Sökresultat

Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt lagligförklarar Fagerdala kraftverk med tillhörande anläggningsdelar (dammbyggnad, tilloppskanal, intag, maskinstation och utloppskanal) på Fagerdala 1:8 i Markaryds kommun och ger tillstånd för vattenverksamhet förenat med nio villkor. Läs domen här !

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har fastställt en vägledning för kraftigt modifierat vatten i vattenförekomster med vattenkraft. Under vissa förutsättningar får en vattenförekomst förklaras som kraftigt modifierad ytvattenförekomst (KMV). Det innebär att vattenförekomsten inte kan nå god ekologisk status utan istället ska uppnå god ekologisk potential. Förekomsten av vattenkraft med vattenlagring och vattenreglering kan vara skäl att klassificera vattnet som kraftigt modifierat. HaV:s vägledning finner du här .

Bor du vid en sjö eller å uppskattar du säkert porlandet, kluckandet och grönskan som speglar sig i vattnet. Ja, vattendragen är på många sätt en fantastisk resurs, och har alltid varit. Vid våra sjöar och vattendrag finns många fina kulturmiljöer och lämningar med anknytning till vatten. Kvarnar, sågar, tvättstugor, broar, ängslador – följ med på upptäcktsfärd i vattnets tecken! Länsstyrelserna i Blekinge, Gotland, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Västra Götaland, Skåne och Östergötland driver projektet Vårda vattendragens kulturarv. Läs mer om deras arbete här .

Vår medlem Mälarenergi Vattenkraft med vår styrelseledamot Johan Lind hade den 24 maj en dag för diskussioner och kunskapshöjning när det gäller förutsättningar för vattenkraften idag. Fokus låg på kraven kring miljöanpassning, lagstiftning och ekonomiska förhållanden. Dagen inleddes vid Västerkvarns kraftverk där den nya stationen och de miljöanpassningar som genomförts visades. Syftet var att redogöra för de möjligheter som kan öppnas när effektiviseringsåtgärder kan kombineras med miljöåtgärder för att öka kostnadseffektiviteten. Läs Johans rapport här .

Till ledamöter i Sveriges Riksdag, Små befintliga vattenkraftverk föreläggs numera ofta av myndigheter och domstolar att anlägga fiskomlöp till höga kostnader. Dessa förelägganden föregås sällan av ordentliga utredningar som visar på behov och förutsättningar att nå resultat. Kunskapen inom detta område är låg inte minst hos myndigheter. När väl en föreskriven åtgärd är genomförd visar myndigheterna föga intresse att följa upp funktion och resultat, vilket medför att kunskapen är fortsatt låg. Av denna anledning har Träbena vattenkraftverk anlagt dels ett omlöp, kostnad 300 kkr (åläggandet), dels en nedströmsvandring för ål  och annan fauna till rimlig kostnad samt med utvärdering av resultatet. En rapport om tidiga resultat av fiskvandringen bifogas. Vattenkraftmotståndare, Älvräddarna och Sportfiskarna, som inte gillar att Riksdagen antog uppdraget till regeringen om förenklat tillståndsförfarande för småskalig vattenkraft, 2016-04-07, försöker skapa argument utan att ha tillräcklig kunskap. De försöker hejda  all positiv utveckling av småskalig vattenkraft. Denna rapport  visar att motstående intressens argument är dåligt underbyggda. Med vänliga hälsningar Lennart Wetterstad    Wetterstad Consulting AB Solberga, Träbena Kvarn 52171 Åsarp 0515 54038 wetterstad.minergi@telia.com

Landshövdingen i Värmland Kenneth Johansson, tidigare riksdagsledamot för centerpartiet har skrivit till miljö- och energidepartementet. I brevet poängterar han behovet av at “se över kraven och processen för att få till stånd moderna tillstånd med miljövillkor for en befintlig verksamhet med svag ekonomisk bärkraft såväl ur samhällets synpunkt som for den enskilde verksamhetsutövaren”. Läs hans brev här !

Växjö kommun Den 27 april 2015, fattade tekniska nämnden beslut om att föreslå att kommunfullmäktige antar förslaget till åtgärdsstrategi för kommunens vattenkraftverk och dammar. Växjö kommun äger fyra vattenkraftverk och ett tiotal dammar som är av betydelse för miljö- och vattenförhållandena i flera av kommunens mest betydelsefulla sjöar och vattendrag. Bakgrunden till åtgärdsstrategin är ny kunskap om miljöpåverkan och översvämningsrisker, förnyelsebehov på grund av uttjänta anläggningar och kommande miljökrav via tillsyn. - Vi är stolta över att nu kunna föra denna framtidsfråga vidare till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut. Åtgärdsstrategin ger oss möjlighet att långsiktigt kunna planera och prioritera våra åtgärder och investeringar av våra vattenkraftverk och dammar, säger Sofia Stynsberg, ordförande i tekniska nämnden. Åtgärdsstrategin handlar om att ta ett helhetsgrepp om kraftverken och dammarna, men också att modernisera vattenkraftverken och dammarna på ett sätt som tillvaratar den småskaliga vattenkraftens möjligheter, möjligheter att utveckla naturvärden, minimera översvämningsrisker och samtidigt bibehålla och förvalta kulturmiljövärden. - Det här är en viktig del i att förverkliga arbetet med Europas grönaste stad, säger Cheryl Jones Fur, andre vice ordförande i tekniska nämnden. Vi vill värna om den småskaliga vattenkraften samtidigt som vi vårdar och utvecklar våra natur- och kulturmiljöer. Åtgärdsstrategin kommer gälla för perioden 2016 – 2027. Slutgiltigt beslut tas i kommunfullmäktige i juni. För mer information och frågor: Sofia Stynsberg (m), tekniska nämndens ordförande Telefon 0470-73 46 38 eller 0709-91 29 14, E-post sofia.stynsberg@vaxjo.se Cheryl Jones Fur (mp), tekniska nämndens andre vice ordförande Telefon 0470-73 46 17, E-post cheryl.jonesfur@vaxjo.se Andreas Hedrén, sjömiljöansvarig i Växjö kommun Telefon 0470-412 52, E-post andreas.hedren@vaxjo.se

Moderaterna i Östersund tar inte ställning i konflikten om Långforsen. Flera ledamöter avstod att rösta vilket gjorde att det inte blir någon utrivning av dammen. – Det var synd. Hade de sju röstat med oss hade vi vunnit, säger Pär Löfstrand (L) som än en gång gjorde ett försök att få politikerna i Östersunds kommun att gå emot Jämtkrafts planer på ett kraftverk i Långforsen. Hans motion om nytt ägardirektiv med krav på utrivning av dammen röstades ned med siffrorna 30–22. Sju ledamöter lade ned sina röster. MP, V och SD röstade med L. Han var besviken men inte helt utan hopp om att sista ordet ännu inte är sagt i fullmäktige. – Det kommer inte att stå något kraftverk där före 2018 och sedan är det val.

Den 20 april arrangerade Energimarknaden ett eftermiddagsseminarium med fokus på vattenkraftens framtid i Tändstickspalatset, Västra Trädgårdsgatan, Stockholm med fokus på Politikernas ambitioner när det gäller vattenkraften Vattenmyndigheterna: Våra förslag utifrån EU:s ramdirektiv för vatten och vägen framåt Fortum: Vilka konkreta åtgärder behöver Sverige och övriga nordiska länder göra för att förbättra förutsättningarna för vattenkraften framöver? Vattenkraftens nya roll - en studie av Skellefteälvens möjligheter att generera mer effekt och reglerförmåga Generaldirektörerna Erik Brandsma från Energimyndigheten och Björn Risinger, tidgare Havs- och vattenmyndigheten nu Naturvårdsverket lade sommaren 2014 fram ett eget förslag om nationell strategi för åtgärder i vattenkraften och ledde därefter under mer än ett år dialogsamtal med olika intressenter, något som kan ses som ett steg framåt och i bästa fall lösningen på en låst situation. När Yvonne Ruwaida (MP), elingenjör och statssekreterare på miljö- och energidepartementet presenterade mesta möjliga om regeringens tankar kring vattenkraften under Energimarknadens seminarium ”Vattenkraftens framtid” tog hon sin utgångspunkt i klimatfrågan och vattenkraftens betydelse för utsläppsfri elproduktion. Hon förklarade också att delar av förslagen från generaldirektörernas rapport ” Ett förslag till prövning av vattenkraftproduktion” kommer att finnas med i den proposition om vattenverksamheter som väntas under hösten – i september eller senare. Yvonne Ruwaida vill se ökad effektivitet i befintlig vattenkraftproduktion och att branschen och Sverige samtidigt lever upp till de miljökrav som ställs: Om man inte förstår vattnets samhällspåverkan ur ett EU-perspektiv förstår man inte heller varför vi nu vill vidta åtgärder. I övrigt förklarade statssekreteraren: Att regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Fossilfria resor och transporter och 100 procent förnybar energi prioriteras. Miljömålsberedningen föreslår i sitt delbetänkande att Sverige ska ha noll nettoutsläpp senast år 2045. Samhällets alla aktörer måste bidra och vidta åtgärder. De ekonomiska styrmedlen ska skärpas så att den miljöstyrande effekten ökar. Investeringar för framtiden ska göras. Vattenkraftens roller Viktig roll för 100 % förnybar energi Viktig roll för elförsörjningen Öka effekten i befintlig vattenkraft Moderna miljökrav ska ställas Yvonne Ruwaida betonade att både stor och småskalig vattenkraft är viktig, den småskaliga inte minst för regional balans, ( något hon som tämligen nybliven elingenjör förstår bättre än de flesta – samt ett tydligt tecken på att SVAF:s och andras upprepande påpekande om detta nått fram ). Hon tryckte också på att EU-kommissionen betonar att tillstånden för befintliga vattenkraftverk måste ses över. Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2014:35) var ute på remiss mellan den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 2014. Sammanlagt inkom 183 remissvar. Både betänkandet och remissvaren bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vi behöver i det pågående arbetet med att se över gällande bestämmelser om vattenverksamheter analysera hur prövningssystemet kan utformas så att den eftersträvade miljönyttan nås på bästa sätt i förhållande till övriga konsekvenser. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Det är dock viktigare att resultatet av arbetet blir av hög kvalitet än att det går fort. Det handlar bland annat om den finansieringsmodell för miljöanpassning som föreslås med en nyupprättad vattenfond där den enskilde verksamhetsutövaren och att staten tar ansvar för olika delar av kostnaderna för prövning, miljöförbättrande åtgärder, utrivning och produktionsbortfall. Någon risk för att ägarna av storskalig vattenkraft ska drabbas av långdragna processer vid omprövning av tillstånd ska inte finnas med de förslag som läggs i propositionen, enligt Yvonne Ruwaida. – Vattenkraften spelar en viktig roll för 100 procent förnybar energi och är en viktig roll för elförsörjningen. Regeringen ser gärna att effekten kan ökas i befintlig vattenkraft och vi vill att moderna miljökrav ska ställas, sade Yvonne Ruwaida. Enligt Yvonne Ruwaida är knäckfrågorna i arbetet med propositionen: Hur och i vilken takt ser vi till att alla vattenverksamheter förses med moderna miljökrav? Vem ska betala för de moderna miljökraven? Hur kan undantaget i direktivets artikel 4.7 genomföras på ett bättre sätt i svensk rätt? Propositionen kommer preliminärt att läggas fram i september. Men enligt Yvonne Ruwaida kan regeringen komma att avvakta budgetförhandlingarna och återkomma med propositionen något senare under hösten. – Det är viktigare att resultatet av arbetet blir av hög kvalitet än att det går fort, sade Yvonne Ruwaida. Den politiska vattenkraftsdebatten mellan Ingemar Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Rickard Nordin (C), och Emma Nohrén (MP) visade att partierna, möjligen med undantag för MP) vill se ökat politiskt ansvar vad gäller regelverket för vattenkraften, enklare regler för småskalig vattenkraft och att samtliga partier var beredda att diskutera nivån på fastighetsskatten för vattenkraften. Man vill dock att den diskussionen ska ingå i en större diskussion om skatter och subventioner inom energiområdet i Energikommissionen där även effektskatten på kärnkraft ingår. Ingemar Nilsson inledde med att konstatera att S både tycker om (har åsikter om) och tycker om (uppskattar) vattenkraften: Vattenkraften är det nav omkring vilket vi ska bygga vårt energisystem och vår elförsörjning. Vi måste sända politiska signaler om detta. Lars Hjälmered vill se en utbyggnad av vattenkraften: Alla vet hur viktig vattenkraften är. Det är ett politiskt ansvar att utifrån konkret juridik ta fram ett tydligt regelverk med skillnad mellan små- och storskalig vattenkraft. Rickard Nordin betonade att han var ense med Lars på alla punkter, men C vill även se en synkning av kommande prop. och energikommissionens arbete. Toni Kekkinen, vice vd, Fortum Sverige , anser att det gäller att hitta bra lösningar för att klara effekten och framför allt ett nytt, funktionellt regelverk, som möjliggör effektiviseringar och moderniseringar för att ge den så viktiga effektutbyggnaden. Han visade hur vattenkraften i elområde 3 kan byggas ut i Ljusnan, Dalälven och Klarälven och hur pumpkraft kan ge stora tillskott av effekt. Han betonade vikten av att det sker en uppgradering av hur KMV – kraftigt modifierade vatten – identifieras och pekas ut. Dalälven i dag – hur blev det så här? Och varför är så lite KMV? Utbyggd under perioden 1918 och mer än 60 år framåt. 35 Kraftverk Untra 1918 Domnarvet 1945 Trängslet 1973 Vattenkraften möjliggör energiomställningen - Effektutbyggnad, matchning vatten/vind, etc. Vattenkraften i Fortums tre största älvar Älv Nuläge Möjlig effekt Ljusnan 756 MW  980 MW Dalälven 772 MW 1056 MW Klarälven 300 MW 540 MW Totalt: 1828 MW 2576 MW Ökning: 748 MW (41 %) Potential för pumpkraft (i dagsläget identifierade projekt) Ljusnan 90 MW Dalälven 70 MW Klarälven 100 + 70 MW ny effekt Totalt: 330 MW (Ökning 230 MW) Det finns förutsättningar att öka den installerade effekten i Ljusnan, Dalälven och Klarälven med upp till 41%, men nyttan av att tillföra mer effekt begränsas av otidsenliga tillstånd för vattenkraften. Den potential för pumpkraft som hittills har identifierats, totalt ca 330 MW, finnsframförallt i Klarälven. Detta kan få stor betydelse för möjligheten att lagra el och skapa balans i systemet när tillgången är större en efterfrågan. Både Klarälven och Dalälven bidrar till elproduktionen och effektbalansen i elområde 3 (Stockholm) vilket ökar deras betydelse ur ett systemperspektiv. Moderna tillstånd för vattenkraften kan bidra till en betydligt bättre användning av vattenkraften ur ett systemperspektiv. För att nå dit behövs lagstiftning och en rättssäker tillståndsprocess som gör det möjligt att pröva vattenkraften ur mer än bara ett lokalt biologiskt mångfaldsperspektiv. Hans Kreisel, VD för Skellefteå Kraft, talade om den förnybara effektreserven och Skellefteå Krafts framtidsplaner. Vattenkraften kombinerar säker tillgång till reglerförmåga över tid, stabil elförsörjning för hela landet och klimatnytta utan koldioxidutsläpp. En optimering av den befintliga vattenkraften är ett bra alternativ för att öka effekten i systemet, samtidigt som man gör liten ytterligare åverkan på omkringliggande ekologi. Tillkommande kapacitet i MW genom upprustning enligt reinvesteringsplan: Effekten kan ökas från 445 till 490 MW till en kostnad cirka 1,3 mdr kr Nedströms Slagnäs är älvens hela fallhöjd nyttjad för vattenkraft. Vattnet är klassificerat som kraftigt modifierat och naturvärdena är jämförelsevis låga. Ytterligare påverkan på ekologin vid optimering bedöms som mycket liten jämfört med nuvarande kraftproduktion. Ökad kapacitet i MW genom nya aggregat: Effekten kan höjas med ytterligare 165 MW till en kostnad cirka 2 miljarder kronor. Kapacitetshöjning och kostnad för åtgärder på nationell nivå: Teknik Årlig kostnad (Gkr) Finansieringskostnad (öre/kWh) Gasturbin 2,75 1,89 Vattenkraft 1,37 0,9 Nödvändiga regelförändringar för att möjliggöra ett ökat användande av vattenkraft Effektivisera tillståndsprocesserna Myndigheter ska inkluderas tidigt i processen och presentera sin inställning till projektet redan vid samrådet. Fasta svarstider i domstolsprocessen Obligatorisk processplanering på mark- och miljödomstolen i ett tidigt skede i processen. Säkra befintlig förnybar elproduktion Skapa tydligare lagstiftning som tar hänsyn till både biologisk mångfald och till vattenkraftens bidrag till förnybar elproduktion och därmed minskad negativ klimatpåverkan. Uppdra till Energimyndigheten att utse ett flertal vattenområden som riksintresse för vattenkraft. Utnyttja den nationella anpassning som ges i ramvattendirektivet Energibranschen kommer att förändras mer de kommande 5 åren än den gjort de senaste 50 åren, konstaterade Energimyndighetens GD Erik Brandsma . Han betonade att såväl den nationella planen och den påföljande dialogen var ett sätt att bryta ett dödläge och att försöka hitta lösningar – inte minst vad gäller finansiering av miljöåtgärder.

Utdrag från SVT:s hemsida: De nya kraven på de små vattenkraftverken i Värmland har ibland lett problem för de privatpersoner som äger vattenkraftverk. I Slorudsälven i Brunskog satsade både samhället och en privatperson flera miljoner på en miljöinsats som nu på sikt kan vara oanvändbar. – Värsta scenariot är att jag inte får ett tillstånd för fortsatt drift av mitt vattenkraftverk. Det är ägaren till vattenkraftverket Gullsby kraft i Slorudsälven som bekymrat uttalar sig om framtiden. - - - - På Länsstyrelsen i Värmland hanteras tillståndsprövningarna och här har man Miljöbalken från 2008 som utgångspunkt. Ägarna till många av de små vattenkraftverken hävdar att de driver sin verksamhet med stöd av s k privilegiebrev eller av urminnes hävd. – De gamla tillstånden uppfyller inte kraven enligt Miljöbalken. De måste söka nya tillstånd, hävdar Torben Ericson som är verksamhetschef på Länsstyrelsen. Längs Slorudsälven finns idag ytterligare två små kraftverk - Reinholdsfors och Åmot. De ägs idag av det kommunala bolaget Arvika Kraft AB. Kraftverken har idag inte tillståndsprövats. – Vi är villiga att lösa in de kraftverken och sen lägga ner dem. Vi har planer att skapa ett naturreservat här, fortsätter Torben Ericson. Följ länken för att läsa, se och höra mer: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/vattenkraftverk-saknar-tillstand

"Nu avgörs framtiden för den småskaliga vattenkraften" Hanteringen av den småskaliga vattenkraften är inte en juridisk fråga, utan en fråga om hur samhället behandlar enskilda. Det skriver LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson som uppmanar regeringen att ta fram ett särskilt regelverk för den småskaliga vattenkraften och under tiden se till att processerna mot enskilda upphör. Läs hela artikeln här!

På sin hemsida sammanfattar Svensk Energi de nyheter ur regeringens budgetproposition  som har intresse för energibranschen. - Regeringen konstaterar att förslag om sänkt energiskatt för serverhallar samt bibehållen norrlandsskatt remitterats inför budgetpropositionen i september. Det blir därmed tydligt att regeringen avser att lägga ett förslag i budgetproppen om sänkt energiskatt på el för datorhallar samt övriga förslag gällande hantering av nedsättning av energiskatten på el vilket har stor betydelse elhandelsföretagen. - I propositionen nämns att en utredare ska se över förutsättningarna för att skattemässigt stimulera solenergi, i synnerhet el producerad med solceller. Dessutom nämns det uppdrag Energimyndigheten har att ta fram strategi för solel som ska redovisas i höst. - Regeringen vill fortfarande främja havsbaserad vindkraft. I propositionen redovisas dock inte hur. Energimyndigheten överlämnade förra året en rapport stöd till havsbaserad vindkraft, vilken har remitterats. Regeringen har dock än så länge inte valt att gå vidare med Energimyndighetens förslag. - Skattenedsättningen på biodrivmedel återupprättas delvis. Under 2015 höjde regeringen energiskatten på biodrivmedel eftersom beräkningar fanns som tydde på att den nedsättning av skatten som då gällde inte var förenlig med EU:s statstödsregler. Nu finns nya beräkningar framme för år 2015 som visar att ytterligare skattenedsättning är möjlig för hög- och låginblandad etanol i bensin samt hög- och låginblandad FAME i diesel. Således föreslår regeringen i vårändringsbudgeten att skattenedsättningen för dessa bränslen ökar från 1 augusti 2016. - Låga energipriser lyfts fram som en av de främsta förklaringsfaktorerna till låg inflation. Exkluderas energipriserna från beräkningarna så finns en underliggande inflation. - Vad gäller prognos på skatteintäkter så räknar man med i praktiken oförändrade fastighetsskatteintäkter på vattenkraft resp. industri även 2019-2020 (man beaktar således inte väntade effekter av AFT 2019 ännu). Inga uttalanden görs heller om ändringar vad gäller vare sig effektskatt på kärnkraft eller fastighetsskatt på vattenkraft. - Miljöanslagen i vårändringsbudgeten dras ned med 550 mkr i år för att finansiera utgiftsökningarna för bl.a. migration och anknutna utgifter, vilket innebär sänkta miljöpolitiska ambitioner i år. Även stödet för renovering (inkl. energirenovering) av skollokaler senareläggs. - Regeringen uttalar en ambition att införa ”vägslitageavgift” för tung trafik vilket lär påverka tillgången på biobränslen/kostnaden för att ta ut biobränslen. Utredningsförslag ska redovisas i oktober. - I propositionen finns skrivningar om en ”cirkulär och biobaserad ekonomi” kopplat bl.a. till utredningen som tillsattes i vintras, som ska analysera vilka hinder som kan finnas i lagstiftningen och vilka styrmedel som behövs för att öka återanvändningen av produkter. - Regeringen anger att den skärper den nationella klimatpolitiken. Det saknas dock en beskrivning av på vilket sätt ambitionsnivån höjs. Regeringen vill i ökad utsträckning nå det nationella målet med nationella insatser och inte köpa in utsläppskrediter i samma utsträckning som tidigare. Vårbudgeten för 2016 finns att läsa här: http://www.regeringen.se/contentassets/08bfa437c6c04c8d98c73ac6b33b4799/_hela-vap-webb---fardig.pdf