Sökresultat

Miljöminister Lena Ek har utsett Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo att vara särskild utredare i riksintresseutredningen (M 2014:01) med uppgift att göra en översyn av 3 kap. miljöbalken och relevanta delar av 4 kap. miljöbalken. Utredaren ska föreslå sådana ändringar som ger ett system för hushållning med mark- och vattenområden och särskilt områden av riksintresse, som är ändamålsenligt, anpassbart över tiden, fokuserat på väsentliga och aktuella behov och som inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas. Delbetänkandet ska redovisas senast den 15 augusti 2014. Uppdraget i sin helhet ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 1 december 2015. http://www.regeringen.se/sb/d/1471

– Risken finns att ett stort anlal mindre kraftverk måste läggas ner, säger Jan Nordling, projektledare på Ingenjörsvetenskapsakademien. I Värmland finns ett stort antal kraftverk byggda före 1999 och förslaget från staten skulle innebära att många av de små kraftverken i länet skulle läggas ner tror Jan Nordling projektledare på  ingenjörsvetenskapsakademien. Förslaget från regeringens delbetänkande som nu har varit ute på en remissrunda där det föreslås att alla småskaliga vattenkraftverk byggda före 1999 ska miljöprövas på nytt vilket innebär lika hårda krav som om det vore ett nybygge, sågas av kungliga ingenjörsvetenskapsakademien eftersom konsekvensen skulle bli ett kraftigt bortfall av elenergi som motsvarar alla dagens vindkraftverk. – Jag blev förvånad över förslaget, säger Jan Nordling. Det finns idag ett stort antal småskaliga vattenkraftverk i Värmland byggda före 1999 och uppskattningsvis finns det 2000 sådana i Sverige, och många skulle alltså tvingas stänga eftersom dom inte klarar av dagens miljökrav.   Källa: Sveriges Radio P4 Värmland: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5752983

Home Hotel Plaza Reservera 17 - 18 april för årsmötet. Vi kommer att hålla till på Home Hotel Plaza beläget nära järnvägsstationen för dem som väljer att resa kollektivt. Det blir programpunkter om våra aktuella utmaningar. Mer information kommer i vår medlemstidning och på denna plats.

EON Sveriges vd Jonas A Abrahamsson är kritisk till Vattenverksamhetsutredningens förslag till ändrade vattenrättsliga regler. I utredningen föreslås bland annat att all vattenkraft som har äldre tillstånd än när Miljöbalken tillkom ska kunna prövas på nytt. – Jag ska inte använda för starka ord, men det är inte särskilt begåvat. Syftet att främja den biologiska mångfalden är bra, och där har vi i branschen inte varit tillräckligt duktiga, men att sätta igång en process med nya prövningar är helt fel. Det kommer att ta flera år med varje prövning och Sverige riskerar att förlora elproduktion i storleken sex till tolv TWh, säger han till Energimarknaden och fortsätter: – Vi inom EON kommer naturligtvis inte att göra några större nya investeringar för att effektivisera vattenkraften innan vi vet vad som gäller, säger Jonas A Abrahamsson.

Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt och till en, relativt sett, låg administrativ kostnad för företag. Bedöma konsekvensutredningarnas kvalitet. Regelrådet tar inte ställning till förslagets politiska syfte. Regelrådets ställningstagande: Regelrådet avstyrker förslaget med anledning av att de administrativa kostnaderna är ofullständigt beskrivna. Regelrådet anser att konsekvensutredningen är bristfällig. Skälen till Regelrådets inställning: Delbetänkandet innehåller två förslag som kommer att innebära administrativa kostnader för berörda företag. Det är dels förslaget om att vattenverksamheter, som enligt MB är tillståndspliktiga men som idag drivs utan tillstånd eller med tillstånd enligt äldre lag än MB, efter beslut från länsstyrelsen kan bli skyldiga att inkomma med en tillståndsansökan, dels förslaget om att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter måste lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheten. Det anges i konsekvensutredningen att syftet med förslaget delvis är att svenska vattenverksamheter ska uppfylla de krav som ställs enligt EU-rätten. Varken en beskrivning av de krav EU-rätten ställer upp eller en bedömning om de föreslagna reglerna överensstämmer med EU-rätten finns dock med i konsekvensutredningen. En beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag saknas, vilket är beklagligt i och med att de flesta av de vattenverksamheter som berörs av förslaget är småskaliga. Hur de små vattenverksamheterna påverkas av de nya reglerna, t.ex. risken för att verksamheten upphör, borde därför ha belysts mer. Vad den föreslagna regleringen får för konsekvenser på konkurrensen beskrivs endast med att regleringen innebär att alla svenska vattenverksamheter omfattas av samma regelverk och att det är positivt för konkurrensen. Även på detta område hade Regelverket gärna sett en mer utförlig analys. Slutligen efterfrågar Regelrådet en mer utförlig analys av vad förslaget kan få för konsekvenser på Sveriges el-produktion. Sammantaget anser Regelrådet att konsekvensutredningen inte uppfyller de krav som ställs av 6 och 7 §§ förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Konsekvensutredningen är därför bristfällig. Som förslag på hur punkterna i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning kan beskrivas, hänvisas till Regelrådets exempelsamling: http://www.regelradet.se/utbildning_och_stod/goda-exempel/

Regeringen vill införa tuffare miljökrav för vattenkraftverk. I en utredning föreslås förslag som nyprövning av miljötillstånd. ”Kraven får oöverblickbara konsekvenser för elförsörjningen och tusentals verksamheter samtidigt som det är mycket tveksamt vilka miljömässiga effekter det blir”, säger Nicklas Skår, jurist. Många av dagens vattenkraftverk har fått sina miljötillstånd innan miljöbalken kom till. Därför föreslår utredaren Henrik Löv krav på nyprövning av miljötillstånd för alla vattenkraftverk. I sitt remissvar (se nedan) är Svenskt Näringsliv mycket kritiskt mot förslaget. Organisationen ifrågasätter inte att många vattenkraftverk behöver moderniseras, men anser att Vattenverksamhetsutredningens förslag är för långtgående. Istället för att sätta in åtgärder där det behövs så skär man alla verksamheter över en kam. – Utredningen har haft som uppdrag att se över hur man av miljömässiga skäl kan förnya och uppgradera vattenverksamheter, inte minst vattenkraften. Men trots att utredningen själv säger sig vilja komma åt undantagsfall har man valt en metod som träffar alla verksamheter helt urskiljningslöst, säger Nicklas Skår. Kostsamt Regelförändringarna kommer att få dramatiska konsekvenser för vattenkraften och därmed elförsörjningen när i princip alla vattenkraftverk kan förlora sina miljötillstånd med Vattenverksamhetsutredningens förslag. – I realiteten upphäver man den rättstrygghet som verksamheterna hittills haft genom lagstiftningen. Förslaget är fullständigt oproportionerlig i förhållande till sitt syfte, säger Nicklas Skår. Även Regelrådet, som granskar nya regler från departement och myndigheter, är skarpt kritisk mot utredningen. Regelrådet anser att de administrativa kostnaderna är ofullständigt beskrivna och att konsekvensutredningen är bristfällig. Oklarheterna gör att det är svårt att räkna fram kostnaderna för företagen, men det blir dyrt, någonstans mellan 3,9 och 19 miljarder kronor. Beräkningarna baseras på utredningens egna uppgifter. – Att föreslå lagstiftning som kan komma att kosta så mycket som 19 miljarder kronor för verksamhetsutövarna utan att utreda alternativen är märkligt, säger Nicklas Skår. Han är också mycket kritisk till att utredningen inte bättre studerat de konsekvenser förslagen kan få för såväl miljön som för samhället i stort, till exempel genom påverkan på infrastrukturen och riskerna för översvämningar.

Utdrag ur Advokatsamfundets remissyttrande: Advokatsamfundet avstyrker utredningens förslag, förutom i den del som avser ändring av bestämmelserna om miljörapport.I delbetänkandet saknas utredning av alternativa sätt att uppnå det önskade syftet samt en tillräcklig utredning av konsekvenserna av förslaget, såväl på en samhällsekonomisk nivå som för enskilda verksamhetsutövare.Förslaget möjliggör dessutom långtgående ingrepp i enskildas rättigheter och det kan ifrågasättas om den föreslagna regleringen är förenlig med Europakonventionen. Syftet med förändringarna borde kunna uppnås genom betydligt mindre ingripande ändringar i miljöbalken än vad som föreslagits av utredningen. Enligt kommittédirektiven ska utredningen föreslå hur man på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt kan se till att vattenanläggningar och vattenverksamheter enligt äldre tillstånd och rättigheter bedrivs på ett sådant sätt att miljöbalkens hänsynsregler och EU-rättens krav i förhållande till vattenkvalitet och påverkan på djur och växtliv uppfylls. Det finns emellertid inte några krav på ny tillståndsprövning av verksamheter för att uppnå detta mål. Redan i dag finns mycket goda möjligheter att ompröva verksamheter som inte uppfyller kraven enligt EU-rätten med stöd av miljöbalkens omprövningsbestämmelser. Det finns också en uttrycklig skyldighet för tillsynsmyndigheterna att fortlöpande bedöma om villkoren för en verksamhet är tillräckliga (jfr 26 kap. 2 § andra stycket miljöbalken). Om tillsynsmyndigheten finner att så inte är fallet har myndigheten skyldighet att ansöka om omprövning och även kräva att tillståndshavaren tillhandahåller underlag för omprövningen (jfr 26 kap. 21 och 22 §§). Tillsynsmyndigheten har således en lagstadgad skyldighet att vara verksam för att anpassa villkor efter nya krav och tillräckligt lagstöd finns för detta. Att utredningen inte berör detta förhållande mer utförligt (jfr s. 239-240) är anmärkningsvärt. Uppenbarligen föreslås det nya regelverket för att komma till rätta med en påtaglig resurs- och kompetensbrist hos tillsynsmyndigheterna. Det rimliga sättet att uppnå det angivna syftet med förslaget om nyprövning och samtidigt ta erforderlig hänsyn till enskilda intressen hade emellertid, enligt Advokatsamfundets uppfattning, varit att tillämpa nuvarande bestämmelser samt tillskjuta erforderliga resurser till tillsynsmyndigheterna. Utredningen föreslår att de rådighetsinskränkningar som kan bli aktuella i huvudsak ska kunna genomföras utan att ersättning betalas till berörda verksamhetsutövare. Så långtgående inskränkning av äganderätten i förhållande till de verksamheter och värden som berörs kräver en betydligt grundligare analys av Europakonventionens bestämmelser om äganderätten än den som har presenterats av utredningen. Det är olämpligt att dra så långtgående och generaliserande slutsatser utifrån ett rättsfall från Europadomstolen, som i sin tur avser en verksamhet som bär mycket få likheter med de vattenverksamheter som betänkandet riktar sig mot. Att överlåta åt tillsynsmyndigheterna att avgöra vilken verksamhetsutövare som ska komma i åtnjutande av ersättning, genom att styra vilka anläggningar som ska nyprövas inom en tioårsperiod är enligt Advokatsamfundets uppfattning mycket tveksamt och det kan ifrågasättas om en sådan ordning är förenlig med grundläggande svenska och internationella rättsliga principer. Utredningen tar anmärkningsvärt lätt på frågan om konsekvenserna av förslaget för såväl enskilda verksamhetsutövare som ur samhällsekonomisk synvinkel. Utifrån de uppgifter som presenteras i utredningen kan emellertid konstateras att kostnaderna för enskilda verksamhetsutövare vid en nyprövning kan bli mycket stora, vilket också kan leda till samhällsekonomiska effekter. Den föreslagna nya ordningen kommer även att innebära stora påfrestningar för de ytterligare parter som berörs av nyprövningen, i första hand prövningsmyndigheterna och remissmyndigheterna. Redan i dag föreligger betydande kompetensbrist inom det vattenrättsliga området och utan ytterligare resursförstärkning kommer det inte att vara möjligt att genomföra eftersträvade förändringar på ett rättssäkert sätt.

Kammarkollegiets remissyttrande över Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande "Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler" ges följande sammanfattning av myndigheten: Kammarkollegiet tillstyrker förslaget att ge länsstyrelserna möjlighet att kräva att vattenanläggningar och vattenverksamheter som saknar tillstånd som lever upp till miljöbalkens miljökrav och EU-rattens krav i fråga om vattenkvalitet och påverkan på djur- och växtliv genomgår en nyprövning. Kollegiet anser att det, i syfte att kunna genomföra ramdirektivet för vatten inom föreskrivna tidsramar, bör fastställas en sista tidpunkt nar nödvändiga ansökningar om nyprövning ska ha inlämnats till tillståndsmyndigheten. Kollegiet avstyrker forslaget att införa en ersättningsrätt for tillståndshavaren vid nyprövning. För det fall regeringen bedömer att en sådan ersättningsrätt bör finnas anser kollegiet att det ar viktigt att frågan hanteras utanför tillståndsprocessen. Kollegiet tillstyrker förslaget att göra det möjligt att meddela generella föreskrifter för vattenverksamhet. Kollegiet anser att det bör tydliggöras att sådana föreskrifter kan avse ett avgränsat geografiskt område. Kammarkollegiet anser att övergångsbestämmelsen till 7 kap. 28 a § miljöbalken bör ändras så att det tydligt framgår att anläggningar och verksamheter som genomgår en nyprovning omfattas av tillståndsplikt enligt nämnda bestämmelse. Kollegiet anser att 5 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken bör förtydligas så att det klart framgår att bestämmelsen inte omfattar sådana äldre rättigheter som avses i 2 kap. 41 § vattenlagen (1918:523). Kammarkollegiet tillstyrker förslagen som gäller provningens omfattning, ändringstillstånd, tidsbegränsning av tillstånd och miljörapport. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Claes Ljungh i närvaro av kammarfiskalen Ann-Katrin Törnqvist och Torgny Norberg, enhetschefen Elisabeth Hammar samt advokatfiskalerna Eva Åkerlund, Rebecca Nordenstam och Henrik Malmberg, den sistnämnde föredragande.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, avråder till att förslagen i delbetänkandet i regeringens utredning SOU 2013:69 "Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler" genomförs. Utredningens förslag riskerar att medföra ökade elpriser, försämrad konkurrenskraft och ökade samhällskostnader. Utredningens förslag riskerar också att minska möjligheterna till annan förnybar elproduktion. IVA ifrågasätter om utredningens förslag värnar klimatet och miljön i ett större perspektiv. Utredningen speglar inte den politiska ambitionen att samtidigt öka andelen förnybar energi, minska klimatbelastningen och upprätthålla konkurrenskraften. - Minskar vattenkraftproduktionen försämras också möjligheterna för annan förnybar el både i Sverige och i det europeiska systemet, säger Jan Nordling, projektledare, IVA. Den nordiska vattenkraften har en väldigt viktig framtida roll i det europeiska energisystemet genom både lagringsförmåga och reglerkapacitet. Att minska vattenkraften drabbar miljön - samtidigt som det ökar kostnaderna för hela samhället och skapar osäkerhet för investeringar. För att uppnå ett minskat fossilt beroende menar IVA att befintlig vattenkraft inte bara behöver användas i så stor omfattning som möjligt utan snarare utvecklas, givetvis på ett miljöanpassat sätt. Utredningens uppdrag var att se över omprövningsreglerna enligt Miljöbalken och föreslå hur en effektivisering kan uppnås också utan nyprövning. Eftersom ingen ordentlig analys genomförts har utredningen inte följt EU-rättens krav på en analys av att nå målen med mindre långtgående konsekvenser än vad utredningen föreslår. - Det råder bred politisk samsyn i Sverige om vattenkraftens viktiga roll i det nuvarande och framtida energisystemet. Därför vore det anmärkningsvärt om ett fullföljande av utredningens förslag genomförs utan en gedigen analys och konsekvensbedömning, säger Björn O. Nilsson, VD för IVA. Den svenska vattenkraften har i över 100 år varit avgörande för landets utveckling, konkurrenskraft och välfärd. Dess roll är fortsatt viktig och utredningens förslag riskerar att allvarligt skada möjligheterna till vattenkraftens positiva bidrag till samhället. Utredningen konstaterar själv att konsekvenserna ur många aspekter är svåra att bedöma. Detta talar för att en politisk bedömning inte kan göras förrän andra pågående arbeten slutförts och beaktats. IVAs remissvar har sammanställts av en arbetsgrupp ledd av Jan Nordling, projektledare på IVA. I arbetsgruppen har även IVA-ledamöterna Lennart Fredenberg, Bo Normark, Lennart Billfalk och Christer Sjölin ingått. Remissvaret i sin helhet finns att läsa här: http://iva.se/PageFiles/18534/Remissvar%2013%20SOU%2013-69.pdf   För mer information, kontakta:   Erica Dahlquist, vik pressansvarig Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Telefon: 08-791 29 39, Mobil: 0722-060095 E-postadress: erica.dahlquist@iva.sewww.iva.se

Slaget om den svenska vattenkraften Övergödning i Östersjön, utrotning av ålen och en minskad biologisk mångfald är några av vattenkraftens effekter i Sverige. Nu vill miljörörelsen anpassa kraftverken i enlighet med ett EU-direktiv, men industrin sätter sig emot. När svenska älvar förvandlades till energikällor under 1900-talet skedde det i rask takt och med fokus på effektivitet. Den svenska industrin blomstrade och det behövdes el för att driva maskinerna. Att älvarnas unika miljö i ett slag förändrades lades det inte stor vikt vid. Med tiden har det dock blivit allt mer uppenbart att ett flertal fisksorter, däribland ålen, håller på att utrotas på grund av den förändrade miljön, samt att vattenkraftverken innebär en katastrof för den biologiska mångfalden. https://www.etc.se/inrikes/slaget-om-den-svenska-vattenkraften

SMÅLAND Som engagerad landsbygdsbo har jag alltid känt en frustration över att reglerna för landsbygden sätts av staden och då oftast av storstaden Stockholm. Det må gälla jord och skogsfrågor, infrastruktur, varg och annat som i själva verket ligger väldigt långt borta från storstadens verklighet, men likaväl är det storstadens syn som gäller. Så här kan det gå till. En kollega till mig, Karl Örjansson, hade i samband med ett mindre fastighetsköp kommit över en damm som tidigare hade haft en kraftverksproduktion. Kraftanläggningen togs ur bruk 1948 och var helt kasserad. Kollegan tyckte dock att här fanns ett gyllene tillfälle att producera el för eget behov samt till avsalu. Detta i enlighet med regeringens mål att underlätta för produktion av förnyelsebar energi. Karl insåg genast att här krävdes en rejäl insats både byggnadsmässigt, men även i tillståndshanteringen. Energiproduktionen beräknades till över 50 000 kWh, men tillståndsprocessen är detsamma oavsett storlek. Samma principer hade gällt om det så varit Torne älv. Specialister anlitades för att arbeta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) . Samråd och utökat samråd genomfördes. Kommun och Länsstyrelsen tillstyrker och uttalar också en positiv inställning till projektet. Även Mark och Miljödomstolen besöker anläggningen och den 28 maj 2012 fattar denna myndighet beslut om positiv vattendom. Men vad händer då? Jo, redan under samrådet uttalar Kammarkollegiet (central myndighet som bland annat ska bevaka samhällets intresse) en stark negativ inställning och gör ett flertal direkt felaktiga påståenden, trots att de aldrig besökt anläggningen.Dessa påståenden avfärdas av de lokala myndigheterna och länsstyrelsen som tvärtom påvisar positiva effekter. Men ändå väljer Kammarkollegiet att ta strid och överklagar domen till Miljööverdomstolen trots att man aldrig besvärat sig med att ens besöka platsen! Märkligt att man anser sig ändå ha större kompetens än länsstyrelsens biologer som varit på platsen för dokumentation av flora och fauna. Det är mycket allvarligt att en myndighet som Kammarkollegiet utnyttjar sin makt med att principiellt överklaga alla tillstånd gällande småskalig vattenkraft. Detta är inte i enlighet med regeringens mål att underlätta för en utökning av förnyelsebar energi i småskalig form. Jag beundrar denne Karl Örjansson för hans mod och för hans kamp mot en auktoritär myndighet. Jag har sett hans dokumentation på över 200 sidor och beklagar den ekonomiska uppoffringen han gjort på grund av detta. Om en månad är det invigning av kraftverket. Den lille mannen vann! Gud, vad jag älskar entreprenörer! Pelle Philip - i Smålands-Tidningen, m.fl.

Både kärnkraft och vattenkraft står nu i skottlinjen politiskt. Det kommer att påverka industrins möjligheter att investera i Sverige, med färre jobb och lägre tillväxt som följd, skriver Christofer Fjellner, europaparlamentariker för (M). Om Vattenverksamhetsutredningen, vars konsekvenser han kallar orimliga, säger han så här: I början av oktober kom ett delbetänkande från vattenverksamhetsutredningen, “Tid för prövning”. Där föreslås att all vattenverksamhet som fått tillstånd eller rättigheter före 1999 ska tillståndsprövas på nytt, som om det var en helt ny anläggning. För att få tillståndet beviljat kommer dessutom nya krav på åtgärder att ställas. Utredningens förslag skulle göra det betydligt dyrare att producera vattenkraft i Sverige. Det skulle påverka effekten i de stora vattenkraftverken negativt och rent av stänga flera mindre vattenkraftverk. I förlängningen är risken att ren vattenkraft ersätts med smutsig kol och olja, samtidigt som Sverige får svårare att visa ledarskap i det globala klimatarbetet. Att riva upp alla tillstånd och kräva att verksamhetsutövarna ansöker på nytt skulle dessutom vara att frångå en viktig rättsprincip. Därför är det skrämmande att det varit så lite debatt kring konsekvenserna av utredningens planer. Om förslagen blir verklighet kommer effekten i kraftverken att minska till följd av nya krav på bland annat minimitappning och fiskvandringsvägar. Vattenfall beräknar att produktionsbortfallet enbart för dessa åtgärder skulle motsvara mellan 7 och 11 procent av den totala effekten. För den småskaliga vattenkraften är konsekvenserna än mer orimliga. Med sina 3 procent utgör de en liten del av den totala elproduktionen i Sverige, men den småskaliga vattenkraften är viktig på marginalen, då den ofta finns där elen förbrukas. För de små vattenkraftverken är kostnaden som kommer med ny tillståndsprövning oskäligt hög. Det här handlar om gamla kvarnar och sågverk som bedrivit vattenverksamhet i hundratals år och som har varit hårt reglerade sedan urminnes tider. Vad kommer då de här galna idéerna ifrån? Utredaren menar att Sverige måste göra detta för att leva upp till EU:s ramdirektiv för vatten, annars kommer vi att få påbackning från EU-kommissionen. Jag köper inte att Sverige än en gång ska binda ris runt egen rygg, hämma vår konkurrenskraft och sedan låta de skyldiga komma undan med att skylla på EU. Jag har suttit i Europaparlamentets miljöutskott i tio år och jag delar inte uppfattningen att EU tvingar oss att göra detta. Jag kan konstatera att det här är ingenting man gör i andra länder – tvärtom tas allt fler gamla kvarnar och sågverk åter i bruk för småskalig energiproduktion runt om i Europa. Det finns till och med ett EU-program, RESTOR, som arbetar för att främja att fler gamla kvarnar tas i bruk som vattenkraftverk! Det här är inget annat än typexemplet på när svenska myndigheter passar på att dra åt tumskruvarna lite extra när de får chansen och kan skylla på EU. De rödgröna är som sagt överens om att kärnkraften ska bort. Vad som ska hända med vattenkraften träter de fortfarande om. Miljöpartiet har under lång tid försökt straffa ut vattenkraften, trots att det är det energislag med minst klimatpåverkan. Det är till och med renare än vindkraft. Språkröret Åsa Romson har i en rad interpellationer i riksdagen kallat de elcertifikat som delas ut till den småskaliga vattenkraften för “miljöskadliga subventioner”. Vad händer om de rödgröna skulle ta makten nästa år? Klart är att det kommer att finnas osäkerhet kring 85 procent av Sveriges gröna energiproduktion. Vi behöver en bredare debatt om energipolitiken inför valet nästa år. Energipolitiken lägger grunden för Sveriges konkurrenskraft. Men det borde egentligen vara självklart: vi ska satsa på de klimatvänliga alternativ som vi redan har. Sverige behöver stabila regler som tryggar förutsättningarna för baskraften. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nya-miljokrav-slar-mot-billig-och-ren-el_8853284.svd