I en intervju i Tidningen Västsverige säger förra miljöministern Lena Ek att hon inte alls står bakom agerandet mot de småskaliga vattenkraftverken. "De skulle ha klassats som lagliga, och fiskvägar skulle ha kunnat byggas med ett enkelt anmälningsförfarande" . Tänk vad mycket onödigt lidande vi kunde ha undvikit och vad mycket i praktiska miljöåtgärder vi hade kunnat genomföra, om Lena Ek hade klargjort detta under sin ministertid. Läs mer här !

Det dokument som debatteras är ett resultat av generaldirektörernas Erik Brandsma, Energimyndigheten och Björn Risinger, tidigare HaV, numera Naturvårdsverket, sammanfattning av det de anser viktigast av det som förts fram under mer än ett års möten mellan ovannämnda generaldirektörer, vattenkraftbranschen och miljöorganisatorer. SVAF har inte skrivit under detta dokument och har under och efter samtliga möten i tal och skrift framfört de viktiga fördelarna med småskalig vattenkraft . Ingen deltagande organisation eller företagsföreträdare har kunnat lämna ett särskilt yttrande. SVAF betonar starkt att inga vattenkraftverk ska läggas ner/rivas ut. Siffran 570 i dokumentet kommer ur ett teoretiskt beräkningsexempel som bygger på den nationella strategin som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten tog fram 2014, där de kom fram till att vatten motsvarande 1,5 TWh behöver avsättas för att motsvara erforderliga åtgärder i vattendragen. SVAF anser att den småskaliga vattenkraften skall bevaras och utvecklas SVAF anser att RESTOR Hydro-projektet visar hur den småskaliga vattenkraften kan bygga ut i Sverige och i EU. Att åtgärder ska genomföras enligt vattendirektivet är ostridigt. Frågan är när, var och hur. HaV driver nu fyra pilotprojekt som omfattar Lule älv, Dalälven, Nissan och Emån, där det utreds var bäst åtgärder kan genomföras med minst pengar. Projekten avses bli vägledande hur landets övriga vattendrag ska hanteras. SVAF har stridigt hårt för att kravet på nyprövning ska bort ur resonemangen och att det i stället är omprövning av villkor som gäller. SVAF hoppas på förenklade prövningsprocesser och en fond där alla deltagare betalar efter elproduktion och där de stora kraftbolagens bidrag kommer att hjälpa de små. I paketet som generaldirektörerna lagt fram finns  en finansieringslösning, där de ekonomiskt starka hjälper den ekonomiskt svage. Den bygger mycket på det jobb som förre GD:n vid Energimyndigheten Thomas Korsfeldt gjort åt SVAF. Det är nu arbetet startar med fortsatt politikerinformation, där vi inte motsätter oss översyn av villkor för vattenhushållning, men motsätter oss varje åtgärd som äventyrar vår verksamhet. Nu gäller det att se möjligheter och inte hot men inget kommer gratis. Det är nu jobbet börjar. Jan-Åke Jacobson, deltagare i samtalen, Gunvor Axelsson, ersättare vid det senaste samtalet

Åsa Romson har svarat på en fråga från Patrik Björck (S) och säger bland annat: "vattenkraften viktig i omställningen till ett förnybart energisystem och därmed miljökvalitets-målet Begränsad klimatpåverkan. En framtida lagreglering behöver alltså se till att vi ökar takten för att anpassa vattenkraften till miljökraven, och att vi når de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen samt de mål som finns inom energi- och klimatpolitiken". Vi ska alltså sträva efter "både och" precis som SVAF länge påpekat. Läs fråga och svar här !

Varför försvinner musslor som levt i sedan hundratals års dämda vattendrag?  Kan det ha något med din och min användning av mikroplaster etc. att göra? Det reningsverken inte förmår rena blir kanske för jobbigt för musslorna att ta hand om. Dessa hinder, som på senare år aktualiserats inom EU, avser fiskars fria rörlighet i europeiska vattendrag. Tankegodset ifråga, som möjligen härrör ur Rousseaus filosofier, har utmynnat i ett s.k. vattendirektiv, som lämnats att fritt tolkas i de europeiska medlemsländerna. Vårt land, som gärna vill vara ”bäst i klassen” har åberopande Vattendirektivet tillställt Länsstyrelserna ett s.k. Regleringsbrev år 2012. Hur övriga EU-länder har ställt sig till direktivet, beror på solidariteten, som på goda grunder kan ifrågasättas. Den svenska tolkningen innebär att alla vattenhinder behöver omprövas och helst rivas ut. Våra stora svenska inlandssjöar, Vänern, Vättern, Mälaren m.fl. och lokalt i Skåne, Ringsjön, Ivösjön, Vombsjön, Häckebergasjön m.fl. , som historiskt sett varit uppdämda och därmed försedda med vandringshinder riskerar att delvis torrläggas och ruineras om intentionerna med utrivningar genomföres. Grundvattennivåerna är i farozonen. Tanken att återföra naturen till ett drömt idealtillstånd från förkristlig tid är både orealistisk och sanslös. Man kan bygga fiskvägar men från Sportfiskarorganisationerna och Älvräddarna hävdas att laxtrappor etc. är otillräckliga. Man vill ha ordentliga dammgenombrott med förluster av åtskilliga m³ vatten per sekund som följd. Inte ens specialister är överens om hur en korrekt fiskväg skall byggas. Så till exempel byggdes en liten fiskväg vid Bösmöllan i Kävlingeån för bara några år sedan till en kostnad av 140000:-. Arbetet leddes av en närboende doktor i limnologi. Fiskvägen är redan utdömd av andra experter och skall ombyggas om inte rentav hela fördämningen skall rivas. Vid det fiskala genomförandet av Regleringsbrevet drar sig myndigheterna inte för att tillgripa metoder, gränsande till det kriminella. Man vill förmå fastighetsägare att genomföra rivningar på egen bekostnad. Men först måste man söka tillstånd hos Mark och Miljödomstolen och till ansökan foga en s.k. miljökonsekvensbeskrivning som så detaljerat som möjligt skall beskriva följderna av en utrivning. Har man en fungerade vattenkraftanläggning skall man söka tillstånd för denna med utgångspunkt från att anläggningen skall uppföras på nytt! Den privata ägande- och bestämmanderätten samt begreppet gammal hävd har helt satts ur spel. I den svenska tolkningen av Vattendirektivet ömmar man särskilt för musslor och andra högintressanta arter, särskilt den tjockskaliga målarmusslan. Man kan notera, att den fanns bl. a. i hela Kävlingeån i mitten av 50-talet (omvittnas av äldre gentlemän, som förr vistades mycket vid ån). Vad kan då ha inträffat, som orsakar att den numera endast återfinnes i åns övre delar? Musslan tillskrivs vattenrenande egenskaper och då är det lätt att inse, att den lär ha försvunnit p.g.a. förändringar i vattenkvaliteten. Reningsverken förmår inte att rena avloppsvattnet i tillräckligt hög grad. Plasterna tillkom efter andra världskriget och ingår nu även i vanliga hygienprodukter i form av mikroplaster. Tandkrämer, kosmetika m.m. och vi skall inte nonchalera mediciner, som passerar mänskligheten. Antibiotika, p-piller och en rik flora av mediciner belastar avloppsverken. I slutänden hamnar det mesta i vattendragen. Det finns f.ö. mer än 2000 icke godkända avloppsanläggningar i Kävlingeåns övre delar. Det intensiva jordbruket kan också ha tillfört skadliga kemikalier. Det rör sig då både om nya och gamla synder. Gödnings- och sprutmedel var förr relativt sett billigare än idag och det medförde överanvändning i många fall. Åtskilliga ton av upplagrade kemikalier befinner sig på väg till recipienterna. DDT-skandalen har vi i färskt minne. Musslornas överlevnadsförmåga i Kävlingeåvattnet kan lätt bedömas om man placerar levande musslor i bur i åns nedre delar för bedömning. Ett dylikt experiment har så vitt vi vet aldrig företagits. Måhända är den pågående aktionen totalt ovetenskaplig. Att skylla musslornas utdöende på de få vattenturbiner, som fortfarande hålls igång i Kävlingeån är att göra det enkelt för sig. Dämmena har funnits i över 300 år och dagens turbinkörningar är mindre faunafarliga än gårdagens metoder med korttidsregleringar (man körde en stund när malningsbehov förelåg, dammen tömdes och stränder torrlades). Nu kan vattennivåerna hållas konstanta. Dammrivningar skadar vattendjurens månghundraåriga habitat mer än den nytta de eventuellt skulle medföra. Man får hoppas att tillströmningen av de mest skärpta gymnasieungdomarna till universitetens utbildningar i bl. a. limnologi blir så stor, att kommande åtgärder i svenska vatten i framtiden kommer att vara mera baserade på vetande än tro. Ett praktiskt synsätt i stället för ideologiskt bör dominera. Många kulturmiljöer vid våra vattendrag kommer att spolieras vid de förestående miljörivningarna. Sportfisket bör avglorifieras. Djurplågeriaspekten beaktas märkligt nog ej när det gäller sportig lek med levande varelser. Det förskönande tillägget ”sport” kan knappast lindra djurens plågor. Åke Stridh Bösmöllan

En slutrapport från Svenska kraftnät ”Beroendet av el i samhället och elens andel av energianvänd­ningen ökar stadigt både i Sverige och Norden och ännu mer i övriga Europa. Elen och elsystemet förväntas spela en allt större roll i omställningen av energisystemet genom över­gång till el som energibärare.” ”Kraftsystemet kommer därför under en relativt lång tid fram­över att behöva lösa tillgången på effekt och balansregle­ringsutmaningen med de resurser som i dag finns tillgängliga i systemet.”, ”Behovet av ny planerbar produk­tion och reglerresurser kommer i första hand att gälla för SE3 och SE4.”, ”Till exempel skulle en övergång till manuella elektroniska avrop på reglerkraftmarknaden kunna öppna marknaden för nya aktörer som mindre producen­ter” och ”Den minskande svängmassan i systemet måste åtgärdas på något sätt om inte elsystemets störningskänslighet ska öka.” är några citat ur rapportens slutsatser. Småskalig vattenkraft är enkel att prognosera och bidrar med svängmassa i elsystemet. Anläggningar med synkrongeneratorer bidrar dessutom till spänningshållningen. Rapporten finns på denna länk . Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft !

Vattenkraften spelar en viktig roll för den svenska effektbalansen. Genom sin flexibilitet och unika förmåga att lagra vatten i magasin säkerställs att effekt finns tillgänglig när den behövs. Även den småskaliga vattenkraften utgör en effekttillgång. Det gäller framför allt i södra Sverige, som är ett område med produktionsunderskott. Svenska kraftnät är mycket angeläget om att reglerförmågan beskrivs på ett riktigt sätt, så att dess betydelse för kraftsystemet tydligt framgår när beslut om miljöåtgärder ska fattas. I perspektivet av utfasning av kärnkraftsproduktion är heller inte bara reglerförmågan viktig. Också den potential för elproduktion i södra Sverige som den småskaliga vattenkraften där representerar är i sammanhanget viktig för att bemästra framtiden. Balansregleringen inom Sverige utförs idag nästan uteslutande med den reglerbara vattenkraften. Detta gäller för samtliga tidsperspektiv – från den momentana frekvensregleringen till den långsiktiga säsongsregleringen. Det är viktigt att EU:s ramdirektiv för vatten implementeras på ett sätt som inte skadar vattenkraftens reglerförmåga. Den småskaliga vattenkraften i södra Sverige är också, genom sitt geografiska läge, en viktig produktionsresurs. Ovanstående tre stycken är hämtade ur Svenska kraftnäts delredovisning "Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion". Det slås fast att småskalig vattenkraft: är en effekttillgång framför allt i södra Sverige är en potential för elproduktion i södra Sverige är en viktig produktionsresurs i södra Sverige. Hela redovisningen finns här .

I dagsläget löper kulturmiljöer vid vattendrag en risk att skadas i samband med kompenserande åtgärder. Under hösten 2015 kommer Riksantikvarieämbetet därför att genomföra en utvärdering av förutsättningarna för hur kulturmiljöer kan beaktas när åtgärder vid vattendrag genomförs. En stor del av kulturarvet har en koppling till sjöar och vattendrag. Ända sedan medeltiden har människan nyttjat vattnets kraft och genom olika verksamheter och aktiviteter påverkat miljön. Årligen genomförs många åtgärder för att återställa eller på annat sätt kompensera för mänsklig fysisk påverkan i och vid vattendrag. Flera av åtgärderna berör kulturmiljöer på olika sätt och kan även leda till att de rivs ut. Länsstyrelsen kan ha dubbla roller Kulturmiljöer vid vattendrag ingår i ett komplext sammanhang där olika intressen, politiska mål och regelverk avgör om de bevaras, används och utvecklas. Riksantikvarieämbetet har i en förstudie identifierat indikationer på problem i samband med att åtgärder genomförs. Bland annat finns potentiella målkonflikter mellan olika styrmedel och mål, processen för att hantera planeringen och genomförandet av åtgärder samt för att hantera avvägning av olika intressen brister eller är oklar, kunskaper om kulturmiljöer brister eller saknar betydelse i samband med åtgärder och länsstyrelsen kan ha flera roller i anslutning till åtgärderna vilket kan skapa en otydlighet. Riksantikvarieämbetet avser därför att under hösten utvärdera och utreda förutsättningarna för att kulturmiljöerna beaktas när åtgärder vid vattendrag genomförs.  Utvärderingen utgår från följande frågeställningar: Har processen i samband med planering och genomförande av åtgärder vid vattendrag skapat goda förutsättningar för att beakta kulturmiljöer? Vilka faktorer leder till att kulturmiljöer beaktas respektive inte beaktas när åtgärder vid vattendrag planeras eller genomförs? Finns goda exempel på genomförda åtgärder där kulturmiljöer har beaktats? Utvärderingen beräknas vara klar i december 2015. http://www.raa.se/2015/06/kommande-utvardering-kring-skydd-av-kulturmiljoer-vid-vattendrag/

Tekniska verken i Linköping har gjort en konsekvensbeskrivning Utrivning av vattenkraftstation – Exemplet Svartåfors. Rapporten redovisar de bedömda konsekvenserna vid en avveckling av en vattenkraftstation med tillhörande dammutrivning som en möjlig konsekvens av enligt vattenverksamhetsutredningens förslag från hösten 2013. Läs deras rapport här ! Kolla gärna vattenkraftens koldioxidpåverkan här .

Silverfors Kraftverk Klimatförändringen i världen är en av de viktigaste miljöfrågorna i vår tid och det är mycket viktigt att minska utsläppen av koldioxid för att främja biologisk mångfald på global nivå. Denna fråga har dessvärre ännu inte hanterats som ett miljöproblem i vattenförvaltningens arbete. Klimatförändringarna förväntas enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen leda till försämrad vattenkvalitet hos både ytvatten och grundvatten, ökade problem med dricksvattenförsörjning, samt ökad föroreningsspridning i samband med intensiva regn och översvämningar. Ökade temperaturer i sjöar, vattendrag och i haven, tidigare islossning och ökad avrinning förväntas leda till ökad utlakning av närsalter och humus. Detta leder till försämrad vattenkvalitet i form av färgade vatten, ökad övergödning och sannolikt ökad förekomst av alger och cyanobakterier. Enligt artikel 4(1) a) i) i ramdirektivet föreskrives att medlemsstaterna vid genomförande av de åtgärdsprogram som anges i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt ska ”genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen i alla ytvattenförekomster ” d.v.s. ett krav på icke-försämring av ekologisk status. För att begränsa effekten av klimatförändringarna och på så sätt förhindra en försämring av den ekologiska statusen kan en energiomställning komma att innebär ökade krav på mer vattenkraft. För varje kilowattimme som produceras med vattenkraft minskar elproduktionen från energislag med större miljöpåverkan som till exempel olja och kol . Att riva ut många mindre dammar och kraftverk kan alltså direkt motverka icke-försämringskravet i vattenförvaltningen. Vattenkraften kan också bidra till att minska de negativa effekterna som förväntas uppkomma vid en klimatförändring genom att de med sina reservoarer och magasin kan minska flödestoppar och översvämningsrisker efter korta intensiva nederbördsperioder. Många av de små kraftverken ligger dessutom långt upp i vattensystemen där en uppbromsning av vattnets framfart får störst effekt.

Den 12 augusti kom två domar som - om de håller vid överklagande till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) eller om MÖD inte beviljar prövningstillstånd - kan innebära skillnad för de som har gamla, inte nämnvärt ombyggda vattenkraftanläggningar och åberopar "urminnes hävd". Domarna har överklagats av Älvräddarna och Sportfiskarna. Utdrag ur domskäl och dom Allareds mölla Åsikten att urminnes hävd är en rättighet som kan jämställas med ett tillstånd har fått gensvar i senare års rättspraxis. Denna bedömning får anses ha visst fog för sig då det är rimligt att ge det enskilda intresset företräde då det föreligger osäkerhet beträffande rättsläget. De rättsfall som f.n. får anses vägledande beträffande urminnes hävd (och privilegiebrev) är Mark- och miljööverdomstolens domar den 19 april 2012, MÖD 2012:26 – 28. Ledning kan även hämtas bl.a. från rättsfallen rörande Lövdala kvarn (M 6301-13), Blomfors kraftverk (MÖD 2007:39) och Blankaströms kraftverk (M 632-13). Sammanfattningsvis gäller enligt praxis att urminnes hävd anses utgöra en med tillstånd jämförbar rättighet vad gäller vattenanläggningar, men att det ankommer på verksamhetsutövaren att styrka att urminnes hävd föreligger och att senare ombyggnader av någon omfattning av en äldre vattenanläggning inte sällan gör att vattenanläggningen inte längre har sådan utformning att urminnes hävd kan åberopas. Då de flesta äldre vattenanläggningar för utvinning av vattenkraft harbyggts om och modifierats för turbindrift efter förra sekelskiftet gör sistnämnda förhållande att urminnes hävd mycket sällan kan åberopas framgångsrikt. Vad gäller den fortgående vattenverksamheten vid en vattenkraftsanläggning – dvs. bortledande av vatten samt reglering av vattenstånd och vattenframrinning – har i de ledande rättsfallen korrekt konstaterats att en ansökan om lagligförklaring endast kan avse en vattenanläggning (jmf 18 § MP) och att en prövning av den fortgående vattenverksamheten därför ska ske enligt de vid prövningstillfäller gällande bestämmelserna. Samma förhållande gällde enligt 1983 års vattenlag (jfr Rolf Strömberg: Vattenlagen, en kommentar s 77). Det anförda tar emellertid endast sikte på vad som gäller för prövning och har ingen bäring på omfattningen av urminnes hävd. Istället gäller att urminnes hävd – om institutet accepteras som en med tillstånd jämförbar rättighet – även omfattar den fortlöpande vattenverksamheten. Även här gäller emellertid självklart att det åligger verksamhetsutövaren att visa att vattenverksamheten bedrivits på samma sätt och inte ändrats på något mer betydande sätt under åren. Som angetts ovan är verksamhetsutövaren bevisskyldig för ett påstående om urminnes hävd. Hasse Eriksson har i målet åberopat sina egna iakttagelser sedan barnsben, i föregående stycke nämnda avgöranden samt handlingar som upprättats 1932 inför nämnda process. Sistnämnda handlingar ger vid handen att håll- och intagsdammarna samt intags-, utskovs- och avloppskanalerna har samma utseende idag som 1932. Inget har framkommit som ger anledning anta att dessa anläggningar förändrats under halvseklet dessförinnan. Den enda förändring som skett under den tid under vilken urminnes hävd kan ha uppstått är vid sådana förhållanden bytet till turbindrift under 1900-talets första hälft. Här har Hasse Eriksson uppgett att de förändringar som härvid skedde på anläggningen endast berörde förhållandena inne i befintlig byggnad/kvarn. Vad som kunnat iakttas styrker denna uppgift. Konstruktionen med sidokanaler gör vidare att det framstår som förhållandevis säkert att bytet till turbindrift inte har påverkat vattenför- hållandena mer än högst ytterst marginellt. Sammanfattningsvis gör mark- och miljödomstolen bedömningen att vattenanlägg- ningarna för Allareds mölla har varit i princip oförändrade under åtminstone unge- fär 150 år och att de förändringar som skett under denna tidsperiod inte påverkat förhållandena på något beaktansvärt sätt. Vid sådana förhållanden får anses att såväl befintliga vattenanläggningar som den fortlöpande vattenverksamheten är laglig till följd av urminnes hävd och därmed skyddad av rättskraft. Den rättskraft som gäller för ett tillstånd avser enligt 24 kap. 1 § miljöbalken de frågor som har prövats i domen eller beslutet. Den urminnes hävd som här grundar lagligheten innefattar ingen faktisk prövning av verksamheten. När urminnes hävd accepteras som en med tillstånd jämförbar rättighet måste emellertid anses att även den vattenhushållning och det sätt som verksamheten skötts i övrigt under hävdetiden omfattas av rättskraften. I förevarande fall får anses tillfredsställande utrett att driften av Allareds skett på i allt väsentligt samma sätt som nu under hävdetiden. Som framgår av 26 kap. 9 § 3 st miljöbalken får tillsynsmyndigheten vid sådana förhållanden inte begränsa rättskraften. Länsstyrelsens föreläggande ska därför upphävas. Läs domen här ! Horsabäcks kvarn - utdrag ur dom och domskäl Vattenbortledningen på slutet av 1800-talet skedde för drift av kvarn och såg. Under 1900-talet har verksamheten successivt förändrats och utgörs nu helt av elkraftsproduktion. Yvonne Rudinsson har gjort gällande att sättet för och omfattningen av vattenbortledning inte har förändrats när verksamheten som sådan har förändrats. Detta påstående framstår dock inte som sannolikt. Istället torde det helt säkert vara så att – som även länsstyrelsen anfört – den tidigare mera intermittenta vattenbortledningen har ersatts av en mer kontinuerlig sådan. Detta har ofrånkomligen medför konsekvenser för vattenframrinningen förbi kvarnen. Anläggningen och driften av denna har också förändrats när en fiskväg utfördes 1996. Det anförda leder till bedömningen att den verksamhet som idag bedrivs vid Horsabäcks kvarn inte kan anses laglig till följd av urminnes hävd. Samtidigt gäller emellertid att dämmet, den i sammanhanget mest betydelsefulla anläggningsdelen, får anses laglig och att anläggningen kompletterats med en modern och – såvitt framkommit – väl fungerande fiskväg genom vilken enligt uppgift släpps ett flöde motsvarande medellågvattenföringen (eller tillrinningen om den är mindre). En tillstånds/laglighetsprövning av anläggningen skulle därför sannolikt inte medföra någon beaktansvärd förändring varken vad gäller driften eller anläggningarnas utseende. En domstolsprövning framstår därför som föga angelägen. Vid sådana förhållanden får länsstyrelsens föreläggande anses vara mer ingripande än vad som behövs (jfr 26 kap. 9 § miljöbalken). Länsstyrelsens beslut bör därför upphävas. Läs domen här !

Jämtkraft har rätt att renovera vattenkraftverket och anlägga en faunapassage i Långforsen. Det har Mark- och miljödomstolen slagit fast i en dom som kom i dag den 27 augusti. – Det här känns väldigt bra. Långforsen kommer nu att kunna bidra med förnybar el, samtidigt som det blir möjligt för fiskar och övrig fauna att vandra fritt, säger Tommy Borgh chef för elproduktion vid Jämtkraft. Jämtkraft har ansökt om att få reparera intaget till kraftstationen, bygga faunapassage och renovera den gamla stationen. – Vi har lyssnat till de som bor i bygden och andra som har åsikter om Långforsens framtid. Jag hoppas på ett fortsatt gott samarbete utifrån bolagets ambition att uppnå en modern miljösyn och samtidigt uppfylla de miljömål som gäller för Långforsen säger Tommy Borgh. Mark- och miljödomstolen skriver bland annat att de ansökta åtgärdena inte kommer att försvåra möjligheterna att uppnå god ekologisk status för denna vattenförekomst. Källa: Jämtkraft http://www.jamtkraft.se/Om-Jamtkraft/Kontakta-oss/Press1/Pressmeddelanden/2014/Domstolen-ger-klartecken-for-Langforsen/

En partiöverskridande energipolitik – är det möjligt? Arrangör: Energispektrum (där bl.a. Svensk Vattenkraftförening ingår) Plats och tid: Måndag 30/6, 15:00 - 16:30, Mellangatan 7, Nowas trädgård En debatt mellan riksdagspartiernas energitalespersoner på temat aktuella energifrågor, där vi bland annat tar upp frågorna: Vad betyder energin för vårt välstånd, för ekonomin och för sysselsättningen? Är det dags för en långsiktig partiöverskridande energipolitik? Medverkande: Lars Hjälmered, riksdagsledamot, Moderaterna. Mats Odell, riksdagsledamot, Kristdemokraterna. Carl B Hamilton, riksdagsledamot, Folkpartiet. Helena Lindahl, riksdagsledamot, Centerpartiet. Ingemar Nilsson, riksdagsledamot, Socialdemokraterna. Lise Nordin, riksdagsledamot, Miljöpartiet. Kent Persson, riksdagsledamot, Vänsterpartiet. Josef Fransson, riksdagsledamot, Sverigedemokraterna. Willy Silberstein är moderator. I Energispektrum ingår energibranschföreningarna: Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svensk Vindenergi, Energigas Sverige, Avfall Sverige, Svensk Vattenkraftförening, Svensk Vindkraftförening, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Svensk Solenergi och Svenska Bioenergiföreningen. Samt sju medlemsföretag: Vattenfall, Fortum, Mälarenergi, Tekniska Verken i Linköping, Öresundskraft, Jämtkraft och Göteborg Energi http://www.svenskenergi.se/Global/Dokument/Svensk%20Energi.NU/Energispektrum-2014-inbjudan-12-06-10.pdf Hela "energiprogrammet" under Almedalsveckan hittar du på: http://www.svenskenergi.se/Global/Dokument/Almedalen_Program2014-version2.pdf