Debatten berör bl. a. Schwarze Sulm i Österrike som vi tidigare rapporterat om här . Den domen är, som miljöministern säger, omfattande med sina 84 punkter. Av punkt 73 nedan framgår betydelsen av diversifierad energiförsörjning. Där kan småskalig vattenkraft i hög grad redan nu bidra och i ännu högre mån bidra genom att verkställa projekt som identifierats genom projektet RESTOR . 73 Främjande av el producerad från förnybara energikällor utgör dessutom en viktig prioritering för unionen, bland annat eftersom användningen av förnybara energikällor bidrar till miljöskydd och hållbar utveckling och kan bidra till att trygga och diversifiera energiförsörjningen samt göra det möjligt att snabbare uppfylla målen i Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (dom av den 26 september 2013, IBV & Cie, C - 195/12, EU:C:2013:598, punkt 56). § 19 Svar på interpellation 2015/16:720 om tillståndsgivning för småskalig vattenkraft Anf. 83 Miljöminister Karolina Skog (MP) Fru talman! Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta tillståndsgivningen för småskaliga vattenkraftverk, för att hörsamma riksdagens tillkännagivande om tillståndsgivning för småskaliga vattenkraftverk och om jag är beredd att ompröva krav på nya tillstånd med anledning av EU-domstolens dom. Jag vill inleda med att jag har noterat den dom angående fördragsbrottstalan mot Österrike som Sten Bergheden hänvisar till i sin interpellation. Domen analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. På riksdagens initiativ tillsatte den förra regeringen Vattenverksamhetsutredning­en, för att se över reglerna för vattenverksamheter. Vattenverksamhetsutred­ningens betänkanden har remitterats, och förslagen från utredningen bereds inom Regeringskansliet. I juni 2016, alltså nyligen, slöts den så kallade energiöverenskommelsen mellan företrädare för riksdagspartierna Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Energiöverenskommelsen slår bland annat fast att Sverige ska leva upp till EU-rätten och dess krav på vatten­verksamheter samt att Sverige ska ha moderna miljökrav på vattenkraften. Överenskommelsen slår också fast att prövningssystemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan. Innebörden av energiöverenskom­melsen i förhållande till det sedan tidigare pågående arbetet med utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser för vattenverksamheter analyseras för närva­rande inom Regeringskansliet. Jag kan inte föregå den pågående processen eller i dag ge en exakt tidpunkt för när regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Anf. 84 Sten Bergheden (M) Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag noterar att ministern har läst igenom domen och att man analyserar den på Regeringskansliet. Det tycker jag är bra, för EU stakar ju ändå ut en tydlig väg i den här frågan som är viktig att ta till sig. Jag tycker också att det är bra att energiöverenskommelsen har kommit till och att man också lyfter fram dessa viktiga frågor i det hela och tydligt påtalar att vi inte vill ha någon onödig administration eller något ekonomiskt betungande prövningssystem och att vi samtidigt ska ha moderna miljökrav på vår vattenkraft. Det är bra. Det som är mindre bra är att under tiden försvinner många av våra små vattenkraftverk runt om i landet. Många tvingas lägga ned. Det krävs ny tillståndsprövning, och det har man inte råd att genomföra, utan man tvingas helt enkelt att lägga ned gamla fina kvarnar, gammal fin elproduktion, turbiner, sågverk och annat som finns ute på landsbygden. Sådan verksamhet har pågått i landet under flera hundra år och tagit vara på den vattenkraft som finns på ett naturligt sätt. Det har bedrivits sågverksamhet, kvarnar och annat, vilket har skapat jobb inte bara i det företaget utan också för hela landsbygden runt omkring. Än i dag är många av de här i drift för olika verksamheter, men många har övergått till elproduktion. Vad som också är viktigt i situationen är kulturarvet. Kan vi värna det kulturarv vi har skapat här i landet och se till att det kan fortleva på ett bra sätt i dag skapar det jobb inom turism och annat runt omkring de här småskaliga vattenkraftverken. Det ger alltså jobb i dag, det kommer att ge jobb i framtiden, och därför är det viktigt att man inte nu, innan regering och riksdag har fattat nya beslut, riskerar att dessa små vattenkraftverk tvingas lägga ned på grund av stelbenta regler som man i dag jobbar efter. Jag skulle först och främst vilja fråga ministern om hon har varit ute och besökt något av de här småskaliga vattenkraftverken. Jag kan förstå att det har varit mycket att göra i ministerrollen den första tiden i arbetet, men jag skulle samtidigt vilja passa på att bjuda in ministern till Skaraborg för att titta på de småskaliga vattenkraftverken och besöka de människor som kämpar för sin överlevnad och sin verksamhet och gärna vill bidra och hjälpa till så att det kan fortsätta. Om ministern har möjlighet att komma till Skaraborg för att ta del av den situation som råder i dag är det alltså välkommet. Den andra frågan är: Vad tänker ministern ta för initiativ för att försöka snabba upp den här processen? Det finns ju en möjlighet att regeringen går in och säger att nu när vi ser över regelverken utfärdar vi ett moratorium, alltså sätter ett tillfälligt stopp för de nya tillståndsgivningarna, tills vi har utrett exakt hur vill ha detta. Vi får då väga in EU-domstolen, energiöverenskommelsen och tillkännagivandet från riksdagen. Det finns ju en majoritet i riksdagen som vill gå den här vägen, och jag tror att vi alla vill försöka behålla de här småskaliga vattenkraftverken så gott det går. Vilka initiativ tänker ministern alltså ta, och har ministern varit ute och besökt något av de här småskaliga vattenkraftverken? Anf. 85 Miljöminister Karolina Skog (MP) Fru talman! Som ledamoten säkert känner till innehar jag detta ämbete bara sedan några veckor, och jag har ännu inte hunnit göra några verksamhetsbesök ute i landet. Jag ser fram emot att kunna göra många sådana och tar med den trevliga inbjudan till den processen. Jag vill också kommentera oron kring kulturmiljöerna och förtydliga att det är länsstyrelserna som har tillsynsskyldighet över dessa verksamheter och att det inom länsstyrelserna finns kunskap och kompetens också inom kulturmiljöfrågorna. Jag förutsätter att man inom varje länsstyrelse arbetar brett över enheterna och inte hanterar tillsynsfrågorna utan att ta hänsyn till kulturmiljöfrågorna. Som beskrevs finns det nu flera viktiga nya parametrar i frågan kring de mindre vattenkraftverken. Energiöverenskommelsen var ett brett arbete där vi med stort engagemang lyckades hitta en samsyn som är otroligt värdefull, och den måste vi självklart nu analysera på Regeringskansliet innan vi gör något annat. Detsamma gäller EU-domen. Spontant kan jag väl säga att jag inte helt känner igen mig i ledamotens beskrivning av den domen. Den är ganska stor och komplex och detta behöver analyseras tillsammans. Därför måste jag ha respekt för den processen och inte här och nu tillkännage vilka åtgärder jag kommer att vidta innan jag vet utfallet av denna beredning. Anf. 86 Sten Bergheden (M) Fru talman! Jag hör ändå ministerns ambition här: Man förutsätter att länsstyrelserna jobbar så att de faktiskt väger in både nyttan med den småskaliga vattenkraften och kulturmiljöerna i processen. I vissa av de områden som jag har besökt känns det dock som om man faktiskt inte gör det, utan det är olika avdelningar som jobbar med olika delar. Var och en gör sitt, och man fortsätter sin process även om det är värdefulla kulturmiljöer och annat. Bara tanken på att det skulle vara så är allvarlig, och i det läget kanske regeringen ändå skulle markera att det finns en vilja att ta ett omtag när det gäller de småskaliga vattenkraftverken. Självklart ska vi ha fram nya vattendomar på ett rimligt och bra sätt, men det kanske behöver ta lite tid så att vi inte riskerar att förlora de småskaliga vattenkraftverken under tiden. Det är därför jag vädjar till ministern och vill att hon lyfter upp detta på nästa regeringssammanträde och talar om för den övriga regeringen att situationen är så pass allvarlig att vi borde överväga att införa någon form av moratorium, alltså ett stopp för tillståndsprocessen tills allt ligger klart. Ministerns svar andas ju väldigt mycket att det är nya förutsättningar: energiöverenskommelsen, EU-domen och även tillkännagivandet här den 7 april. Det innebär ju att det finns en vilja i riksdagen att göra rätt från början, och då tror jag att man ska svälja en del av stoltheten när det gäller att fortsätta på den gamla banan och i stället ta till sig det som har skett och kanske göra någonting som är bra och som landsbygden, de småskaliga vattenkraftverken och faktiskt större delen av riksdagen ställer sig bakom i detta läge. Jag vädjar alltså till ministern att ta upp detta och föra fram frågan: Skulle det inte vara möjligt att sätta ett tillfälligt stopp för tillståndsgivningen tills vi är färdiga med den här delen så att vi inte riskerar något? Det finns också rykten som säger att enskilda riksdagsledamöter åker ut till sina länsstyrelser för att försöka påverka dem att lugna ned processen. Jag har bara hört rykten och kan inte belägga det på något sätt, men det är allvarligt nog om det är så att man vill någonting men inte vågar fatta beslutet i regeringen. Då är det bättre att regeringen är tydlig med ett beslut och säger att vi vill att länsstyrelserna väntar in detta tills vi är färdiga med hela processen. Min inbjudan till Skaraborg står självklart fast. Det skulle vara mycket trevligt att få visa runt, och jag tror att ministern skulle möta många av dessa människor som har jobbat hela livet med sina verksamheter och i dag riskerar att få gå från både hus och hem på grund av de nya tillstånden. Det kan kosta dem omkring en halv miljon för en miljö- och konsekvensbeskrivning. Om de dessutom inte får ett nytt tillstånd har de kanske rivningskostnader på ytterligare en halv miljon. För småföretagare i de lägena innebär det döden. Det kan tvinga dem att gå från hus och hem. Deras brott i sammanhanget har varit att de har producerat miljövänlig el, skapat jobb på landsbygden och skapat tillväxt där vi vill ha mer tillväxt och fler jobb i framtiden. Det är inget trevligt sätt att tacka de ägarna till de småskaliga vattenkraftverken att införa sådana regler så att de tvingas att gå från hus och hem. Jag vädjar till ministern att fundera på ett moratorium. Anf. 87 Miljöminister Karolina Skog (MP) Herr talman! Jag finner anledning att påminna ledamoten om bakgrunden till Vattenverksamhetsutredningen och att processen baseras på införlivandet i svensk lag av ett EU-direktiv - inget annat. Det finns inga andra drivkrafter än att införliva denna EU-lagstiftning på ett korrekt sätt. Under processens gång har det kommit en dom som handlar om undantagsregler som rör implementeringen av direktivet. Då måste självklart regeringen analysera den domen noga, samtidigt som vi tar till oss tillkännagivandet och hedrar den överenskommelse som har nåtts mellan partierna och hittar en mellanväg där alla de tre kan fungera väl tillsammans. Innan detta är gjort varken kan eller bör jag komma med närmare besked från regeringens eller min egen sida. Anf. 88 Sten Bergheden (M) Fru talman! Tack för svaret! Jag tycker att det ändå andas en viss form av vilja till att försöka lösa problemet. Det är positivt, och det ska framföras. Jag tycker fortfarande att det finns mer att göra från regeringens sida i och med att det är regeringen som sitter på möjligheten att styra frågan ytterligare för att komma vidare. Nu har vi sett att EU i viss mån sagt hur man kan tänka sig att titta på dessa frågor framdeles. Riksdagen har sagt hur dessa frågor ska ses över så att de småskaliga vattenkraftverken inte drabbas för hårt. Energiöverenskommelsen har vävt in dessa frågor. Där är många partier involverade med en oerhört bred majoritet för att verkligen ta tag i dessa frågor. Med allt detta på fötterna tycker jag att både ministern och regeringen inte bara ska analysera detta och titta vidare på frågorna samtidigt som de småskaliga vattenkraftverken läggs ned utan också ta lite initiativ i detta läge och gärna ta upp dessa frågor på nästa regeringssammanträde för att få fram någon form av signal till Myndighetssverige och länsstyrelserna runt om i landet om att jobba med frågan och avvakta utvecklingen innan nästa steg tas för de småskaliga vattenkraftverken. Ministern och regeringen har riksdagen, EU och energiöverenskommelsen bakom sig. Vi väntar på att regeringen gör sitt jobb för att hjälpa de småskaliga vattenkraftverken. Anf. 89 Miljöminister Karolina Skog (MP) Herr talman! Att det finns ett tillkännagivande och att det finns en del i energiöverenskommelsen där den småskaliga vattenkraften ingår visar att det finns ett stort engagemang för frågan. Samtidigt pågår ett arbete som handlar om att implementera en tämligen komplex EU-lagstiftning. Jag tror att ledamoten kommer att bli besviken om han har uppfattningen att domen om undantag kommer att vara klargörande. Domen kommer att vara viktig för en fortsatt process, men frågan är något mer komplex än vad ledamoten antyder. Regeringen kommer att göra en analys. Arbetet med frågan pågår intensivt på Regeringskansliet. Vi ska sätta oss in i alla delar och väga dem. Vi ska inte hantera eller bemöta enbart någon del, utan alla delar ska hanteras samtidigt på ett korrekt sätt. Överläggningen var härmed avslutad.

EUs vattendirektiv syftar till att framtida generatio­ner ska tillförsäkras rent dricksvatten. Av någon out­grundlig anledning har det lett till en hänsynslös jakt på små­skalig vattenkraft. Vår medlem LRF tar upp några vattenämnen i Land Lantbruk. Läs vidare här .

Restaurera de raserade dämmena och skapa en gågata för att fördröja avrinningen så att mer grundvatten bildas! De senaste veckorna har man i olika reportage i Kristianstadsbladet beskrivit grundvattnet under Kristianstadsslätten både det nuvarande och de förändringar som ett framtida klimat åstadkommer. Kristianstads kommuns grundvattenplanerare, Linda Wendrup, uppger, ”Vid ökat uttag bildas mer grundvatten. Problemet är att trycket nere i berget minskar så att vattnet från markytan sugs ner snabbare. Vattnet i åar, vattendrag och våtmarker minskar och risken för föroreningar och saltvattenläckage ökar." Chester Svensson, geologiska institutet, säger i samband med avrinningsförhållanden följande: ”Vi kan särskilja två ytterligheter, nämligen fri grundvattenström som endast är beroende av bergarters vattentransporterande förmåga och dämd grundvattenströmning där strömnings-vägen ”blockeras” av vatten och avrinningen fördröjs." Dammarnas vattenmagasin, som dessutom höjer vattennivån uppströms, gör samhällsnytta genom att fördröja avrinning så att ytgrundvattnet istället sjunker ner i bergarterna och bildar nytt grundvatten. Jag ser därför Länsstyrelsens ambitioner att riva ut dammar och sänka ytvattennivåer som ett stort hot mot ny grundvattenbildning. Anledningen är att man menar att fiskar och andra organismer, som inte är beroendes av vandring, skall kunna röra sig fritt i hela vattendraget. Jag tror att de flesta delar min uppfattning om, att det inte får ske på bekostnad av nybildning av grundvatten. Hans Persson, ordförande i LRF Kristianstad oroar sig för Länsstyrelsens och kommunens senaste utspel, att Kristianstads grundvattenmagasin skall förse 75 % av Skånes befolkning med vatten. Han ser det som ett hot mot lantbrukets möjligheter till framtida bevattning av grödorna. Det skall inte bara ses mot ett framtida klimat, som enligt SMHI innebär en fördubbling av antalet torrdagar under grödornas växtperiod. Dammutrivningar gör att nybildning av grundvatten minskar, och samtidigt torkar markytan upp snabbare, med ökat bevattningsbehov som följd. Ökade uttag och minskad grundvattenbildning gör att trycket i berget sjunker och Wendrups farhågor om att föroreningar och saltvattenläckage till grundvattnet närmar sig. Tommy Danielsson, Kristianstads kommun säger, ”Kommunerna kommer precis som idag att vara skyldiga att ta fram förslag till vattenskyddsområden, men Länsstyrelsen fattar besluten.” Jag tycker att man borde sträva efter att bibehålla de ytvattennivåer som finns idag, istället för att riva dämmen och sänka nivåerna, som i sin tur påskyndar avrinningen från ytgrundvattnet så att det aldrig når ner till de mättade grundvattenmagasinen. Allt oftare talar man idag om att Sverige inom något årtionde kommer att ha vattenransonering. I viss mån har vi redan vattenransonering. De lantbruksföretag och andra industrier, som har tillstånd till vattenuttag från borror har ett givet maximiuttag och i de flesta fall tidsbegränsade tillstånd. Chester Svensson nämner i sina arbeten om grundvattentillgångar följande; ”Torrperiodens längd styr hur långt grundvattnet hinner sjunka innan nästa nederbördstillfälle inträffar. Köldperioder fungerar som torrperioder eftersom nybildning av grundvatten i ytnära magasin är mycket liten om ens något. Det i snö och tjäle magasinerade vattnet kommer sedan att tillföras grundvattnet under våren.” Vintrars torrperioder är ofta längre än sommarns. Uttagen är i stort konstanta även under torrperioder. Vid långa köldperioder ökar därför differensen mellan uttag och nybildning. För att återskapa balansen gäller det att ta vara på vinterns nederbörd. Vid en hastig snösmältning sker ett kraftigt vattenflöde, som bromsas upp av dämmena i vattendragen och fördröjer avrinningen. Vattnet stiger upp och överflödar marker där det inte gör någon skada. Största delen av det vattnet sjunker ner i jordlagren och berggrunden och bildar nytt grundvatten, som kompenserar den uteblivna grundvattenbildningen. Utan dämmena hade kraftiga vattenflödet istället fått en snabb avrinning och aldrig stigit upp och överflödat markerna. Dessutom hade markytan torkat upp snabbare och förlängt bevattningssäsongen. Vi vet att grundvatten bildas av nederbörd. Vissa faktorer gör att all nederbörd inte bildar grundvatten. Avrinning är en faktor där, som redan nämnts, dämmen i vattendragen gör nytta genom att fördröja den. En annan faktor är avdunstning och en tredje växters upptagning av vatten. Förlusten genom avdunstning bedöms öka genom klimatförändringarnas temperaturhöjning. Många gamla kvarnar vid överfallsdämmen har under de senaste årtionden ställs om till produktion av förnybar, koldioxidfri el. Den klart övervägande delen av produktionen sker på vinterhalvåret, då elanvändningen i landet är som störst. Det är också den tiden då de kol- och oljeeldade kraftverken används som mest. Under vinterhalvåret pågår nästan ingen fiskvandring. Istället för att förbjuda elproduktion vid de skonsammaste vattenkraftverken borde makthavare och politiker uppmuntra verksamheten, som en hjälp till att motverka klimatförändringarna. Någon från Länsstyrelsen sa i samband med utrivning av dämmen i Vramsån att ”motorväg till havet skulle skapas”. Med tanke på att grundvattnet under Kristianstadsslätten inte är oändligt skulle jag istället vilja säga ”Restaurera de raserade dämmena och skapa en gågata för att fördröja avrinningen så att mer grundvatten bildas.” Förse dem gärna med nya turbiner och generatorer så de kan hjälpa till att minska avdunstningen. Ska vi utöver miljöförstöring och klimatförändringar lämna förödda naturresurser till kommande generationer? Gunnar Olsson, Ugerups Mölla.

Tekniska verken i Linköping, Yxerns Regleringsföretag och Länsstyrelsen i Kalmar har äntligen delvis nått en samsyn i tillämpningen av en vattendom från 1938. Verksamhetsutövarna har till följd av naturens innehållande av nederbörd länge försökt få göra avsteg från driftsvillkoren i vattendomen, medan tillsynsmyndigheten, länsstyrelsen, hävdat att den endast har att tillse att verksamhetsutövarna följer de villkor en dom förskriver. Nu har även länsstyrelsen insett Yxerns situation efter långvarig brist på nederbörd och förelägger verksamhetsutövarna att genom förbud göra avsteg från vattendomen. En snabbare myndighetsutövning som även innefattat redan nådd situation för Yxern hade varit önskvärd för alla berörda parter. Läs vidare här och här !

Från den 3 augusti 2016 gäller nya regler för hantering av levande signalkräfta. Havs- och vattenmyndigheten har nu samlat vanliga frågor och svar om den nya lagstiftningen här . Har du flodkräftor uppströms din damm och signalkräftor nedströms dammen, se till att signalkräftan inte sprids via fiskväg, omlöp eller på annat sätt.

"En utrivning av dammarna skulle inte bara försämra Alsteråns 20 kraftverks energitillförsel, effekttillgång och bidrag till nätstabiliteten. Det skulle dramatiskt försämra möjligheterna till bad-, båt- och fiskeliv på det som blir kvar av sjöarna och på Alsterån," skriver Alsteråns Kraftverksförening. Läs hela artikeln här !

Medverkande var: Johan Lind Mälarenergi AB/Svensk Vattenkraftförening Linnea Engström EU-parlamentariker (MP) Lennart Gladh WWF Per Vidlund Ängsö Fisk Per-Arne Blomberg fiskeklubben Aspen Magnus Edström Kommunalråd (MP) Johan Lind från Mälarenergi och Svensk Vattenkraftförening mötte den 3 september EU-parlamentariker Linnea Engström (MP), Magnus Edström kommunalråd Västerås (MP) samt övriga för diskussion och förutsättningar för vattenkraft och fiskefrågor. Johan Lind inledde med en presentation där fokus låg på vattenkraftens förutsättningar och betydelse i Sverige, trycket på miljöförbättrande åtgärder, samt den påtagliga bristen på effektiva verktyg och de målkonflikter som föreligger. Kraven kring miljöanpassning, en komplex lagstiftning, tuffa ekonomiska förhållanden och bristen på lokal anpassning av miljöhänsyn, gör att många investeringar uteblir (därmed även miljöinvesteringar), kraftverk riskerar tvingas till nedläggning, ny teknik utesluts, från marknaden pga. trångsynta nationella vägledningar mm. Delar av SVAF:s policydokument presenterades, främst avseende de knutar som måste lösas för att klara uppgifterna: En tydlig och nyttobaserad prioritering på nationell nivå, En bredare tillämpning av begreppet Detta är vattendirektivets ventil som ska användas då målkonflikter aktualiseras kring kulturmiljöbevarande, behovet av förnybar energi, och biologisk mångfald. Denna bör tillämpas bredare och med flera perspektiv och inte enbart (som idag) baserad på installerad effekt över 10 MW. En nationell fond för angelägna åtgärder för biologisk mångfald kring vattenkraftverk. Trots inrättandet av en fond kommer dock prioriteringar att krävas. Ett fokuserat och ändamålsenligt tillståndsförfarande. Dagens tillämpning av miljöbalken och ramvattendirektivet belastar både ägare, myndigheter och domstolar alltför kraftigt och framförallt – tar för lång tid… Branschen (SVAF m.fl.) anser därför att tillståndsprocessen främst ska präglas av följande: Behandla villkor, ej hela verksamhetens existens, och utgå från befintliga förhållanden (ej hypotetiskt naturtillstånd) Samhällsekonomisk tillåtlighetsprövning tas bort, rådighetsutredning slopas. Begreppet betydande miljöpåverkan bör differentieras. Ta bättre hänsyn till lokala förutsättningar och behov, än vad nationella vägledningar gör. Kravet på tillstånd/anmälan bör differentieras beroende på verksamhetens omfattning. Presentationen genomfördes under bitvis intensiva diskussioner. Därefter hölls en presentation av Per Vidlund, Ängsö Fisk, som gav en yrkesfiskares perspektiv på behoven av utveckling av svenska vattenresurser, den potential som finns, men den brist på intresse som förefaller råda hos myndigheter och beslutsfattare. Dagen avslutades　med studiebesök vid Västerkvarns kraftverk där den nya stationen och de miljöanpassningar som genomförts visades. Syftet var　att redogöra för de möjligheter som kan öppnas när effektiviseringsåtgärder kan kombineras med miljöåtgärder för att öka kostnadseffektiviteten. I slutet av dagen upplevdes, trots vissa målkonflikter, ändå en viss samsyn i frågan. Verktygen att nå målen idag avseende både klimatanpassning och biologisk mångfald saknas till stor del, och motverkas av den rättsosäkerhet som råder i dagens tillståndsprocess. Vid pennan Johan Lind Se Johans presentation här !

Vi har beretts möjlighet att yttra oss över rubricerad promemoria och har med anledning av det lämnat vårt yttrande enligt denna länk .

> Planerna att riva ut kvarnar och dammar i bäckar kring Tiveden-sjön Unden väcker heta känslor. Vid två-tiden på natten, till lördagen den 6 augusti, väcktes Göran Hartman, vid Åboholms bruk i Tived, av att det bultade på hans ytterdörr. Läs hela artikeln här !

På sistone har en del lättnader ställts i utsikt för landets småskaliga vattenkraftverk. Den politiska viljan tycks tydlig. Men detta verkar inte ha nått statens förlängda arm; länsstyrelserna. Det skriver Land Lantbruks politiska redaktör Kerstin Davidson. Det är lätt att hålla med. Det vore enkelt för länsstyrelserna att prioritera övergivna flottningsverksamheter etc. och avvakta den uppenbara politiska viljan formulerad i nästa regleringsbrev. Läs hela Kerstin Davidsons artikel här .

Fredrik Hedin, styrelseledamot i Svensk Vattenkraftförening, har verkat inom turistnäringen på landsbygden sedan 1978. Tillsammans med föräldrar och bror flyttade han efter militärtjänstgöring från Dalarna till Hallandsåsen där familjen byggde upp .södra Sveriges största alpina anläggning Vallåsen från noll. Hösten 2011 sålde Fredrik och hans bror sitt framgångsrika företag till Branäsgruppen och Fredrik valde bl.a. att köpa småskaliga vattenkraftverk. Efter 28 år i turistbranschen ifrågasätter Fredrik Hedin att utrivningar av dammar och kraftverk kommer att ge den ”boost” för turistnäringen sportfiske som vattenkraftmotståndarnas organisationer hävdar. - Jag vill i denna artikel belysa de utmaningar som den nya näringen står inför eftersom många hävdar de enorma möjligheterna som kommer sig av en utrivning av vattenkraften i våra vattendrag, säger han. Är fisketurism framtiden för landsbygden? Företrädare för olika intresseorganisationer talar sig gärna varma för de möjligheter som man menar kommer då forsande vattendrag åter släpps fria i våra vattendrag. Det man framför som starka argument är framförallt fisketurism och de sidoverksamheter som kommer sig av att människor söker sig en upplevelse. Sidoverksamheter är då logi, restaurangbesök, inköp av diverse basvaror som mat mm. Dessa sidoverksamheter skiljer sig inte från andra typer av turism utan de finns med som ett naturligt tillstånd där människor väljer att lägga sin rekreation. Därför är det viktigt att fokusera på den upplevelse som är tänkt som motor i hela verksamheten, kortfattat kan man säga att utan upplevelse, ingen merförsäljning. Inom turismen måste man komma ihåg att det alltid finns det ett underskott på aktiviteter och ett överskott på logi; först när man nått det omvända förhållandet då är man på rätt väg med sin turism. Fisketurism kommer som alla andra upplevelser att konkurrera om människors privata beskattade pengar, dvs de som väljer att åka på t.ex. fisketurism gör ett aktivt val. Viktigt är att nu komma ihåg är att här är det en bransch som skall växa, d.v.s. arrangörerna vänder sig inte till de som redan är frälsta utan här skall skapas nya grupper av människor som väljer att åka och fiska i konkurrens med andra aktiviteter som t.ex. att åka till ett känt turistmål för shopping. Kanske GKs i Ullared. För att få underlaget av kunder till dessa nya tjänster så kommer man att behöva titta på dess kundprofil som idag företrädesvis utövas av män i övre medelåldern, vilket visas av att jag under 25 års tid passerat Lagan nedströms Lagaholm och lätt kunde se vilka som fiskade. Man kommer därför behöva vända sig till den andra halvan av befolkningen d.v.s. kvinnorna. Hur väcker man intresset för fiske hos halva befolkningen? I framgångsrika branscher inom turism så har man lyckats skapa aktiviteter för familjer där alla kan umgås tillsammans med samma förutsättningar. Alpin skidåkning är en sådan men även temaparker som t.ex. Astrid Lindgrens värld kan också vara en sådan aktivitet. När man håller på med turism företrädesvis på landsbygden till skillnad från större städer är ofta en utmaning att verksamheten blir säsongsbetonad. Vintersport har sin tid från Jul till Påsk och här kommer fisketurismen landa i en säsong som inte kommer skilja sig från t.ex golfen. Det betyder att man skall bygga en verksamhet med struktur för kanske 6 månaders beläggning. Vinterfiske från islagda dammar kommer ju i och med utrivningarna försvinna. Man måste ordna möjligheter för att kunna hantera säsonganställd personal, erbjuda personalboende mm. Logiproblematiken kommer också in då det är fråga om säsong. Det är allmänt känt att inom hotellbranschen så pratar man om en 40 veckors beläggningsgrad på årsbasis för att det skall vara ekonomiskt försvarbart. Detta kommer också en ny turistbransch med ambitioner att ställas inför. Sidoaktiviteter . Hos många av de framgångsrika turistdestinationerna kan man även erbjuda alternativa aktiviteter för de i en familj som aldrig kan tänka sig att kanske stå på skidor. I Sälenfjällen kan man nyttja Experium med gym, bowling och badanläggningar. I Åre erbjuds skoterkörning eller kanske restaurangbesök där många kändiskockar dyker upp och håller hov under några veckor. För en bransch med ambitioner kommer detta med sidoaktiviteter vara en viktig del för att skapa en Destination. Kapacitetsproblemet . För att man ska lyckas och bli en destination så måste man kunna attrahera en kritisk mängd besökare. Det måste omsättas så mycket pengar så att verksamheten kan drivas professionellt. Det betyder att man måste kunna ha råd att hålla sig med anställd personal och lokaler för att administrera och marknadsföra sin verksamhet samt även att hela tiden utveckla verksamheten. Om man tittar på landsbygdsturism och destinationer som lyckats och växer och utvecklas så börjar verksamheten rulla när man kommer upp i besöksantal på mellan 50.000 – 100.000 personer. Ett sådant speciellt exempel är Sweden Rock festivalen som under en vecka lyckas att skapa mervärden för en professionell organisation som lever under resten av året och kan då jobba med aktiviteter, marknadsföring, egna produkter. Varumärke och förebilder I det långsiktiga byggandet av en destination kommer varumärket att vara viktigt. Förebilder inom fisketurism framhålls ofta i debatten som bevis på den potential som denna näring har att komma. Ofta nämns fiske i Skottlands åar som bra exempel. Här tar man exempel från ett av Europas bästa och kunnigaste turistländer, med en tradition av mer än 150 år av turism och en egen befolkning i Skottland, England, Wales och Nordirland på cirka 65 miljoner. Destinationer där det dessutom inom 2 timmars bilresa från 2 storstäder finns ett av världens bästa områden för rekreation med destillerier, golfbanor, fantastiska hav och berg, en världskänd särpräglad kultur och mängder av historiska minnesmärken. Att rakt av applicera detta på ett greenfield projekt i en småländsk å är som att sätta tungan på en lyktstolpe i minusgrader… Att skapa ett hållbart varumärke kräver stor uthållighet och kunnande om produktens värde. Ändrade konsumtionsmönster . Många unga människor väljer idag att lägga en stor del av sin fritid i den virtuella världen. Dataspelande är idag en av de starkast växande industrierna. Det är en fritidssysselsättning som inte har några gränser, inte kräver några resor och är förhållandevis billigt. Kommer en ny näring att klara av att attrahera ungdomar eller ska den växa på en åldrande befolkning i Sverige som numera är ett av Europas mest urbaniserade länder. Uthålliga finanser Om de nya ekologiska tjänsterna skall kunna växa och skapa mervärden för landsbygdens invånare så kommer det krävas mycket pengar, behöva vara uthålligt och kräva mycket kunnande. Platsen för destinationen och de naturliga förutsättningarna på platsen kommer att vara helt avgörande för att detta skall lyckas. Inte vilket vattendrag som helst kommer att kunna skapa de mervärden som behövs för att lyckas. Att ensidigt driva på utrivningar och hävda att nu skapas det möjligheter utan att kunna sin sak kommer annars att innebära att ännu en möjlighet för människor på landsbygden att kunna leva och skapa sig en framtid försvinner. Vi ser hur lantbruken kämpar med sin ekonomi. Vi ser skogsindustrin som idag är helt mekaniserad. Kommer nu också den småskaliga vattenkraften försvinna som en möjlighet till försörjning? Fredrik Hedin

HaV har sammanställt en rapport som redovisar olika miljöåtgärder i vattenkraftverk. Åtgärderna bygger på en sammanställning som är framtagen i den gemensamma implementeringsstrategin, Common Implementation Strategy, CIS, som är ett samarbete mellan medlemsstaternainom EU. Åtgärderna i rapporten representerar typiska åtgärder som medlemsstaterna överväger inom god ekologisk status och god ekologisk potential. Under 2013 till 2015 har det pågått ett arbete inom CIS där data samlas in hur medlemsstaterna har tillämpat åtgärderna bedömt den ekologiska effektiviteten bedömt påverkan på verksamheten Åtgärderna i rapporten är generella och i de flesta fall måste åtgärderna anpassas lokalt. Vissa av åtgärderna har aldrig genomförts i Sverige, men i dessa fall finns erfarenheter att hämta från andra länder. I många fall kan åtgärderna vara aktuella för andra typer av verksamheter som är beroende av en damm och vattenreglering, till exempel vattenreglering för dricksvatten, processindustri eller bevattning inom jordbruket. Åtgärdslistan är inte en heltäckande beskrivning av alla möjliga miljöåtgärder inom vattenkraften, men den innehåller de som bedöms som viktigaste för att uppnå miljökvalitetsmålen i vattenförvaltningen. Läs mer hos HaV .