negativa. Vi anser dessutom att det är rimligt att utredningskravet har som utgångspunkt verksamhetsutövarens kunskap och erfarenhet rörande anläggningen och dess drift.   Yttrande avseende: M2014/1595/Nm                                                 2014-11-25 Remissvar: Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50 Svensk Vattenkraftförening, SVAF, har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade slutbetänkande. Vi kommer i allt väsentligt att begränsa våra kommentarer till de delar av delbetänkandet som berör sådan vattenverksamhet som ligger till grund för elproduktion från vattenkraft. Svensk Vattenkraftförening ansluter i övrigt till Svensk Energis remissvar. Sammanfattning: Vattenkraft är viktig som ett bidrag till klimatfrågans lösning. Småskalig vattenkraft är viktig ur många aspekter: som ekonomisk förutsättning för att bevara kulturhistoriska miljöer, som många av våra äldsta, i bruk varande, industrihistoriska verksamheter, som balanskraft lokalt, inte minst i södra delarna av Sverige (med balanskraft i detta sammanhang menas den timvisa produktionen som köpare av småskalig kraft använder i sina balansprognoser), som lokala småföretag, för sysselsättning på landsbygden, som det mest effektiva sättet att generera elektricitet Redan nu tvingas många ägare till vattenkraftverk som funnits i flera hundra år att söka nya tillstånd. Detta gäller både de som bygger sin verksamhet på hävd, på privilegiebrev eller på vattendom enligt 1918 år lag (som gällde till 1983). Detta är enligt vår uppfattning inte förenligt med egendomsskydd och gällande lagstiftning. SVAF förespråkar omprövning, inte nyprövning. Nyprövning innebär genomgående en mycket omfattande prövning av anläggningen, där det exempelvis i miljökonsekvensbeskrivningen ska redovisas vattendraget och miljön där omkring i en situation som att befintlig anläggning inte finns. Detta är en orimlighet med dammanläggningar som kan en månghundraårig historia. Det kan bli mycket dyrt - och är det oftast. Vi anser att pengar bör läggas på motiverade miljöåtgärder på de platser de ger mest nytta och inte på processer. Detta har också inneburit att många av våra medlemmar helt tappat förtroendet för myndigheter och domstolar. SVAF:s syn är att rättssäkerhet och legitimitet i den statliga styrningen inte längre kan anses vara gällande för (småskalig) vattenkraft. Grunden till våra medlemmars och andra vattenkraftsägares problem ligger, enligt SVAF:s åsikt, i den misslyckade form av governance som tillämpats gällande ramdirektivet för vatten vilket lett till både felaktig(a) tolkning(ar) och felaktig implementering. De förslag som nu läggs i det aktuella delbetänkandet från Miljömålsberedningen är i och för sig positiva vad gäller att försöka rätta till de felgrepp som begåtts och fortfarande begås, men för många av de vattenverksamhetsutövare som redan tvingasts in i nyprövningssystemet kommer det alldeles för sent. SVAF instämmer alltså i den bedömning som gjordes av den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012, nämligen att det behövs en bättre arbetsprocess, en utveckling och differentiering av styrmedel samt en effektivare tillämpning för att Sverige ska kunna nå de vattenanknutna miljökvalitetsmålen. SVAF instämmer också i att en hållbar vattenpolitik ska bidra till att säkerställa god vattenkvalitet och vattentillgång samt bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljö. Den ska också bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av exempelvis vatten-, jord- och skogsbruk, elproduktion och andra former av näringsliv, transporter, turism och till regional utveckling. Här kan vi dock konstatera att länsstyrelser, kammarkollegiet, Havs- och Vattenmyndigheten och domstolar hittills enbart sett till den biologiska mångfalden och ignorerat övriga delar vad gäller helhetssyn på en hållbar vatten- och energipolitik. Att verksamhetsutövare tvingas lägga stora pengar på omfattande rättsprocesser för befintliga anläggningar som hittills ansetts lagliga, uppfattas redan i dag av våra medlemmar genomgående som ett försök från myndigheter och vissa s.k. miljöorganisationer med talerätt att ruinera verksamhetsutövarna. De föreliggande förslagen från vattenverksamhetsutredningen och den något diffusa skrivningen i HaV:s och Energimyndighetens gemensamma nationella strategi som kan innebära att 1 000 småskaliga vattenkraftverk kommer att rivas ut, förstärker den bilden. Metoden att tvinga fram nyprövningar (laglighetsprövning och miljötillstånd) av anläggningar som under mycket lång tid ansetts lagliga innebär också att alla kostnader läggs över på ägaren/verksamhetsutövaren oavsett om den process som tvingas fram i slutledet leder fram till nytt tillstånd eller utrivning. Detta stämmer illa med egendomsskydd och det som hittills varit den svenska rättsstaten. Vi vill också betona att andra länder – inte minst Österrike, Norge och Skottland – som arbetat med implementering och miljömål på ett helt annat sätt an Sverige valt att göra, nu bygger ut vattenkraften och/eller ger ersättning för att vidta miljöåtgärder och effektiviseringar i befintliga anläggningar. I Schweiz betalar elkonsumenter en extra avgift per använd kWh, vilket avsätts för miljöåtgärder och forskning kring miljöteknik vid vattenkraftverk. Detta har skapat en mycket stark budget för forskning och miljöförbättringar i reglerade vatten. Schweiz tillämpar uppenbarligen ”förorenaren betalar-principen” (som är en av grundprinciperna i ramvattendirektivet) som att konsumenten är förorenaren, och inte uteslutande producenten. I Sverige gäller i nuläget motsatsen. Sverige, och hela Europa, behöver vattenkraften. Staten bör därför ta fram verktyg som så långt möjligt möjliggör förnybar elproduktion i kombination med förbättrad vattenmiljö. För många små verksamhetsutövare saknas inte viljan, utan snarare ekonomiska resurser. Staten har också ett tydligt ansvar. Staten har historiskt varit pådrivande för utbyggnad av vattenkraft. T.ex. genom elcertifikaten som styrmedel, investeringsstöd mm. Samma roll har staten haft i t.ex. markavvattnings- och sjösänkningsprojekt då tillgängliggörande av jordbruksmark (precis som vattenkraft) en gång ansågs avgörande för samhällsutvecklingen. Idag beviljar EU och svenska staten frikostiga bidrag för återställande av våtmarksområden mm för att åtgärda den miljöproblematik som markavvattningen skapade. En kontrast är då att statens linje i vattenkraftsammanhang är att verksamhetsutövaren ska bekosta alla miljöåtgärder (eller återställning om kraftverket rivs ut). Motivet är vanligen att det är en pågående näringsverksamhet. Skillnaden mot pågående jordbruksverksamhet i våtmarksprojekt mm är dock obefintlig. Svensk Vattenkraftförening vill också tillägga att Länsstyrelsen i Västra Götaland som förelagt mer än 50 verksamhetsutövare att söka nya tillstånd verkar ha insett de omfattande problem som man skapat då myndigheten i sitt remissvar till ”I Vått och Torrt” skriver: ” En tillståndsprövning enligt nuvarande regler kan vara betungande för många verksamhetsutövare och Länsstyrelsen bedömer, utifrån erfarenheter från tillsynen, att enklare prövningsregler bör övervägas för vissa vattenverksamheter.” Kansliet Ny adress och nytt telefonnummer Svensk Vattenkraftförening Kvarnvägen 2                                              Telefon: 0346-200 01 311 64 Vessigebro                                                      www.svenskvattenkraft.se E-mail. info@svenskvattenkraft.se Boka in: Årsstämman den 18-19 april 2015 Planen är att stämman hålls i Linköping

Den småskaliga vattenkraften i Storbritannien har de senaste 2-3 åren haft en kraftig utveckling och då gäller det främst Skottland. Man kan tycka det är förvånande eftersom implementeringen av ramdirektivet för vatten gäller även där, men man har valt en annan tolkning av direktivet och vattenkraften ser inte direktivet som samma hinder som i Sverige. Det som dragit igång utvecklingen är det stödsystem, Feed in Tarif, som ger en fast ersättning där ersättningen per kWh beror av kraftverkets installerade effekt. Indelningen är 0-15 kW, 16-100 kW, 101-500 kW, 501-2000 kW. Det finns även ett visst stöd för effekter över 2 MW. Ersättningsnivåerna i öre/kWh i de olika intervallen är: 223, 208, 165 resp 129 och gäller i 20 år efter det anläggningen tagits i drift.  Ersättningsnivåerna minskar något efter 31 mars 2015 samt under 2016. Ersättningsnivåerna är höga ur ett europeiskt perspektiv men det storleksdifferentierade stödet pekar på förståelse för de mindre anläggningarnas högre produktionskostnader liksom förståelse för att få en bred utveckling av förnybar elproduktion, en mågfald i elproduktionen. Den 28-29 oktober arrangerade British Hydropower Association, BHA, sin årliga vattenkraftkonferens i Glasgow. BHA har 170 medlemmar och omsätter ca 3 Mkr per år.  Konferensen skulle visa aktuell teknisk utveckling, hur det legala regelverket fungerar, hur de ekonomiska villkoren har utvecklats m m.  Där så är möjligt försöker man även bedöma utvecklingen i framtiden. Årets vattenkraftkonferens samlade nära 200 deltagare och drygt 20 utställare. SVAF hade en stark delegation på plats, 14 personer varav 11 från styrelsen. Anledningen till detta var att vi bedömde att det fanns en del att lära av den goda utvecklingen i Skottland, där man t o m kan bygga kraftverk i en nationalpark.  Ett sådant exempel besökte vi vid Loch Lomond dagen före konferensen. Konferensen var indelad i 7 sessioner, där den fösta handlade om relationen till samhälle och miljö, även kulturmiljön. Man kunde konstatera att vattenkraften har en starkare ställning i det skotska samhället än i det svenska. Därefter följde sessioner om utvecklingen inom småskalig vattenkraft, om internationell vattenkraft, där SVAF:s ordförande Gunvor Axelsson gav en målande beskrivning av de problem vi har i Sverige för närvarande. Den andra dagen inleddes med en session om regelverket, myndigheter och vattenkraftens miljöpåverkan. Här ägnades mycket tid åt hur ett kraftverk kan bli godkänt för att tilldelas Feed in Tarifs. Det kan konstateras att det brittiska regelverket är krångligt men det förefaller som framgångsfaktorn är större än i Sverige. Som sig bör i dessa sammanhang gavs stort utrymme åt de ekonomiska villkoren för investering och drift liksom finansiering. I jämförelse med Sverige ger feed-in systemet mycket hög ersättning till producenten, men låneräntan är också betydligt högre, över 8 procent. Pumpkraftverk, där man nattetid med turbinen pumpar upp vatten i dammen och dagtid släpper ned det, börjar komma i ropet. Bakrunden är att i de flesta länder är spotpriset mycket högre dagtid än nattetid samt att mer reglerkraft behövs för att möta ökande intermittent elproduktion från sol och vind. En intressant presentation visade hur man kunde höja tryckskillnaden mellan intaget och utloppet (”fallhöjden”) genom att sänka trycket i utloppet med venturiverkan. Detta gör att man genom turbinen enbart tar ca 20 procent av det tillgängliga flödet.  En ”fallhöjdsökning” från 2 till 6 m är möjlig, men det förutsätter stor tillrinning, ett exempel med en tidvattendamm visades. Sista sessionen skulle ha innehållit en presentation om hur man hanterar vattenkraftens förhållande till Artdirektivet samt hur man hanterar möjliga konflikter mellan fiske och vattenkraft. Tyvärr hade föredragshållarna fått förhinder att komma, vilket var synd då dessa frågor är viktig för vattenkraften. Som sammanfattning kan man konstatera att intresset för att bygga ny småskalig vattenkraft i Storbritannien är mycket större än i Sverige. Det beror på den höga och differentierade ersättningsnivån samt på mindre krångligt (men ändå krångligt) regelverk än i Sverige. Bidragande är också att småskalig vattenkraft har en starkare ställning hos allmänhet och myndigheter, främst i Skottland. Det stora intresset har gjort att fler organisationer och företag engagerar sig i vattenkraft, något som märktes tydligt i sessionerna och i utställningshallen. Det fanns många tankar att ta med sig hem och att försöka utveckla i Sverige. Christer Söderberg

» Både regeringen och alliansen hade med förslaget om sänkt skatt för egenproducerad förnybar el, så det kommer att genomföras 2015 fast regeringens budget röstades ned, skriver Elmarknaden. Det innebär att den nya lagen träder i kraft 1 januari 2015 som planerat. Den ger alla villaägare och andra mikroproducenter som har eller kommer att installera solceller på sina tak en intäkt på minst 60 öre per kilowattimme för sin överskottsel nästa år." – Vi på Oberoende Elhandlare är mycket glada för att reformen, som utretts i många år och senast i somras drogs tillbaka, nu äntligen är beslutad och kommer att införas. Det är en reform som både elhandlare och kunder har väntat på, säger Johan Öhnell, ordförande i Oberoende Elhandlare, till Energimarknaden. – Vi arbetar för att skattereduktionen i nästa steg ska utökas till att även gälla elkunder som bygger vindkraft och solel tillsammans. Och att kunderna ska få skattereduktionen direkt på elräkningen månadsvis och inte som nu årsvis i efterskott. Egenproduktion av förnybar el är en del av framtidens elmarknad. Det ökar kundernas inflytande och skapar en ny dynamik på elmarknaden, säger Johan Öhnell.

Vetlandaposten rapporterar från Sävsjö: Therese och Claes Rostedt har utsetts till årets miljöpristagare i Sävsjö kommun. Det är deras satsning på ekologisk produktion på Kvarnagården i Forsa som uppmärksammas. Så här lyder motiveringen: ”Årets miljöpristagare har genom hårt arbete och ett genuint intresse för det ekologiska och närproducerat återställt och åter tagit i bruk den vattendrivna sädeskvarnen i Forsa. Återstarten av sädeskvarnen innebär att pristagarna producerar ekologiskt livsmedel på ett klimatvänligt sätt med hjälp av energikällan vattenkraft. Sävsjö kommun har utsett miljöpristagare varje år sedan 1987. Det ska stötta och uppmuntra en berömvärd insats för miljön. Nu ligger uppgiften att utse pristagare på myndighetsnämnden och i år går priset till Claes och Therese Rostedt på Forssa kvarnagård. Från ax till limpa bidrar det sätt på vilken kvarnen drivs till att miljömålen begränsar klimatpåverkan och ett rikt odlingslandskap kommer ett steg närmare. – Jätteroligt och överraskande. Bara att bli motiverad är fantastiskt. Att det är ett miljöpris känns extra roligt för vi försöker verkligen att tänka på miljön, säger Therese Rostedt. Priset delas ut vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december och då kommer både Therese och Claes Rostedt att vara med. Paret har haft mycket att göra den senaste tiden. De har varit med på flera julmarknader och var med under julskyltningen i Sävsjö. Deras egenmalda, ekologiska mjöl börjar därmed bli riktigt välkänt i trakten. Ing-Marie Johansson ing.marie.johansson@smt.se http://www.vetlandaposten.se/artikel/119769/miljopris-for-mjolet-fran-forsa

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har nu yttrat sig över vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande ”I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU 2014:35”. Myndigheten är - inte oväntat - positiv till förslagen, men vill även att det tidigare förslaget med krav på nyprövning av 97 procent av de svenska vattenkraftenverken genomförs. Båda förslagen ger ökad makt över den svenska vattenkraftproduktionen till Hav- och Vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och länsstyrelserna. -  I stort är vi positiva till utredningens förslag och menar att de behövs för att kunna ställa nödvändiga miljökrav på landets vattenverksamheter, säger Anders Skarstedt, utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn. Hav- och vattenmyndighetens pressrealese och länk till yttrandet finns på: http://www.mynewsdesk.com/se/havochvatten/pressreleases/hav-yttrande-maanga-bra-foerslag-men-fiskeavgifter-maaste-utredas-mer-1067828

Svensk Energi har lämnat sitt remissvar till Vattenverksamhetsutredningen. Föreningen stödjer flertalet punkter i utredningen. Samtidigt innehåller utredningen ett antal förslag som kan få stora och oönskade konsekvenser om de genomförs. Kjell Jansson, vd på Svensk Energi kommenterar remissvaret: - Svensk Energi anser att ökad biologisk mångfald och bättre vattenkvalitet kan uppnås genom att  effektivisera dagens system för omprövning. Vi menar att utredningens förslag om ny prövning strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper och att det saknas en grundlig analys av egendomsskyddet. En helt ny prövning leder dessutom till mycket stora samhällsekonomiska kostnader, bland annat eftersom det inte säkerställs att endast miljömotiverade prövningar genomförs. Svensk Energis utgångspunkt är att diskussionen om Sveriges energiförsörjning, oavsett kraftslag, måste utgå från en helhetssyn. Därför har föreningen också välkomnat den nationella strategi som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten gemensamt presenterat. - En nationell prioriteringsplan  är viktig för att säkerställa att miljöåtgärder vägs mot den nytta vattenkraften bidrar med, bland annat för att reglera variationer i en växande vindkraftproduktion. Nu är det viktigt att strategin också konkretiseras och utvecklas till en nationell plan som är politiskt förankrad och blir styrande för de myndigheter som företräder det allmänna intresset. Svensk Energi ser vidare positivt på regeringens förslag om en Energikommission och deltar gärna i ett sådant arbete tillsammans politiker och andra viktiga aktörer. Även här bör helhetssynen vara utgångspunkt för diskussionen. http://www.svenskenergi.se/Pressrum/Nyheter/remissvar-Vattenverksamhetsutredningen/ För mer information, kontakta: Kjell Jansson, vd, tel: 08- 677 26 15 Gun Åhrling-Rundström, ansvarig vattenkraft, tel: 08-677 28 12 Lennart Sandebjer, miljöjurist: 08-677 26 53

Stackmoradammen måste rivas i år enligt besked från Mark - och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Fortum hade yrkat på att rivningen får skjutas upp till slutet av december 2015. Men miljödomstolen slår fast att det tidigare domslutet gäller. Stackmoradammen ska vara utriven före årsskiftet. Men motståndet mot rivningen är starkt i trakten. Dalarnas Tidningar rapporterar att Barbara Sundberg, en av motståndarna till att Stackmoradammen ska rivas, hade hon kedjat fast sig inuti kvarnen och tänker inte flytta på sig i första taget. Miljööverdomstolen avslog 2007 en ansökan från Fortum att anlägga en ny damm med kraftverk vid Stackmora. Den gamla dammen rasade dels i oktober 2008 och i september 2009. Miljödomstolen godkände reparationsarbeten, men rivningsbeslutet står fast. I slutet av november flyttade en grävmaskin de första stenarna från dammen och vattennivån sjönk direkt. Rivningsarbetet utförs av Siljans Schakt och görs för Fortums räkning. – Vi kommer att detaljriva kvarnen parallellt med det andra rivningsarbetet. Flödena har varit extremt höga så vi har inte kunnat sätta i gång förrän nu, och nu regnar det igen men vi planerar att bli klara innan årsskiftet ändå, säger Per Fektenberg, ansvarig för utrivningen av dammen. Fektenberg menar fortsatt att de inte har någon handelsplan vid eventuell civil olydnad. – Det får vi besluta kring då, det är inget vi räknar med, säger han. Ungefär 50 meter från grävmaskinen sitter Barbara Sundberg fastkedjad i ett reglage som hör till kvarnen, vars konstruktion härstammar från 1832. – Vi tar till civil olydnad för att vinna lite tid. Vi har inte fått igenom det vi velat, nämligen att uppmärksamma den här gamla kvarnen som snart är 200 år gammal och att den måste bevaras, säger Barbara Sundberg samtidigt som hon försöker låsa det hänglås som binder ihop två länkar till den kedja som hon har runt kroppen. Om allt går enligt planerna så börjar rivningen av själva kvarnbyggnaden på tisdag eller onsdag. – Först så kommer vi att ta ner elledningar och dylikt. Sedan kommer kvarnbyggnaden att jämnas med marken, säger Per Fektenberg. Men alla ger sig inte utan kamp. – Jag kommer att sitta här tills de bär ut mig, de har inget annat val. Någonting måste man göra, säger Barbara Sundberg. http://www.dt.se/dalarna/orsa/hon-kedjar-fast-sig-i-kvarnen http://www.dt.se/dalarna/orsa/stackmoradammen-maste-rivas-i-ar

Vattenrådet – Vänerns sydöstra tillflöden sammanfattar sin syn på förslagen: Det är Vattenrådets uppfattning att förslagen som lämnats i slutbetänkandet på ett oacceptabelt sätt försvårar och i praktiken omöjliggör fortsatt produktion av miljövänlig elektricitet i många småskaliga vattenkraftverk. Konsekvensanalys Vattenrådet – Vänerns sydöstra tillflöden anser det som behjärtansvärt att värna vattendragens naturliga flora och fauna. Rimliga krav på anpassningar som exempelvis att förbättra konnektivitet och därmed främja fiskens vandringar med laxtrappor ser vi positivt på. Men det måste ske i dialog med verksamhetsutövarna och i rimlig relation till ekonomiska realiteter.   Vattenrådet anser därför att möjligheten till en förenklad prövning för redan befintliga mindre anläggningar och markavvattningsföretag kombinerat med att genom generella föreskrifter reglera vilken naturvårdshänsyn som ska gälla vid vattenverksamhet få till erforderliga åtgärder bör studeras.   Vattenrådet anser vidare att konsekvensen av en avveckling av småskalig vattenkraft innebär dels att förnyelsebar, miljövänlig elproduktion försvinner, samt att ovärderliga kulturvärden riskerar att slås i spillror. Flertalet av de vattenkraftverk som berörs är ursprungligen månghundraåriga installationer, även om verksamheten modifierats allteftersom samhället utvecklats.   Vattenrådet anser också att utrivning av befintliga dammar bör undvikas med hänsyn till den ökande risken för översvämningar i vattendragen. Dammarna uppströms anläggningarna fungerar i många fall som viktiga buffertar vid hastiga och höga flöden. Dessa dammar med buffertkapacitet ser vi som mycket värdefulla från översvämnings- och miljösynpunkt vilket också innebär att de är samhällsekonomiskt mycket viktiga, i synnerhet med väl fungerande omlöp och vandringsvägar för den biologiska mångfalden. Inom Vattenrådet diskuterar vi allt oftare den växande frågan om översvämningar och att detta är en mycket högt prioriretad fråga i framtiden.   Utrivning av dammar och magasin innebär också en risk att miljögifter som deponerats i dammarna under decennier, släpps fria i vattenmassorna när hydrologin väsentligt förändras. På samma sätt har näringsämnena fosfor och kväve under många decennier, deponerats i dessa fällor. Detta är mycket positivt och något vi ständigt arbetar för att åstadkomma mer av. Sammanfattningsvis ifrågasätter Vattenrådet starkt samhällsnyttan av utrivning av befintliga dammar och vattenmagasin i våra vattendrag.   I Lidan och Nossan finns det ca 35 småskaliga vattenkraftverk ägda av företag, privatpersoner och ekonomiska föreningar. Storleken på dessa verksamheter innebär i många fall att de inte har möjlighet att bära de kostnader som både en ansökan om tillstånd och årlig framtagning av miljörapport, kan innebära. Utredningen (SOU 2014-35) har uppskattat kostnaden för ansökan om tillstånd till mellan 0,4 – 2 mkr i första instans och 0,2 – 0,4 mkr i andra instans. Den belastning, i form av pengar och tid för dessa administrativa uppgifter står ofta inte i rimlig proportion till intäkter som kraftverken genererar. Därutöver innebär det ur verksamhetsutövarens synpunkt en risk att en inkommen ansökan avslås, eller beviljas med villkor som inte är ekonomiskt genomförbara, varför företagaren inte ens lär inkomma med en ansökan. Tillsammans kommerdetta, om utredningens förslag blir verklighet, innebära att verksamheten avvecklas vilket kan innebära utrivning, vilket enligt ovan Vattenrådet starkt ifrågasätter från miljösynpunkt.   Sammanfattningsvis anser Vattenrådet att en differentiering av kraven på ansökan om tillstånd måste ske eftersom befintliga mindre anläggningar inte kan bära sina egna kostnader för långa och dyra juridiska processer. Nyprövning måste undvikas till förmån för den enklare processen omprövning. Små anläggningar måste klassas som ej betydande miljöpåverkan vid MKB-processen. Vattenrådet anser också att Vattenmyndigheter och länsstyrelser måste ges möjlighet att klassa vattenförekomster som KMV, kraftigt modifierade vatten, i större utsträckning än vad som idag tillämpas.

Merparten av de 180 remissvar som lämnats in till Vattenverksamhetsutredningens förslag om nya regler för vattenkraften är helt eller delvis kritiska. Det som upprört flest och mest är förslaget på hur tillstånden för att producera el med vattenkraft slår mot landets cirka 2 000 små vattenkraftverk runt om i landet, skriver ATL. Svensk Vattenkraftsförening, som representerar landets minsta vattenkraftsoperatörer, varnar för att många kraftverk riskerar att få stänga. "Redan nu tvingas många ägare till vattenkraftverk som funnits i flera hundra år att söka tillstånd. Detta är enligt vår uppfattning inte förenligt med egendomsskydd och gällande lagstiftning", skriver föreningen. Men även större kraftproducenter som Eon och Holmen är kritiska till förslagen. Läs mer om remissvaren i tisdagens pappers-ATL! http://www.atl.nu/lantbruk/nya-regler-f-r-h-rd-kritik

Alla remissvarsom kommit in gällande "I Vått och Torrt" Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande finns att hämta här: http://www.regeringen.se/sb/d/19555

Sju motioner som berör småskalig vattenkraft har lämnats till riksdagen av ledamöter från Centerpartiet, Moderaterna,  Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. (SD) har inledande avsnitt om småskalig vattenkraft i en större motion om hållbar energipolitik. Ta del av motionerna via länkarna: Motion 2015/16:553 Patrik Björck (S) Motion 2015/16:1535 Cecilie Tenfjord-Toftby (M) Sten Bergheden (M) Motion 2015/16:1973 Per-Ingvar Johnsson (C) Göran Lindell (C) Motion 2015/16:2360 Annika Qarlsson (C) Motion 2015/16:2655 Cecilia Widegren (M) Motion 2015/16:2854 Mattias Bäckström Johansson (SD) Josef Fransson (SD) Johan Nissinen (SD) Motion 2015/16:3017 Daniel Bäckström (C) Staffan Danielsson (C)

På lokal, regional, nationell, europeisk och global nivå tycks de flesta vara överens om nödvändigheten av en energiomställning för att minska koldioxidutsläppen till vår gemensamma atmosfär. Bristen på helhetssyn från grupper som gör allt för att riva ut vattenkraft med hänvisning till EU:s vattendirektiv är uppenbar. Vattendirektivet strävar efter att tillförsäkra kommande generationer friskt vatten. Det finns inget i direktivet som säger att målet nås genom att riva vattenkraft; snarare tvärt om. EU har även ett energidirektiv. En av åtgärderna där har resulterat i Restor som sammanfattas med ”Släpp loss potentialen i småskalig vattenkraft”. Följande bild illustrerar tydligt att varje förlorad kWh från vattenkraft medför mer koldioxid (CO 2 ) från de energikällor som ska balansera riven vattenkraft. Småskalig vattenkraft är oftast strömkraftverk. D.v.s. de reglerar inte vattnet, utan det är tvärtom det naturligt varierande vattenflödet som reglerar småskalig vattenkraft. Det är oftast lätt att genomföra åtgärder för faunapassage vid småskalig vattenkraft där det inte finns naturliga hinder. Svensk Vattenkraftförening stödjer genom sin miljöpolicy sådana åtgärder där det är motiverat. En verklig miljövinst skulle nås om fordonsflottan ställde om till el-drift med vattenkraft som energikälla. Genom att effektivisera småskalig vattenkraft i syftet med Restor gör vattenkraften det fullt möjligt.