top of page

Sökresultat

Sök på den här webbplatsen

426 resultat hittades med en tom sökning

  • De drabbade!

    Länsstyrelser, som utfärdar föreläggande om tillståndsansökan för urgamla vattenverksamheter, skyller ofta på att de bara följer vattendirektivet och miljöbalken. Man har kanske glömt första punkten i MB:s portalparagraf som lyder ”Miljöbalken skall tillämpas så att människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. ” Att använda MB på ett sätt så att privatpersoner ruineras och drabbas av stressymtom tycks inte vara något hinder. Regeringsformen och EU-stadgar skyddar varje medborgares egendom gentemot ingrepp från det allmänna. Det innebär att myndigheter inte får begränsa användandet av mark och byggnader, utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. I de fallen måste det allmänna betala egendomsägaren värdet av de förlorade tillgångarna. Politiker och miljövänner hade på 1980-talet upptäckt att det fanns en slumrande energieffekt i de gamla kvarnarnas turbiner vid små vattendragen. Man vädjade till ägarna att ställa om till elproduktion, för att hjälpa till att täcka elbehovet så att man kunde stänga av fossilbaserad elproduktion. Jag tyckte att det lät vettigt och ställde om kvarnen till elproduktion 1993. Utan att på något sätt ta hänsyn till grundlagarna, har svenska myndigheter tolkat lagstiftning på ett sätt, som skapar ”lagliga orättvisor” som ställer privatpersoner på ”bar backe”. Jag kan bara relatera till mitt eget fall, för att belysa hur snedvridet hela förfarandet är. Det finns säkert många i vårt land som delar min situation. Jag är + 75 och har ägt min gamla kvarnfastighet i snart 50 år. Efter 50 års yrkesliv förväntade jag mig en lugn, skön och trygg ålderdom. Under den långa tiden i arbetslivet hade jag lyckats lägga undan ett lite belopp just för att göra ålderdomen en aning tryggare eftersom pensionen blev allt köpsvagare. Efter ett par behagliga år ”bröt helvetet lös” då jag utsattes för myndigheternas övergrepp. I april 2009 kom utredningspersonal på uppdrag av länsstyrelsen och gjorde mätningar av kvarnbyggnad, damm och fiskväg. Man ställde frågor om bl.a. effekt, fallhöjd och liknande uppgifter. Det var då cirkusen började. Om jag vetat vad som skulle följa i utredningspersonalens spår hade jag kört dem ”på porten”. Deras arbete utmynnade i en rapport ”Förslag till fiskvägar för nedvandrande fisk i Vramsån”. I den förslog man att min anläggning skulle ha anpassad drift, dvs. vara stängd när den huvudsakliga nedvandringen av fisk pågick. Någon av de första dagarna år 2016 besökte jag en bank, som jag hade för avsikt att anlita. Min önskan var att denna bank skulle ta över lånen och alla övriga bankärenden. Kamreren gjorde kalkyler och ansåg att det inte skulle vara några problem för dem att ta hand om mina bankärenden, ”jag hade ju aldrig haft några betalningsanmärkningar”. Det var någon månad kvar på lånens bindningstid i ”den gamla banken” och kamreren tyckte att det var lika bra att ”låta tiden löpa ut” före överföringen. Under tiden fick jag länsstyrelsens föreläggande att söka tillstånd på elproduktionen eller riva ut anläggningen. Jag är uppfostrad att vara ärlig, så jag berättade för kamreren vad föreläggandet innebar: att jag för dyra pengar måste söka tillstånd, men ändå kunde tvingas att riva dämmet på egen bekostnad och ersätt skador som uppkommit på grund av rivningen (sinade brunnar, sättningar i byggnader och ev. ras). Kamreren gjorde en snabb kalkyl där han utöver skadorna också räknade in att fastighetens försäljningsvärde genom åtgärderna i stort halverades. Han ansåg att ersättningar för orsakade skador var oöverskådliga. I det läget kunde banken inte bevilja min ansökan. Under hela min livstid har jag varit noggrann med att göra rätt för mig och i tid betala räkningar, amorteringar och räntor. Genom myndigheters ingrepp i mitt liv är jag inte längre en betrodd bankkund. Jag har på gamla dar´ blivit livegen. Så länge processen pågår är min fastighet osäljbar, såvida jag inte vill lägga pengar till för att bli av med den. Om jag på grund av ålder eller sjukdom inte längre orkar med skötseln av fastigheten måste jag ändå behålla den och se den förfalla. All denna omänskliga behandling beror på myndigheters orättfärdiga beslut. Att vattnet har en så god kvalitet att det är tjänligt som livsmedel, och att vattendragens ekosystem är i balans, samt rymmer många fridlysta, rödlistade och sällsynta arter, och att dämmen aldrig utgjort hinder för vandringsbenägna fiskar spelar ingen roll. Det skall ändå processas in absurdum. Några få länsstyrelser har förstått hur förelägganden kränker privatpersoner och gjort ett uppehåll i processerna, men allt för många är helt empatilösa och har inte förmågan att se konsekvenserna av sitt handlande. Det svenska trygghetssystemet benämns ofta i berömmande ordalag från utlandet. Det är ett trygghetssystem som inte omgärdar oss. Nä, åt oss är istället givet sömnlösa nätter. Nätter då vi oroar oss om en oviss framtid. Frågor som ”kommer vi att kunna sätta mat på bordet” och ”kommer vi att bli hemlösa” är numera ständiga följeslagare. Politiker talar ofta och gärna om att de arbetar för att få ner självmordsbenägenheten Genom att beröva människors deras livsglädje och möjligheter att påverka sin egen situation, rasera deras livsgärningar och skapa livegenskap förstärks istället suicidtankar. Så länge politiker i regeringsställning inte ha för avsikt att stoppa myndigheters övergrepp mot privatpersoner är prat om att bekämpa självmord bara tomma ord. Gunnar Olsson, Ugerups Mölla

  • Myndigheter vill föröda naturresurser

    Jag har låtit analysera ytvattnet i Vramsån. Gränsvärdena i analysresultatet bygger på livsmedelsverkets rekommendationer och råd om enskild dricksvattenförsörjning. Dessa regler och riktvärden gäller även för den som tar sitt dricksvatten från en ytvattentäkt. Analysresultatet visade att vattnet var tjänligt som föda på alla parametrar. Dock med anmärkning vad gäller färg och COD (humushalt). Det gör inte vattnet hälsovådligt, utan snarare mindre etiskt tilltalande. Det är också lätt att filtrera bort med ett enkelt sandfilter. Vramsåns många dämmen och kvarndammar gör att det finns en mycket stor dricksvattenreserv i vattendraget. Länsstyrelsen strävar efter att riva ut samtliga eller så många som möjligt av dämmena och släppa ut merparten av det uppdämda vattnet. Man strävar efter att ytvattnet fortast möjligt skall nå det giftiga havet och blandas upp med saltvattnet. Jag tror inte att Vramsåns vatten är unikt, utan att flera ytvatten i landet är tjänliga som födoämnen. Länsstyrelsen talar ofta om att man bara följer EU:s ramdirektiv för vatten när de utfärdar sina förelägganden om att söka tillstånd för vattenverksamhet eller riva ut anläggningen. Även en dom i Mark- och miljödomstolen kan innebära utrivning. I direktivet står beträffande ytvattenförekomster att man ska ” förhindra en försämring, förbättra och återställa statusen, uppnå en god kemisk och ekologisk status, minska föroreningar som orsakas av utsläpp och farliga ämnen.” Både ytvattnet och grundvattnet skall skyddas mot föroreningar och man avslutar det hela med, ” Bevara de skyddade områdena och verka för en hållbar vattenförsörjning.” Vem ger oss rätten att tömma de vattenmagasin, som kan utgöra en dricksvattenreserv för kommande generationer. När dammarnas magasin töms sjunker nivåerna i vattendragen och även det snabbreagerande grundvattnet (ytgrundvattnet) i närområdet sjunker till samma nivå. Det innebär i sin tur, att grundvattenbildningen till de djupa magasinen minskar. En växande befolkning får med andra ord tillgång till mindre dricksvatten. Att riva dämmen och släppa ut tjänligt sötvatten är väl en av de största otjänster vi kan göra våra efterföljande. Redan idag har stora delar av södra Sverige vattenbrist och torrår får åtskilliga tusentals kubikmeter transporteras med bil till platser där man inte kan få tag på dricksvatten. I de mest utsatta delarna förbereder man att bygga dammar för att hålla kvar ytvattnet. I andra delar av landet tycker myndigheter att det är legitimt att riva dammar. Orsaken till rivningen är att gynna särintressen som fritidsfiske. Det tycks vara viktigare än att säkra dricksvatten åt kommande generationer. EU:s ramdirektiv för vatten säger beträffande ytgrundvattnet ”Skydda, förbättra och återställa grundvattnet,  förebygga föroreningar och försämring samt säkerställa en balans mellan uttag och förnyelse.” Att riva dämmen och släppa ut ytvatten och försämra grundvattenbildning rubbar balansen mellan uttag och förnyelse. När dämmen rivs ökar risken för att åbottnar under torrår blir helt uttorkade. Experter är överens om att de då utsätts för en ökad förgiftningsrisk och blir mottagligare för föroreningar. Innan Länsstyrelsen utfärdar föreläggande borde man analyserat vattendragen för att ta reda på om det redan uppfyllde EU-direktivets kvalitetskrav. Man borde också ta reda på om de hade ett ekosystem i balans, med en bra bottenfauna, artrikedom bland fiskar, rikt fågelliv och förekomst av fladdermöss. Om så skulle vara fallet kan ju en förändring bara försämra vattenkvaliteten och rubba balansen i ekosystemet. Privatpersoner borde inte behöva offra tid och förmögenhet för att göra Länsstyrelsens arbete. Jag tycker att myndigheterna arbetar mot EU-direktivet istället för att, som de själva säger, arbeta för det. EU-representanter säger dessutom att de inte önskar se några svenska gamla dammar utrivna. EU-direktivet är avsett att användas vid nyanläggningar, så att man redan vid planeringsstadiet kan avbryta arbetet, om det skulle visa sig att det inte går att genomföra, utan att bryta mot direktivets innebörd. Trots det tycker svenska regeringen och myndigheter att det är i sin ordning att skylla på EU-direktivet för att riva ut femhundraåriga anläggningar och kalla dem för nyproducerade. De tycks köra efter en egen agenda och tolka lagar som en viss person läser bibeln. Gunnar Olsson, Ugerups Mölla

  • Kristianstadsbladet: Fel påstå att alla vattenkraftverk är skyldiga till åldöden

    Gunnar Olsson Kenth Olsson har i en debattartikel i Kristianstadsbladet 19/9 angett att svensk vattenkraft orsakar en mycket stor åldöd. Han gör samma fel som alla andra, som inte skiljer på de olika slags vattenkraft. Läs Gunnars artikel här !

  • Öppet brev till Sveriges (energi)politiker

    Det är möjligt att förbättra driftsvillkor och miljöåtgärder utan att riva ut eller kraftigt begränsa vattenkraften med de förödande konsekvenser det skulle ha inom en rad samhällsviktiga områden. Den småskaliga vattenkraften är sedan länge beredd att medverka i detta men då vill vi inte ha en giljotin hängande över oss, säger SVAF:s ordförande Thomas Sandberg i ett öppet brev till våra valda ombud. Läs brevet här !

  • Vi välkomnar en översyn av vattenförvaltningen men ...

    Svensk Vattenkraftförening starkt kritisk till inriktningen på utredningen av vattenförvaltningen och till den utsedda utredaren! Miljöminister Karolina Skog (MP) har utsett en särskild utredare som ska ”utvärdera vattenförvaltningen och vid behov föreslå hur organisationen bör vara utformad för att underlätta en effektiv, samordnad, förankrad och ändamålsenlig förvaltning av yt- och grundvatten. Utredaren ska även utvärdera hur finansiering av de åtgärder som följer av åtgärdsprogrammen bäst kan säkerställas”. Svensk Vattenkraftförening (SVAF) välkomnar en översyn av vattenförvaltningen där nu ett antal myndigheter (Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, vattenmyndigheterna, länsstyrelserna) främst ägnar sig åt att söka riva ut så mycket småskalig vattenkraft som möjligt. Kopplingen till åtgärdsprogrammen inger dock farhågor eftersom dessa framför allt är ett instrument för att riva ut småskalig vattenkraft. Farhågorna besannas när man ser att till särskild utredare har utsetts Karolina Ardesjö Lundén, en av de miljörättsjurister på Kammarkollegiet som tagit som sin livsuppgift att använda sin position för att driva på utrivningen av småskalig vattenkraft. Det är uppenbart att utredningens (outtalade) syfte är att effektivisera utrivningen av småskalig vattenkraft. Egentligen behövs inte något ny utredning! Redan i SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete finns en grundlig genomgång, som bl a utmynnar i att ”möjligheterna för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelserna att föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen upphör ” och att ”vattenmyndigheterna avvecklas och att deras verksamhet flyttas till Havs- och vattenmyndigheten.” Som utveckling av den förra utredningens förslag vill SVAF se bl a följande grundläggande förändringar av vattenförvaltningen: Kammarkollegiet fråntas sitt uppdrag att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intres­sen. HaV och de fem vattenmyndigheterna slås samman till en myndighet. I HaV:s namn läggs in ”miljö” för att markera vad som är myndighetens uppdrag. En ny sektorsmyndighet inrättas för vattenkraften, se t ex på Norge. Uppdraget skulle också kunna läggas på Svenska kraftnät. I dag har HaV kommit att bli något av en sektorsmyndig­het, vilket är att sätta bocken till trädgårdsmästare. Länsstyrelsernas stuprörsorganisation görs om för att möjliggöra en allsidigare, tvärsekto­riell, behandling av vattenkraften, utifrån de politiska riktlinjerna. T ex kan denna hanteras av en egen allsidigt sammansatt enhet eller av ett samordningsorgan för de enheter som behandlar olika aspekter. Inom flera länsstyrelser har i dag vattenvårdsenheterna tagit makten över inte bara sina kollegor utan också länsledningarna och driver sin egen agenda. I juni presenterade Miljö- och energidepartementet ett författningsförslag, som skulle ge ovan nämnda myndigheter ännu friare tyglar att driva de utrivningar de redan förberett med föreskrifter, vägledningar, åtgärdsprogram och andra dokument. Nu tillsätts en utredning som ska effektivisera detta arbete. Det är uppenbart att Miljöpartiet mycket medvetet gör allt vad man kan för att underlätta utrivningen av småskalig vattenkraft, lika uppenbart är att Social­demokraterna låter Miljöpartiet hållas. Men vad säger de miljontals människor som lever vid och i närheten av de vattendrag och sjöar som skulle mer eller mindre torrläggas under delar av året? Betyder det inget att utsläppen av växthusgaser skulle öka 7 %? Eller att energitillförsel, effekttillgång och nät­stabilitet i elsystemet skulle försämras, särskilt i södra Sverige? För att nämna några av de angelägna samhällsintressen som skulle få stryka på foten. När det gäller förändringar av miljöbalken och andra författningar förespråkar SVAF det reviderade förslag som utarbetats av Sveriges kommuner och landsting, Svenskt Vatten, LRF och Svenskt Näringsliv. I fråga om utredningen hoppas SVAF att miljöministern och/eller den utsedda utredaren ska inse att saken skulle gagnas av en utredare som inte så uppenbart förknippas med de mest extrema positionerna inom området. Kontakt: Thomas Sandberg, ordförande SVAF, 072-7318650, thomas.sandberg@svenskvattenkraft.se

  • Hallands Nyheter: Småskalig vattenkraft är inte en miljöbov

    Fokusera på kamelerna och hjälp myggen på traven. Detta behöver myndigheter ta till sig så att småskalig vattenkraft inte sänks av dyr byråkrati. Visst ska vi hjälpa naturen på traven, men åtgärderna måste vara rimliga och ta hänsyn till andra miljömål som exempelvis förnybar energi. Skriver dagens ledare i HN. Läs hela artikeln här !

  • Småskalig vattenkraft behövs!

    Visste du detta om vattenkraften? Är detta 2010-talets häxprocess? I Svenska Dagbladets miljöteknikbilaga 7 oktober hade Turab denna annons , där halva utrymmet ger en osminkad bild av den småskaliga vattenkraftens situation. Redan före sommaren hade Turab en mindre annons införd i Svenska Dagbladet, GöteborgsPosten, Ny Teknik och Dagens Nyheter, också i en tidningsbilaga som delades ut i 10 000 ex under Almedalsveckan. All heder och stort tack till Turab för dessa insatser till fromma för den småskaliga vattenkraften! Svensk Vattenkraftförening

  • Skånes vattentörst leder till bråk

    Det finns kanske större problem för tillsynsmyndigheten att ta tag i än att ifrågasätta månghundraårig småskalig vattenkraft som lånar vattnets fallande kraft några få sekunder utan vare sig utsläpp av klimatstörande gaser eller annat långlivat avfall. Läs Sydsvenskans reportage här !

  • Landshövdingen i Värmland skriver till regeringen

    Landshövdingen i Värmland Kenneth Johansson, tidigare riksdagsledamot för centerpartiet har skrivit till miljö- och energidepartementet. I brevet poängterar han behovet av at “se över kraven och processen för att få till stånd moderna tillstånd med miljövillkor for en befintlig verksamhet med svag ekonomisk bärkraft såväl ur samhällets synpunkt som for den enskilde verksamhetsutövaren”. Läs hans brev här !

  • Urvattnat förslag oroar myndigheter (?)

    Den 7 april kommer riksdagen att rösta om ”ett tillkännagivande till regeringen”, d.v.s. en uppmaning/ett uppdrag till regeringen att ta fram en tillståndsprocess som för småskaliga vattenkraft som är enklare och billigare än dagens. Även om riksdagen säjer ja till detta blir det inga omedelbara förändringar eftersom civilutskottet har avslagit bl.a. SD:s krav på ett moratorium (ett stopp) för tillståndsprövningen av befintliga mindre vattenverksamheter. En annan fråga är om detta tämligen urvattnade förslag faktiskt oroar myndigheter och får dem att försöka skrämma kraftverksägare med brev som upplevs hotfulla, som länsstyrelsen i Skåne gjort. Det bör finnas en majoritet för tillkännagivandet i RD, men tyvärr kan RD bara "uppmana" regeringen att följa RD:s beslut, vilket regeringen kan strunta i på samma sätt som de struntat i andra tillkännagivanden. Intressant är dock att den kommande proppen om tillstånd för vattenverksamhet som enligt plan ska komma i september självfallet måste få majoritet i RD för att bli lag. Detta innebär att miljödepartementet måste ta hänsyn till det kraven i tillkännagivandet i proppen - även om undertecknad har svårt att tro att Romson vill göra det - om de vill ha igenom den... Vad betyder det i praktiken när civilutskottet skriver: ”Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsförslag om tillståndsprövningen för vattenverksamheter. Enligt utskottet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på ett regelverk om tillståndsprocesser för vattenverksamheter som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter”? Just nu betyder det i praktiken ingenting eftersom ”ett tillkännagivande till regeringen”, d.v.s. en uppmaning/ett uppdrag till regeringen att ta fram en tillståndsprocess som för småskaliga vattenkraft som är enklare och billigare än dagens troligen kommer att ta tid. Det sägs inget om hur tillståndsprocessen ska se ut utöver att utskottet tycker dels att det är ”en rimlig målsättning” att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter ska ha tillstånd som uppfyller med de miljökrav som ställs i miljöbalken, dels att processen måste anpassas så att inte ”utövare av småskalig vattenkraft” får orimliga kostnader vid nya tillståndsprövningar. Och vad innebär meningen: ”Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om bl.a. ett moratorium för tillståndsprövningen av befintliga mindre vattenverksamheter”? Att länsstyrelser, Kammarkollegiet, HaV, m.fl. tills vidare kan fortsätta som tidigare eftersom civilutskottet inte kräver ett omedelbart stopp för förelägganden, etc. Och varför reserverar sig S, MP och V ledamöter i utskottet mot beslutet? I sitt gemensamma ställningstagande skriver Hillevi Larsson (S), Lars Eriksson (S), Emma Hult (MP), Leif Nysmed (S), Nooshi Dadgostar (V), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S) och Maria Strömkvist (S) sammanfattningsvis att det räcker att det kommer en prop i setember och att Åsa Romson som svar på en skriftlig fråga i riksdagen sagt att ”regeringen i beredningsarbetet har uppmärksammat att förhållandena för småskalig vattenkraft bör övervägas särskilt, t.ex. vad gäller värnande av kulturmiljöintressen”. Och varför är SD inte nöjda? I sitt ställningstagande skriver Roger Hedlund (SD) och Mikael Eskilandersson (SD) i sammanfattning: Allianspartiernas förslag till tillkännagivande är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. De anser också att regeringen bör tillsätta en utredning som gör en översyn av miljöbalkens regler om tillståndsprövning för småskalig vattenkraft. De avslutar med uppmaningen:  För att säkerställa att inte befintliga småskaliga vattenkraftverk tvingas lägga ned verksamheten bör regeringen dessutom snarast ta nödvändiga initiativ för att införa ett moratorium för tillståndsprövning av befintliga mindre vattenverksamheter till dess att ett nytt regelverk har trätt i kraft. Nog för att oroa länsstyrelsen..? Även om civilutskottets förslag till tillkännagivande framstår som tämligen urvattnat undrar jag om det kan finnas ett samband mellan detta och det brev från länsstyrelsen i Skåne som kom i påskveckan och som nu oroar och skrämmer damm- och kraftverksägare i länet. Gunvor Axelsson

  • Nya MÖD-domar föreskriver något enklare tillståndsprocess

    Ägarna till Horsabäcks kvarn och Allareds mölla måste söka lagligheltförklaring och "miljötillstånd" enligt domar i Mark- och miljööverdomstolen. En förändring mot tidigare domar är att domstolen betonar att anläggningarna som sådana inte är olagliga, utan "bara" saknar tillstånd enligt miljöbalken. Domstolen skriver: Vid prövningen av en sådan ansökan blir mark- och miljödomstolens uppgift främst att fastställa föreskrifter och villkor för driften vid vattenkraftverket. Den vattenrättsliga rådigheten till det framrinnande vattnet och den civilrättsliga rätten till dämning torde i allmänhet inte kunna ifrågasättas med hänsyn till anläggningarnas ålder och att verksamheten inte tidigare har ifrågasatts. Ansökan till mark- och miljödomstolen bör kunna anpassas härtill och främst inriktas på miljömässiga förhållanden och förslag till villkor som tillgodoser dessa intressen. Utdrag ur domarna: De anläggningar Y R förfogar över vid Horsabäcks kvarn förutsätts, med hänsyn till den långa tid anläggningen nyttjats, ha tillkommit och brukats med omgivningens godtagande. Mark- och miljööverdomstolen finner dock, i likhet med underinstanserna, att den verksamhet som i dag bedrivs vid Horsabäcks kvarn saknar tillstånd i den mening som avses i miljöbalken. Ett sådant föreläggande kan inte anses vara mer ingripande än vad som behövs. I samband med ansökan om tillstånd kan ansökan göras om prövning av anläggningarnas laglighet (17 § MP). Den vattenrättsliga rådigheten till det framrinnande vattnet och den civilrättsliga rätten till dämning torde i allmänhet inte kunna ifrågasättas med hänsyn till anläggningarnas ålder och att verksamheten inte tidigare har ifrågasatts. Ansökan till mark- och miljödomstolen bör till viss del kunna anpassas härtill och främst inriktas på miljömässiga förhållanden och förslag till villkor som tillgodoser dessa intressen. De anläggningar HE förfogar över vid Allareds mölla förutsätts, med hänsyn till den långa tid anläggningen nyttjats, ha tillkommit och brukats med omgivningens godtagande. Mark- och miljööverdomstolen finner dock att den verksamhet som i dag bedrivs där saknar tillstånd i den mening som avses i miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen anser också, till skillnad mot mark- och miljödomstolen, att bytet till turbindrift innebär att förändringar av anläggningarna och driften vid dessa har ägt rum sedan anläggningarna anlades och driften påbörjades. Något tillstånd till sådana ombyggnader och till driften av nutida anläggningar i den mening som avses i miljöbalken har inte presenterats i målet. Eftersom det således är fråga om tillståndspliktig vattenverksamhet som bedrivs utan tillstånd har det funnits fog för att förelägga HE att ansöka om tillstånd till framtida drift av vattenkraftverket. Vid prövningen av en sådan ansökan blir mark- och miljödomstolens uppgift främst att fastställa föreskrifter och villkor för driften vid vattenkraftverket. Den vattenrättsliga rådigheten till det framrinnande vattnet och den civilrättsliga rätten till dämning torde i allmänhet inte kunna ifrågasättas med hänsyn till anläggningarnas ålder och att verksamheten inte tidigare har ifrågasatts. Ansökan till mark- och miljödomstolen bör kunna anpassas härtill och främst inriktas på miljömässiga förhållanden och förslag till villkor som tillgodoser dessa intressen. I samband med tillståndsprövningen kan HE begära att mark- och miljödomstolen prövar frågan om lagligförklaring av anläggningarna (17 § MP). Sammanställning: Gunvor Axelsson

  • Sänk skatten på vattenkraft

    "Samtalen i energikommissionen ger Sverige en god möjlighet att få en långsiktig och hållbar energipolitik över blockgränsen. En bred politisk enighet innebär stora fördelar för Sverige. Företag och konsumenter skulle då kunna känna tillit till att Sverige har en trygg energiförsörjning över tid" skriver Annie Lööf (C) och Rickard Nordin (C) i Di. Läs mer ...

bottom of page