Sökresultat

Fredrik Hedin, styrelseledamot i Svensk Vattenkraftförening, har verkat inom turistnäringen på landsbygden sedan 1978. Tillsammans med föräldrar och bror flyttade han efter militärtjänstgöring från Dalarna till Hallandsåsen där familjen byggde upp .södra Sveriges största alpina anläggning Vallåsen från noll. Hösten 2011 sålde Fredrik och hans bror sitt framgångsrika företag till Branäsgruppen och Fredrik valde bl.a. att köpa småskaliga vattenkraftverk. Efter 28 år i turistbranschen ifrågasätter Fredrik Hedin att utrivningar av dammar och kraftverk kommer att ge den ”boost” för turistnäringen sportfiske som vattenkraftmotståndarnas organisationer hävdar. - Jag vill i denna artikel belysa de utmaningar som den nya näringen står inför eftersom många hävdar de enorma möjligheterna som kommer sig av en utrivning av vattenkraften i våra vattendrag, säger han. Är fisketurism framtiden för landsbygden? Företrädare för olika intresseorganisationer talar sig gärna varma för de möjligheter som man menar kommer då forsande vattendrag åter släpps fria i våra vattendrag. Det man framför som starka argument är framförallt fisketurism och de sidoverksamheter som kommer sig av att människor söker sig en upplevelse. Sidoverksamheter är då logi, restaurangbesök, inköp av diverse basvaror som mat mm. Dessa sidoverksamheter skiljer sig inte från andra typer av turism utan de finns med som ett naturligt tillstånd där människor väljer att lägga sin rekreation. Därför är det viktigt att fokusera på den upplevelse som är tänkt som motor i hela verksamheten, kortfattat kan man säga att utan upplevelse, ingen merförsäljning. Inom turismen måste man komma ihåg att det alltid finns det ett underskott på aktiviteter och ett överskott på logi; först när man nått det omvända förhållandet då är man på rätt väg med sin turism. Fisketurism kommer som alla andra upplevelser att konkurrera om människors privata beskattade pengar, dvs de som väljer att åka på t.ex. fisketurism gör ett aktivt val. Viktigt är att nu komma ihåg är att här är det en bransch som skall växa, d.v.s. arrangörerna vänder sig inte till de som redan är frälsta utan här skall skapas nya grupper av människor som väljer att åka och fiska i konkurrens med andra aktiviteter som t.ex. att åka till ett känt turistmål för shopping. Kanske GKs i Ullared. För att få underlaget av kunder till dessa nya tjänster så kommer man att behöva titta på dess kundprofil som idag företrädesvis utövas av män i övre medelåldern, vilket visas av att jag under 25 års tid passerat Lagan nedströms Lagaholm och lätt kunde se vilka som fiskade. Man kommer därför behöva vända sig till den andra halvan av befolkningen d.v.s. kvinnorna. Hur väcker man intresset för fiske hos halva befolkningen? I framgångsrika branscher inom turism så har man lyckats skapa aktiviteter för familjer där alla kan umgås tillsammans med samma förutsättningar. Alpin skidåkning är en sådan men även temaparker som t.ex. Astrid Lindgrens värld kan också vara en sådan aktivitet. När man håller på med turism företrädesvis på landsbygden till skillnad från större städer är ofta en utmaning att verksamheten blir säsongsbetonad. Vintersport har sin tid från Jul till Påsk och här kommer fisketurismen landa i en säsong som inte kommer skilja sig från t.ex golfen. Det betyder att man skall bygga en verksamhet med struktur för kanske 6 månaders beläggning. Vinterfiske från islagda dammar kommer ju i och med utrivningarna försvinna. Man måste ordna möjligheter för att kunna hantera säsonganställd personal, erbjuda personalboende mm. Logiproblematiken kommer också in då det är fråga om säsong. Det är allmänt känt att inom hotellbranschen så pratar man om en 40 veckors beläggningsgrad på årsbasis för att det skall vara ekonomiskt försvarbart. Detta kommer också en ny turistbransch med ambitioner att ställas inför. Sidoaktiviteter . Hos många av de framgångsrika turistdestinationerna kan man även erbjuda alternativa aktiviteter för de i en familj som aldrig kan tänka sig att kanske stå på skidor. I Sälenfjällen kan man nyttja Experium med gym, bowling och badanläggningar. I Åre erbjuds skoterkörning eller kanske restaurangbesök där många kändiskockar dyker upp och håller hov under några veckor. För en bransch med ambitioner kommer detta med sidoaktiviteter vara en viktig del för att skapa en Destination. Kapacitetsproblemet . För att man ska lyckas och bli en destination så måste man kunna attrahera en kritisk mängd besökare. Det måste omsättas så mycket pengar så att verksamheten kan drivas professionellt. Det betyder att man måste kunna ha råd att hålla sig med anställd personal och lokaler för att administrera och marknadsföra sin verksamhet samt även att hela tiden utveckla verksamheten. Om man tittar på landsbygdsturism och destinationer som lyckats och växer och utvecklas så börjar verksamheten rulla när man kommer upp i besöksantal på mellan 50.000 – 100.000 personer. Ett sådant speciellt exempel är Sweden Rock festivalen som under en vecka lyckas att skapa mervärden för en professionell organisation som lever under resten av året och kan då jobba med aktiviteter, marknadsföring, egna produkter. Varumärke och förebilder I det långsiktiga byggandet av en destination kommer varumärket att vara viktigt. Förebilder inom fisketurism framhålls ofta i debatten som bevis på den potential som denna näring har att komma. Ofta nämns fiske i Skottlands åar som bra exempel. Här tar man exempel från ett av Europas bästa och kunnigaste turistländer, med en tradition av mer än 150 år av turism och en egen befolkning i Skottland, England, Wales och Nordirland på cirka 65 miljoner. Destinationer där det dessutom inom 2 timmars bilresa från 2 storstäder finns ett av världens bästa områden för rekreation med destillerier, golfbanor, fantastiska hav och berg, en världskänd särpräglad kultur och mängder av historiska minnesmärken. Att rakt av applicera detta på ett greenfield projekt i en småländsk å är som att sätta tungan på en lyktstolpe i minusgrader… Att skapa ett hållbart varumärke kräver stor uthållighet och kunnande om produktens värde. Ändrade konsumtionsmönster . Många unga människor väljer idag att lägga en stor del av sin fritid i den virtuella världen. Dataspelande är idag en av de starkast växande industrierna. Det är en fritidssysselsättning som inte har några gränser, inte kräver några resor och är förhållandevis billigt. Kommer en ny näring att klara av att attrahera ungdomar eller ska den växa på en åldrande befolkning i Sverige som numera är ett av Europas mest urbaniserade länder. Uthålliga finanser Om de nya ekologiska tjänsterna skall kunna växa och skapa mervärden för landsbygdens invånare så kommer det krävas mycket pengar, behöva vara uthålligt och kräva mycket kunnande. Platsen för destinationen och de naturliga förutsättningarna på platsen kommer att vara helt avgörande för att detta skall lyckas. Inte vilket vattendrag som helst kommer att kunna skapa de mervärden som behövs för att lyckas. Att ensidigt driva på utrivningar och hävda att nu skapas det möjligheter utan att kunna sin sak kommer annars att innebära att ännu en möjlighet för människor på landsbygden att kunna leva och skapa sig en framtid försvinner. Vi ser hur lantbruken kämpar med sin ekonomi. Vi ser skogsindustrin som idag är helt mekaniserad. Kommer nu också den småskaliga vattenkraften försvinna som en möjlighet till försörjning? Fredrik Hedin

Riksdagens Civilutskott kommer att i ett betänkande behandla 51 fristående motioner som gäller hushållningen med mark- och vattenområden. Fler än tio av motionerna gäller kostnadseffektiva och rättsäkra tillståndsprocesser och miljötillstånd för vattenkraft och då framförallt småskalig vattenkraft. Beredning i utskottet sker på följande datum Beredning 2016-01-19 Justering 2016-03-17 Trycklov 2016-03-30 Nedan följer ett antal av de motioner som berör småskalig vattenkraft, Samtliga motioner och länk till beredning och kommande betänkande finns här . Motioner Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av tillsynsavgifter och de ekonomiska förutsättningarna för den enskilde verksamhetsutövaren att klara av den juridiska processen och de krav på förbättringar som ett nytt tillstånd kräver och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bevara viktiga värden som klimatsmart elproduktion, stora kulturvärden, möjlighet för en levande landsbygd och självklart även värna och förbättra den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att innan föreläggande om ny prövning bör länsstyrelserna göra någon form av avvägning, som bör finansieras inom länsstyrelsernas befintliga ram, så att ett föreläggande fortfarande anses miljömässigt motiverat, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätt till ersättning för verksamhetsinskränkning bör gälla även verksamheter med tillstånd äldre än MB och tillkännager detta för regeringen. Motion till riksdagen 2015/16:2398 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att uppnå vattendirektivets mål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera de åtgärder där finansiering är tillgänglig för att uppnå vattendirektivets mål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärderna för vattendirektivet bör förenas med jobb i hela landet, ett konkurrenskraftigt jordbruk och med andra miljömål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhällsekonomiska kostnader förknippade med åtgärdsprogrammet för vattendirektivet bör analyseras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ägande- och förfoganderätten bör förenas med miljökrav samtidigt som den förnybara elproduktionen värnas, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra definitionen av ”urminnes hävd” med anledning av nuvarande tillämpning av vattendirektivet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör presentera förslag på hur alla tillståndspliktiga vattenverksamheter kan få tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken och EU-rätten på ett modernt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet ska utformas så att miljömål, äganderätt, energiproduktion och kulturhistoriska hänsyn förenas på ett hållbart och rättssäkert sätt och så att det beaktar olika anläggningars förutsättningar, befintliga äldre tillstånd och tillståndsprövningens och åtgärdernas eventuella ekonomiska konsekvenser för enskilda verksamheter, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett tillfälligt stopp, ett moratorium, för ny- och omprövning av befintliga mindre vattenverksamheter till dess att sådana regler som efterfrågas i motionen är på plats, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Motion till riksdagen 2015/16:2360 av Annika Qarlsson (C)  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra definitionen ”urminnes hävd” med anledning av tillsynen av småskalig vattenkraft enligt miljöbalken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör presentera förslag på hur, på ett modernt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, alla tillståndspliktiga vattenverksamheter kan omprövas för att få tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken och EU-rätten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet ska utformas så att miljömål, äganderätt, energiproduktion och kulturhistoriska hänsyn förenas på ett hållbart och rättssäkert sätt och att det beaktar olika anläggningars förutsättningar, befintliga äldre tillstånd och tillståndsprövningens och åtgärdernas eventuella ekonomiska konsekvenser för enskilda verksamheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att till dess att sådana regler är på plats bör ett tillfälligt stopp, ett moratorium, för ny- och omprövning av befintliga mindre vattenverksamheter införas och tillkännager detta för regeringen. Motion till riksdagen 2014/15:604 av Lars Tysklind (FP) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att tillståndsprocesser för vattenverksamhet är flexibla så att de kan anpassas till småskalig verksamhet. Det är angeläget att nu skapa effektiva och relevanta tillståndsprocesser med fokus på miljönytta. En förutsättning är då att tillståndsprocessen kan anpassas så att t.ex. den småskaliga vattenkraften inte får helt orimliga kostnader för nyprövning. Risken är annars uppenbar att verksamheter tvingas lägga ner trots att det i grunden finns goda förutsättningar att vidta effektiva miljöåtgärder. Med andra ord måste fokus ligga på att lägga de begränsade ekonomiska resurser, som oftast gäller den småskaliga vattenkraften, på konkreta miljöåtgärder och inte på orimliga kostnader för själva nyprövningen. Motion till riksdagen 2014/15:995 av Annika Qarlsson och Ulrika Carlsson i Skövde (C) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att länsstyrelserna ska göra halt i tillståndsprocesserna tills utredningen om den småskaliga vattenkraften blir klar. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hänsyn vid kommande eventuella tillståndsprövningar för småskalig vattenkraft ska tas till verksamheter som i dag har tillstånd och att kostnaden då måste vara skälig i relation till omsättningen. Motion till riksdagen 2014/15:303 av Cecilia Widegren (M) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värna om och stödja den småskaliga vattenkraften. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dialoguppdraget mellan små vattenkraftsutförare, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten bör förtydligas. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tydligt och skyndsamt neka myndigheterna att kräva nya tillstånd av välbeprövade verksamheter, så att de i stället kan utöva modern tillsyn för miljöns bästa. Motion till riksdagen 2014/15:1309 av Daniel Bäckström (C) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om småskalig vattenkraft. Staten måste ta ett större ansvar när administrativa krav från myndighetsutövaren tvingar verksamheter med småskalig vattenkraft att avveckla sig själva på egen bekostnad.  Lagstiftningen borde istället för vattenverksamhetsutredningens förslag utformas så att miljöanpassningen av befintliga anläggningar underlättas så utveckling kan ske med långsiktigt goda ekonomiska förutsättningar för småskaliga verksamhetsutövare. Detta är även viktigt för anläggningar där det idag inte produceras vattenkraft. Anläggningarna ska bedrivas i enlighet med dagens miljöhänsynskrav och det är viktigt att det löpande görs rimliga avvägningar mellan det allmänna och det enskilda intresset. Motion till riksdagen 2014/15:1092 av Josef Fransson m.fl. (SD) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för småskalig vattenkraft. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en sänkning av fastighetsskatten för småskalig vattenkraft. Motion till riksdagen 2014/15:1666 av Penilla Gunther (KD) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att länsstyrelsernas olika uppgifter bör harmoniseras och samordnas så att uppgifternas syften inte motverkar varandra vad gäller den småskaliga vattenkraften.

Hela regleringsbrevet finns här . Nedan följer utdrag som har bäring på vattenverksamheter. Regionalt tillväxtarbete Gäller alla länsstyrelser utom i Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på inom vilka områden, inom den regionala tillväxtpolitiken, där samverkan sker mellan länsstyrelsen och den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet och hur denna samverkan har utvecklats. Detta innefattar särskilt genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen 2014–2020, inklusive territoriellt samarbete avseende insatser inom det tematiska området Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer och övrigt arbete med de regionala klimat och energistrategierna. Berörda länsstyrelser ska beskriva hur användningen av medel från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och, i förekommande fall, de territoriella samarbetsprogrammen. Det regionala klimatanpassningsarbetet Länsstyrelserna ska redovisa insatser med anledning av uppgiften att samordna det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet. Med utgångspunkt från de regionala handlingsplanerna för klimatanpassning ska det i redovisningen ingå, vilka insatser som görs på länsstyrelsen och hos kommunerna i länet, vilken effekt detta får för länets anpassning till ett förändrat klimat samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:10 Klimatanpassning under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Kulturmiljö Länsstyrelserna ska redovisa hur hela myndigheten, inom de olika delarna av verksamheten, verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen. Länsstyrelserna ska analysera och redovisa utvecklingsmöjligheter för det tvärsektoriella samarbetet vad gäller bl.a. värdering av kulturmiljö i olika processer och hur kulturmiljöperspektivet i miljökvalitetsmålen omhändertas. Länsstyrelserna ska särskilt redogöra för hur man arbetar för att överbrygga eventuella konflikter mellan naturvårdsintressen och kulturmiljöintressen vid hantering av småskalig vattenverksamhet. Länsstyrelserna ska redovisa hur myndigheten strategiskt verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen i samverkan med lokala och regionala aktörer. Samspelet avseende kommunala och regionala kulturmiljöunderlag, handlingsplaner och strategier, inklusive de regionala kulturplanerna, ska särskilt belysas. Energi och klimatomställning Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt perspektiv främja, samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna med utgångspunkt i de regionala klimat och energistrategierna och Klimatklivet samordna och i dialog med aktörer verka för effektiva klimatinvesteringar i länet och synergieffekter mellan olika åtgärder, verka för att öka andelen förnybar energi i länet, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom den nationella planeringsramen för vindkraft till 2020, arbeta för ett ökat genomslag av de nationella klimat- och energimålen inom olika sakområden såsom miljöprövning och miljötillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, samverka mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete på området energi- och klimatomställning, samt bedöma hur insatserna har påverkat utsläppen av växthusgaser, energieffektivisering och andelen förnybar energi i länet. Förelägganden inom ramen för tillsyn över vattenverksamheter Länsstyrelserna ska redovisa hur många förelägganden inom ramen för sin tillsyn över vattenverksamheter som beslutats under 2015 och som gäller vattenkraft eller dammar. Redovisningen ska även innehålla uppgifter om något av föreläggandena har överklagats och om så är fallet även utfallet vid en överprövning, samt även redogöra för utfallet av överprövning av de beslut som ännu var föremål för prövning vid tiden för redovisningsdatumet i återrapporteringskravet 66 i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2015. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska sammanställa redovisningarna och redovisa sammanställningen till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 april 2016. Havs- och vattenmiljö Länsstyrelserna ska redovisa användningen av medel från anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och användningen av övriga medel som tilldelats från anslaget. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska lämna en samlad redovisning för länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Havs- och vattenmyndigheten med kopia till regeringen (Miljö- och energidepartementet). Redovisningen avseende 2016 ska ske senast den 15 februari 2017 i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens anvisningar. Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Länsstyrelserna ska ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Naturvårdsverkets riktlinjer för handlingsplanerna ska tjäna som vägledning för arbetet. I uppdraget ingår att identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden som tillsammans skapar ett ekologiskt sammanhang och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster, redovisa lämpliga bevarandeinsatser som hänsyn, skydd, skötsel och restaureringsinsatser, som bl.a. kan utgöra grund för prövningsverksamhet och fysisk planering, samarbeta med berörda landskapsaktörer inom exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske, samt involvera det civila samhället i arbetet. Målsättningen är att handlingsplanerna till stora delar ska vara etablerade 2017. Vid genomförande av uppdraget ska effekterna av ett förändrat klimat beaktas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljö- och energidepartementet) samlat den 1 oktober 2017 av Länsstyrelsen i Västerbottens län. Länsstyrelserna ska även delredovisa utvecklingen av arbetet i sina årsredovisningar. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.   Regleringsbrev 2016 Miljödepartementet Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Havs- och vattenmyndigheten Dialog om vattenkraft och fastställda mål Havs- och vattenmyndigheten ska återrapportera genomförda insatser i fråga om en fortsatt dialog med berörda myndigheter och andra intressenter med syfte att få en ökad samsyn kring vattenkraften och de för ändamålet relevanta mål som är fastställda om förnybar energi, fiskeriförvaltning samt miljömål för vatten och vattenförvaltning. I uppdraget ska även de av riksdagen fastställda kulturmiljömålen beaktas.

HaV har sammanställt en rapport som redovisar olika miljöåtgärder i vattenkraftverk. Åtgärderna bygger på en sammanställning som är framtagen i den gemensamma implementeringsstrategin, Common Implementation Strategy, CIS, som är ett samarbete mellan medlemsstaternainom EU. Åtgärderna i rapporten representerar typiska åtgärder som medlemsstaterna överväger inom god ekologisk status och god ekologisk potential. Under 2013 till 2015 har det pågått ett arbete inom CIS där data samlas in hur medlemsstaterna har tillämpat åtgärderna bedömt den ekologiska effektiviteten bedömt påverkan på verksamheten Åtgärderna i rapporten är generella och i de flesta fall måste åtgärderna anpassas lokalt. Vissa av åtgärderna har aldrig genomförts i Sverige, men i dessa fall finns erfarenheter att hämta från andra länder. I många fall kan åtgärderna vara aktuella för andra typer av verksamheter som är beroende av en damm och vattenreglering, till exempel vattenreglering för dricksvatten, processindustri eller bevattning inom jordbruket. Åtgärdslistan är inte en heltäckande beskrivning av alla möjliga miljöåtgärder inom vattenkraften, men den innehåller de som bedöms som viktigaste för att uppnå miljökvalitetsmålen i vattenförvaltningen. Läs mer hos HaV .

Kostsamma juridiska processer initierade av svenska myndigheter med hänvisning till EU:s vattendirektiv ruinerar småskalig vattenkraft och leder till att dammar överges, förfaller och rivs. Om förlorad el från vattenkraft ersätts med el från fossileldade kraftverk leder det till mer utsläpp av koldioxid. Svensk Vattenkraftförening arbetar för att pengar i stället läggs på praktiska åtgärder för att bl.a. ål ska hitta omlöp förbi våra kraftverk. I andra delar av EU med samma vattendirektiv fiskas den rödistade ålen och bjuds ut på exempelvis marknader i Lissabon. Var finns miljökonsekvensbeskrivningen för ett friskt vatten med en levande fauna?

Energiminister Ibrahim Baylan  beslutade på torsdagen den 26 mars vilka personer som kommer att ingå i Energikommissionen. Det första sammanträdet äger rum den 8 april. Den parlamentariska kommissionen ska ta fram förslag på ny politik för den långsiktiga energiförsörjningen fram till år 2050. Följande ledamöter kommer att ingå i Energikommissionen: Ingemar Nilsson, Socialdemokraterna Maria Strömkvist, Socialdemokraterna Åsa Westlund, Socialdemokraterna Lars Hjälmered, Moderaterna Cecilie Tenfjord-Toftby, Moderaterna Mattias Bäckström-Johansson, Sverigedemokraterna Lise Nordin, Miljöpartiet Rickard Nordin, Centerpartiet Birger Lahti, Vänsterpartiet Maria Weimer, Folkpartiet Penilla Gunther, Kristdemokraterna Ordförande i Energikommissionen är Ibrahim Baylan. Chef för Energikommissionens kansli är Bo Diczfalusy. Till kommissionens sammanträden kommer dessutom generaldirektörerna för Affärsverket Svenska kraftnät (Mikael Odenberg), Energimyndigheten (Erik Brandsma) och Energimarknadsinspektionen (Anne Vadasz-Nilsson) att inbjudas. Kontakt Gunilla Hjalmarson Pressekreterare hos Ibrahim Baylan cell 072-545 70 79 Bo Diczfalusy Kanslichef 072-2346030 http://www.regeringen.se/sb/d/20068/a/256468

När övergick vi från att ha varit prisade miljökämpar till att vara rättslösa miljöbovar? Var det när den småskaliga elproduktionen pådyvlades den stora kraftindustrins försyndelser i fråga om fiskdöd och avskurna vandringsvägar? Gunnar Olsson, Ugerups Mölla, har rest till Hallandsås i ett vårfagert Skåne. Läs hans berättelse här !

Sveriges implementering av vattendirektivet ger mig kalla kårar efter ryggen. Inte så att jag har något emot rent vatten – tvärt om. Klart vi ska jobba för så liten påverkan på vattnet som är möjligt, men det är sättet som det hanteras som ger dessa olustkänslor. Per Willén regionordförande LRF Örebro Läs hela artikeln här .

Anförande i interpellationsdebatten 2015-06-05 efter svar från miljöminister Åsa Romson till Annika Qarlsson (C), som i en interpellation frågat om regeringen är beredd att sätta stopp för länsstyrelsens nyprövningar tills ny lagstiftning rörande den småskaliga vattenkraften är på plats. Herr Talman Den debatt som hittills förts i riksdagen om den småskaliga vattenkraften har främst gällt Länsstyrelsens agerande i Västra Götalands län. Men även Länsstyrelsen i Skåne har varit aktiv med förelägganden mot ägare till småskalig vattenkraft och deras dammar. Förelägganden som motiveras med att man ska verkställa EU:s vattendirektiv. Jag vill att vi ska uppnå förbättrade möjligheter för vandrande fisk att ta sig fram i vattendragen. Men länsstyrelsernas former för att uppnå detta sker, som jag uppfattat det, i flera fall på ett sätt som skapar konflikter och motverkar dess syfte. Samhället måste se på flera miljömål samtidigt. Åtgärder måste ske på ett sätt som inte motverkar dess syfte. Att som länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland använda sig av förelägganden med krav på nyprövning av anläggningar för vattenverksamhet, som funnits före den tid då tillståndskrav infördes, är ett ingrepp i äganderätten och nyttjanderätten till vattenkraften. Nyprövning utifrån nu gällande lagstiftning innebär mycket höga kostnader för fastighetsägaren. Rimligen bör prövningarna göras som omprövningar, som ger utrymme för förhandlingar om ändringar av anläggningar och de kostnader som detta leder till. Från Skåne har jag några exempel på vad som hänt när länsstyrelsen genom höga viten tvingat fram bortrivning av äldre kvarndammar, som använts för vattenkraft. Bortrivningen av en damm beräknas har medfört att minst 100 ton sediment från dammens botten lagt sig nedströms på ett sätt som förstört bottnarna för fisk och musslor. Dessutom har den vackra kulturmiljön vid dammar ersatts med fula sår i miljön. Vid en genomgång vid ett seminarium med företrädare för Havs- och vattenmyndigheten här i riksdagen i mars i år framhöll de att genomförandet av åtgärderna, föranledda av Vattendirektivet, ska ske enligt ett åtgärdsprogram som ska bli färdigt i december 2015 och ha 2020 som målår. Man framhöll dialog som arbetsform, att finansieringen av åtgärderna måste klarläggas och att det ska ske en avvägning mellan olika intressen. Anser miljöministern att länsstyrelserna ska få fortsätta genomföra åtgärder, på det sätt som nu sker, utan att avvakta Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram ? Per-Ingvar Johnsson (C)

Miljöprövningen av de småskaliga vattenkraftverken är rent ut sagt absurd. Processen kostar inte sällan fantasisummor, bland annat då kraftverksägaren också måste betala rättegångskostnaderna för statens rätt rabiata advokater vid Kammarkollegiet, en myndighet som tycks överklaga varje vattendom som ger en kraftverksägare tillstånd. Kerstin Davidson, Land Lantbruk #13 2015 Följ debatten här !

"Detta var aldrig vår avsikt" - Regeringen ville värna den småskaliga vattenkraften - säger före detta miljöministern Andreas Carlgren (C) till tidningen Västsverige. Läs hela artikeln  här !

Vattenkraften förgiftar i vart fall inte vattendragen och med åtgärder enligt vår miljöpolicy kan vi bidra till bättre fiske. Läs mer här !