Gunnar Olsson Kenth Olsson har i en debattartikel i Kristianstadsbladet 19/9 angett att svensk vattenkraft orsakar en mycket stor åldöd. Han gör samma fel som alla andra, som inte skiljer på de olika slags vattenkraft. Läs Gunnars artikel här !

Det är möjligt att förbättra driftsvillkor och miljöåtgärder utan att riva ut eller kraftigt begränsa vattenkraften med de förödande konsekvenser det skulle ha inom en rad samhällsviktiga områden. Den småskaliga vattenkraften är sedan länge beredd att medverka i detta men då vill vi inte ha en giljotin hängande över oss, säger SVAF:s ordförande Thomas Sandberg i ett öppet brev till våra valda ombud. Läs brevet här !

Svensk Vattenkraftförening starkt kritisk till inriktningen på utredningen av vattenförvaltningen och till den utsedda utredaren! Miljöminister Karolina Skog (MP) har utsett en särskild utredare som ska ”utvärdera vattenförvaltningen och vid behov föreslå hur organisationen bör vara utformad för att underlätta en effektiv, samordnad, förankrad och ändamålsenlig förvaltning av yt- och grundvatten. Utredaren ska även utvärdera hur finansiering av de åtgärder som följer av åtgärdsprogrammen bäst kan säkerställas”. Svensk Vattenkraftförening (SVAF) välkomnar en översyn av vattenförvaltningen där nu ett antal myndigheter (Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, vattenmyndigheterna, länsstyrelserna) främst ägnar sig åt att söka riva ut så mycket småskalig vattenkraft som möjligt. Kopplingen till åtgärdsprogrammen inger dock farhågor eftersom dessa framför allt är ett instrument för att riva ut småskalig vattenkraft. Farhågorna besannas när man ser att till särskild utredare har utsetts Karolina Ardesjö Lundén, en av de miljörättsjurister på Kammarkollegiet som tagit som sin livsuppgift att använda sin position för att driva på utrivningen av småskalig vattenkraft. Det är uppenbart att utredningens (outtalade) syfte är att effektivisera utrivningen av småskalig vattenkraft. Egentligen behövs inte något ny utredning! Redan i SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete finns en grundlig genomgång, som bl a utmynnar i att ”möjligheterna för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelserna att föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen upphör ” och att ”vattenmyndigheterna avvecklas och att deras verksamhet flyttas till Havs- och vattenmyndigheten.” Som utveckling av den förra utredningens förslag vill SVAF se bl a följande grundläggande förändringar av vattenförvaltningen: Kammarkollegiet fråntas sitt uppdrag att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intres­sen. HaV och de fem vattenmyndigheterna slås samman till en myndighet. I HaV:s namn läggs in ”miljö” för att markera vad som är myndighetens uppdrag. En ny sektorsmyndighet inrättas för vattenkraften, se t ex på Norge. Uppdraget skulle också kunna läggas på Svenska kraftnät. I dag har HaV kommit att bli något av en sektorsmyndig­het, vilket är att sätta bocken till trädgårdsmästare. Länsstyrelsernas stuprörsorganisation görs om för att möjliggöra en allsidigare, tvärsekto­riell, behandling av vattenkraften, utifrån de politiska riktlinjerna. T ex kan denna hanteras av en egen allsidigt sammansatt enhet eller av ett samordningsorgan för de enheter som behandlar olika aspekter. Inom flera länsstyrelser har i dag vattenvårdsenheterna tagit makten över inte bara sina kollegor utan också länsledningarna och driver sin egen agenda. I juni presenterade Miljö- och energidepartementet ett författningsförslag, som skulle ge ovan nämnda myndigheter ännu friare tyglar att driva de utrivningar de redan förberett med föreskrifter, vägledningar, åtgärdsprogram och andra dokument. Nu tillsätts en utredning som ska effektivisera detta arbete. Det är uppenbart att Miljöpartiet mycket medvetet gör allt vad man kan för att underlätta utrivningen av småskalig vattenkraft, lika uppenbart är att Social­demokraterna låter Miljöpartiet hållas. Men vad säger de miljontals människor som lever vid och i närheten av de vattendrag och sjöar som skulle mer eller mindre torrläggas under delar av året? Betyder det inget att utsläppen av växthusgaser skulle öka 7 %? Eller att energitillförsel, effekttillgång och nät­stabilitet i elsystemet skulle försämras, särskilt i södra Sverige? För att nämna några av de angelägna samhällsintressen som skulle få stryka på foten. När det gäller förändringar av miljöbalken och andra författningar förespråkar SVAF det reviderade förslag som utarbetats av Sveriges kommuner och landsting, Svenskt Vatten, LRF och Svenskt Näringsliv. I fråga om utredningen hoppas SVAF att miljöministern och/eller den utsedda utredaren ska inse att saken skulle gagnas av en utredare som inte så uppenbart förknippas med de mest extrema positionerna inom området. Kontakt: Thomas Sandberg, ordförande SVAF, 072-7318650, thomas.sandberg@svenskvattenkraft.se

Utdrag från riksdagsprotokoll Anf. 103 LARS-AXEL NORDELL (KD): Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog. I går var jag i kontakt med en man från Nossebro. Sedan fyra generationer tillbaka äger han och hans familj ett hemman och ett vattendrag, som driver både en kvarn och en ramsåg. De har hamnat i en svår situation på grund av länsstyrelsens beslut om att det krävs ett nytt tillstånd. Han är tyvärr inte ensam om att hamna i sådana situationer. Ett konsekvent utdrivande av alla dammar som saknar tillstånd skulle få orimliga konsekvenser. Prima åkermark skulle läggas under vatten, stora kulturvärden skulle ödeläggas och flerhundraåriga dammar skulle hotas av rivning. Gamla bruksmiljöer skulle hotas. Vad tänker regeringen göra för att hantera hoten mot de olika värden som jag har nämnt här? Anf. 104 Miljöminister KAROLINA SKOG (MP): Herr talman! Bakgrunden till den situation Lars-Axel Nordell beskriver rör införandet av ett europeiskt direktiv. Regeringen har nyligen hanterat frågan och har via vattendelegationerna under landets samtliga länsstyrelser skickat tillbaka en instruktion för hur dessa ärenden ska hanteras. Av den instruktionen framgår det tydligt att varje beslut ska konsekvensutredas. Det ska inte vara ett blint genomförande, utan varje fall ska konsekvensutredas, bland annat utifrån det enskilda intresse som berörs. Anf. 105 LARS-AXEL NORDELL (KD): Herr talman! Det finns en finansieringsprincip som rör relationen staten och kommunerna. Den innebär att staten ska skjuta till pengar när nya uppgifter läggs på kommunerna. Något liknande finns inte mellan staten och den enskilde. Vad kommer regeringen, i avvaktan på att de nya instruktionerna ska få genomslag, att göra för att stötta de ägare som redan drabbats av kostnader i samband med rättslig prövning? Anf. 106 Miljöminister KAROLINA SKOG (MP): Herr talman! Som jag sa handlar detta om införandet av det EU-direktiv som täcker helheten, både genomförande och finansiering. Detta sker i dag i form av vattendirektivet. Det är ett väldigt stort arbete på alla våra länsstyrelser. Vi har precis fattat ett principbeslut och gått ut med en instruktion till vattendelegationerna om hur de ska agera. De ska nu ta fram en handlingsplan och presentera den före nyår.

... skriver ATL, Lantbruket Affärstidning, i dagen ledare. Läs ledaren här .

Visste du detta om vattenkraften? Är detta 2010-talets häxprocess? I Svenska Dagbladets miljöteknikbilaga 7 oktober hade Turab denna annons , där halva utrymmet ger en osminkad bild av den småskaliga vattenkraftens situation. Redan före sommaren hade Turab en mindre annons införd i Svenska Dagbladet, GöteborgsPosten, Ny Teknik och Dagens Nyheter, också i en tidningsbilaga som delades ut i 10 000 ex under Almedalsveckan. All heder och stort tack till Turab för dessa insatser till fromma för den småskaliga vattenkraften! Svensk Vattenkraftförening

Vi har beretts möjlighet att yttra oss över rubricerad promemoria och har med anledning av det lämnat vårt yttrande enligt denna länk .

Fokusera på kamelerna och hjälp myggen på traven. Detta behöver myndigheter ta till sig så att småskalig vattenkraft inte sänks av dyr byråkrati. Visst ska vi hjälpa naturen på traven, men åtgärderna måste vara rimliga och ta hänsyn till andra miljömål som exempelvis förnybar energi. Skriver dagens ledare i HN. Läs hela artikeln här !

I senaste numret av Miljöaktuellt finns en artikel om Lennart Svahns Björkaholm i Värmland och en intervju med Gunvor Axelsson om de problem den småskaliga vattenkraften har i dag, vilka som kan komma om Vattenverksamhetsutredningens förslag genomförs och SVAF:s syn på lösningar. "Bevara mångfalden Lennart Svahn vill visa att man inte behöver utnyttja den nedre dämningsgränsen utan kan driva ett vattenkraftverk med låg amplitud och bevara den biologiska mångfalden. I vissa sjöar finns ingen nedre dämningsgräns utan man kan tömma hela sjön eftersom vattendomarna ger tillstånd till detta. Många vattenkraftsverksägare vill använda sig av de nivåer som vattendomarna ger och sänker vattennivåer till den nedre gränsen men Lennart Svahn vidhåller att det förstör fiskarnas barnkammare och att man kan få mer energi genom att hålla vattennivån än att sänka den. Han menar att det är viktigt att visa vattenkraftens fördelar och dokumentera dessa med hjälp av Hushållningssällskapet. Vattenkraften ger energi samt ett bevarande och utökning av den biologiska mångfalden. Han ser att tillgången på fisk har ökat, uttern är tillbaka och att både storlom och smålom nu finns i större utsträckning än förr." - - - SVAF förespråkar den norska modellen med specialregler för småskalig vattenkraft och en (kompetent) specialmyndighet for tillstånd/konsessioner. I Norge kan vattenkraftverk prövas för ny konsession efter 30 år vilket stämmer bättre med livslängden på investeringen som genomgående är minst 40 år, än de tio (10) år som gäller i Sverige. För små kraftverk under 1 MW, kan sökanden be Norges Vassdrags- och Energimyndighet, NVE att utvärdera skyldigheten att söka konsession/tillstånd. Samma sak gäller när en befintlig anläggning ska byggas om och/eller byggas ut. Nya kraftverk mindre än 10 MW behandlas av NVE. Detta är mikro-, mini- och småkraftverk. Om en ansökan skulle visa stor miljöpåverkan går den vidare till Olje- och Energidirektoratet, OED, och regeringen. Kraftverk som är större än 10 MW skall behandlas i OED och regeringen. Hela artiklarna finns på: http://www.miljomagasinet.se/artiklar/141015-vattenkraft-med-hansyn-till-djur-och-natur.html

I Värsta Götalands län tvingas nu dryga 50-talet småskaliga, ofta historiska, vattenkraftverk söka helt nya tillstånd, vilket innebär en svår och dyr process där kvarnägaren tvingas betala hela processen, för alla som deltar, från myndigheter till grannar. Detta trots att miljöfrågorna kan lösas på avsevärt bättre sätt för förhållandena i vattnet. Cecila Widegren (M) från Vara var den första riksdagsledamoten att ställa upp till försvar av de småskaliga vattenkraftverket i Västra Götaland. Nu har  Annika Qarlsson och Ulrika Carlsson (C) i Skövde anslutit i kampen mot länsstyrelsens hantering. Cecilia Widegren (M): Värna om den småskaliga vattenkraften Riksdagen - 2014-11-06 Med anledning av krav på förnyade tillstånd vid välkända befintliga anläggningar som under hundratals år bedrivit verksamhet finns det anledning att känna stark oro för den småskaliga vattenkraftens verksamhet och utveckling. Detta trots regeringen och riksdagens krav om ökad förnybar energi, fler alternativa energikällor och stimulerande av företagande, inte minst på landsbygden, skriver Cecilia Widegren (M) i en motion. Av alliansregeringens skrivelse 2010/11:163 framgår det att regeringens bedömning är att: Havs- och Vattenmyndigheten bör ges i uppdrag att samla berörda intressenter i en dialog med syfte att få en ökad samsyn kring vattenkraften och fastställda mål. Min uppfattning är att regeringen avsåg att även småskaliga vattenkraftverksutövare skulle inbjudas i denna dialog. Så har inte skett varken från myndighetens sida eller Länsstyrelserna. Det är av yttersta vikt att vi värnar om den småskaliga vattenkraften. Detta kan bli möjligt om en konkret dialog inleds. Riksdagens hemsida, 6 nov -14 Motion till riksdagen av Annika Qarlsson och Ulrika Carlsson i Skövde (C) 2014/15:995 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att länsstyrelserna ska göra halt i tillståndsprocesserna tills utredningen om den småskaliga vattenkraften blir klar. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vid kommande eventuell tillståndsprövning för småskalig vattenkraft så ska hänsyn tas till verksamheter som idag har tillstånd och att kostnaden då måste vara skälig i relation till omsättning. Motivering Den småskaliga vattenkraften runt om i Sverige har under lång tid bidragit med miljövänlig energi och bidrar alltjämt med det. Det finns gamla vattendomar verksamheten bygger på från sent 1800-tal men också tillstånd tillbaka till 1400-talet. Gammal beprövad kunskap som nu med ny modern teknik som effektivare tar tillvara kraften i vattnet som rinner genom landskapet. Som används för att lokalt utveckla arbetstillfällen och förädla produkter från närområdet. Nossan är ett av alla vattendrag med små kraftverk som i Essunga kommuns turistbroschyr beskrivs som ett av Europas artrikaste vattendrag. Trots att samma vattendrag under århundranden varit källa för sågverk längs ån så är artrikedomen stor. Det brukar annars vara ett av argumenten mot verksamheterna. Men nu har Länsstyrelsen i Västra Götaland tänkt sig något annat. Många ägare till vattenkraftverk har på senare tid fått brev från Länsstyrelsen. I breven uppmanas kraftverksägare, med hot om vite, att söka tillstånd enligt miljöbalken. Ett tillstånd med miljöprövning är kostsamt, kostnaden är inte relaterad till omsättning eller det faktum att det redan finns gamla tillstånd. Det går istället att göra förbättringar för biologisk mångfald med enkla medel. Finns flera exempel på det runt om i landet. Bakgrunden till Länsstyrelsen i Västra Götalands agerande är ett utslag i Mark- och Miljödomstolen. Medan andra länsstyrelser har valt att agera annorlunda. Som inte slår ut de små vattenkraftverken. Samtidigt pågår nu en utredning om den småskaliga vattenkraften i Miljödepartementet som är kopplat till arbetet med EU:s vattendirektiv. Det har inte landat ännu för beslut. Det skulle kunna vara skäl nog för Länsstyrelsen att avvakta den innan man agerar som man nu gör. Att regeringens förlängda arm agerar mot en utveckling av både småskalig vattenkraft och arbetstillfällen på landsbygden är allvarligt. Direktiven från regeringen måste vara tydliga på denna punkt. Regeringen via sina länsstyrelser bör göra halt i nu pågående processer till utredningen om den småskaliga vattenkraften blir klar och beslut om den tas. I nästa steg så måste hänsyn tas till att det är verksamheter som har tillstånd och den eventuella tillståndsprövning som ska till måste vara till skälig kostnad i relation till omsättning. Detta bör ges regeringen tillkänna. Annika Qarlsson (C), Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Regeringen har utsett Yvonne Ruwaida till statssekreterare hos klimat- och miljöminister Åsa Romson. Ruwaida har gedigen politisk erfarenhet från såväl riksdagen som kommunfullmäktige. I den nya rollen kommer hon att arbeta som samordnande statssekreterare till Miljöpartiets båda språkrör Åsa Romson och Gustav Fridolin. Yvonne Ruwaida var riksdagsledamot åren 1994-2006. 2006-2010 var hon Miljöpartiets oppositionsborgarråd i Stockholms stad. Sedan 2007 sitter hon i Miljöpartiets partistyrelse. De senaste åren har hon lett arbetet med att ta fram ett nytt partiprogram för Miljöpartiet. Under åren 2002-2006 var Ruwaida Miljöpartiets budgetförhandlare inom ramen för samarbetet med den socialdemokratiska regeringen och Vänsterpartiet. Närmast kommer Ruwaida från ett jobb som kraftsystemingenjör på Vattenfall Eldistribution. Yvonne Ruwaida är född 1970 i Tyskland. Hon har bland annat studerat elkraftsteknik vid Luleå Tekniska universitet. Kontakt Clara Lindgren Presskontakt hos Åsa Romson 072-545 21 13

Skilda världar: Offentliganställda tjänstemän mot landsbygdens småföretagare De två miljöprofessorerna Jan Darpö och Jonas Ebbesson skriver i sin långa debattartikel på Brännpunkt (6/9) att de förslag som läggs i Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande ”i själva verket (är) högst rimliga”. SVAF, Sveriges Advokatsamfund, Svensk Näringsliv och LRF håller inte med. Länkar till samtliga inlägg finns längre ner. SVAF:s ordförande Gunvor Axelsson skriver: De båda försvarar Vattenverksamhetsutredningens mycket kritiserade delbetänkande ”Ny tid Ny prövning” som föreslår att nästan alla, 97 procent, av landets alla vattenkraftverk, små som stora, ska nyprövas. Jan Darpös remissvar på det delbetänkandet var också odelat positivt. De båda delar den inställningen med Kammarkollegiets jurister, länsstyrelserna och Hav- och Vattenmyndigheten. Oroande är också att Jonas Ebbessons förra doktorand Åsa Romson numera är miljöminister. Än mer oroande är att många miljöjurister ser rättsstaten och äganderätten som ett hinder mot att snabbt vidta för tillfället populära miljöåtgärder. Kort sagt handlar det om ett antal offentliga tjänstemän, miljöjurister i olika positioner, som utifrån rent teoretiska perspektiv och med – som det framstår – mycket liten kännedom om verkligheten för det stora antalet av de drabbade, de småskaliga vattenkraftverken, nu vill lyfta över alla kostnader för nyprövningar, omprövningar och åtgärder på ägarna till alla typer av vattenkraft. För ägarna till småskaliga vattenkraftverk ute i landet är verkligheten en annan. De krav som redan nu ställs på nyprövningar av alla anläggningar som inte har tillstånd enligt miljöbalken kommer att innebära konkurs eller stora ekonomiska problem för innehavarna av många historiska anläggningar. Låt oss heller inte glömma att alla dessa anläggningar finns i naturliga vandringshinder; det fanns ingen anledning att bygga en kvarn eller hammare om det inte fanns ett vattenfall på platsen. Många av de gamla kvarnarna med sina dammar blev kvar och existerar än i dag. De levererar några procent av Sveriges el och bidrar till lokal balans i elnäten. Det handlar om gamla kulturmiljöer med fungerande, lönsam småindustri, lokalt ägd – ofta av entusiaster. De underhåller dammarna och ser till att vattennivåerna upprätthålls. Det rör sig om 4 000 jobb och cirka 23 miljarder kronor i tillgångar. Vidare handlar det om något vi alla efterfrågar: nästan totalt koldioxidfri elproduktion. Ett vattenkraftverk ger inga utsläpp, orsakar inget buller, kräver inga transporter av bränsle. Det lånar vattnet till turbinen några sekunder och släpper sedan ut det lika rent som när det togs in i kraftverket. I dag är detta hotat av myndigheter och vattenkraftmotståndare. De stöder sig på EU:s vattendirektiv. Självklart kräver EU:s vattendirekt inte detta. Andra länder i Europa planerar inte att lägga ner sin småskaliga vattenkraft. Tvärt om driver EU projektet RESTOR Hydro där Svensk Vattenkraftförening deltar för att identifiera och återstarta gamla kraftverk som en del i strategin att minska utsläppen av växthusgaser till 2020. Kraftverksägarna är inte motståndare till motiverade, effektiva åtgärder i vattendragen. Det de – och Svensk Vattenkraftförening – invänder mot är att myndigheterna nu tvingar fram långa dyra rättsprocesser – innan Hav- och Vattenmyndigheten ens är klara med vägledningar eller prioriteringar. Vi anser att det är högst rimligt att enskilda småföretag inte drabbas vare sig av myndigheternas felaktiga sätt att implementera och tillämpa vattendirektivet eller av tjänstemäns ambitioner att ta fram ny juridisk praxis. Gunvor Axelsson, ordförande http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/bra-med-moderna-krav-pa-vattenkraften_3983103.svd http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/forslag-ett-ingrepp-i-enskildas-ratt_3992607.svd http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/forslaget-leder-till-kostsam-administration_3998699.svd http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nya-kraven-innebar-konkurs-for-manga_4002615.svd