Sökresultat

SVAF arbetar tillsammans med försäkringsmäklaren Marsh och Länsförsäkringar Halland med ett projekt som vi kallar säker vattenkraft. Syftet är att vi tillsammans ska få ner kostnad för skador och haverier på kraftverken, och därmed premierna. Medlemmar som uppfyller ställda kriterier med egenkontrollprogram och medverkan i riktade webbinarier ska få en reducerad premie. Redan den 18 februari genomför vi ett första riktat webbinarie om skadeförebyggande åtgärder. Medverkan på webbinariet är en del av  kvalificeringen. Det kommer även gå att kvalificera sig genom att se den inspelade versionen. Fördelen med att medverka på webbinariet är dock att man kan delta i dialogen och ställa frågor under webbinariet. Detta är en del i vår webbinarieserie . Har du deltagit tidigare får du en personlig inbjudan. Vill du var med från nu? Anmäl ditt intresse på deltar@svenskvattenkraft.se .

Magnus Edvinsson är starkt kritisk till regeringens hantering av vattenkraftens miljötillstånd. Det är uppenbart att regeringen inte har kontroll över processen, skriver han. ”Det är dags att agera innan ännu fler verksamhetsutövare tvingas betala priset för regeringens handlingsförlamning.” Läs hans artikel här !

Regeringens ambitioner att värna Sveriges elproduktion och skydda viktig vattenkraft från allt för tuffa miljökrav, riskerar att misslyckas. I Värmland ser vi nu hur all vattenkraft i Klarälven hotas, skriver lokalpolitiker. Läs deras artikel här !

Regeringen har valt att starta omprövningar av vattenkraften först och reda ut konsekvenserna i efterhand, skriver Gustaf Hellström, ordförande, Svensk vattenkraftförening. Uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten angående vattenkraften skjuts fram vilket leder till att kraftverksägare tvingas fatta beslut om investeringar, miljöåtgärder och ibland nedläggning utan att veta vilka krav som i slutändan kommer att ställas. Läs hela artikeln här !

Om Sverige menar allvar med att både värna miljön och upprätthålla rättsstatens principer måste en ny politik tas fram som värnar den småskaliga vattenkraften på landsbygden, skriver Magnus Edvinsson, ordförande Alsteråns Kraftverksförening, i en debattartikel som du kan läsa här .

En särskild utredare ska se över hur de EU-rättsliga kraven på kvaliteten på ytvatten som utgör en del av eller påverkar vattenmiljön i ett Natura 2000område kan genomföras på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag. Läs mer här !

Är det förenligt med miljöbalkens 1 kap. 1 §  1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, att myndigheterna driver enskilda människor till ohälsa? Läs hur det går till här !

Det är rubriken på motion 2025/26:1484 till Riksdagen författad av Magnus Jacobsson (KD), Kjell-Arne Ottosson (KD) och Camilla Brodin (KD). Läs motionen här !

Det är dags att inse konsekvenserna. Vi vill göra något bra ännu bättre! Det finns gott om lyckade exempel att lära av. Lyssna på radioinslaget här !

Vattenförvaltning ur alla aspekter Samhällets vattenresurser– hur kan vi använda dem bättre? Länk  till mötet. Passcode: n5cz8C7= kopiera koden och klistra in den när du har öppnat länken.

Föreningen arrangerar en programpunkt enligt denna länk . Underlaget är budskapet  till politiken. Välkomna!

År 2007 gavs tillstånd att bygga ett vattenkraftverk i Schwarze Sulm, Österrike.Detta ogillandes av bl.a. EU-kommissionen som 2014 drog Österrike inför EU-domstolen. Den 4 maj 2016 konstaterade domstolen att: Det ska vidare understrykas att byggnationen av ett sådant vattenkraftverk som det som avses i det omtvistade projektet faktiskt kan omfattas av ett allmänintresse av större vikt och utgöra undantag från icke-försämringskravet. I förevarande mål har domstolen bedömt huruvida det omtvistade projektet kan medföra en försämring av ytvattenstatusen i Schwarze Sulm, och, för det fall denna fråga besvaras jakande, huruvida en sådan försämring kan omfattas av det undantag från förbudet mot försämring, som anges i artikel 4.7 i direktiv 2000/60. I sitt svar på den första formella underrättelsen bestred Republiken Österrike inte att genomförandet av det omtvistade projektet medförde en försämring av ytvattenstatusen i Schwarze Sulm. Däremot hänvisade Österrike till undantaget från förbudet mot försämring, i artikel 4.7 c i direktiv 2000/60, och gjorde gällande att det fanns ett allmänintresse av större vikt att i större utsträckning använda förnybara energikällor, såsom vattenkraft. Som argument för att det omtvistade projektet uppfyller kraven i artikel 4.7 i direktiv 2000/60 har Republiken Österrike gjort gällande att byggandet av ett vattenkraftverk i Schwarze Sulm har som mål att utveckla förnybara energikällor. Kommissionen anser emellertid att Republiken Österrike, genom att ange ett sådant argument, enbart har anfört att produktionen av förnybar energi generellt sett svarar mot ett allmänintresse av större vikt, utan att därvid ange huruvida det omtvistade projektet borde omfattas av undantaget från principen om förbud mot försämring. I detta avseende konstaterar domstolen inledningsvis att det andra kravet som redovisas i punkt 66 ovan är klart uppfyllt i förevarande fall, tvärtemot vad kommissionen har anfört. I 2007 års beslut anges nämligen en detaljerad lista över skäl till det omtvistade projektet, projektets konsekvenser för miljön och projektets påstådda fördelar. Det ska vidare understrykas att byggnationen av ett sådant vattenkraftverk som det som avses i det omtvistade projektet faktiskt kan omfattas av ett allmänintresse av större vikt. Artikel 4.7 i direktiv 2000/60 har följande lydelse: ˮMedlemsstaterna gör sig inte skyldiga till överträdelse av detta direktiv i följande fall: om god grundvattenstatus, god ekologisk status eller, i förekommande fall, god ekologisk potential inte uppnås eller försämring av statusen hos en yt- eller grundvattenförekomst inte förebyggs, och detta är en följd av nya modifieringar i en ytvattenförekomsts fysiska karakteristika eller förändringar i nivån hos grundvattenförekomster, eller om en försämring från hög status till god status hos en ytvattenförekomst inte förebyggs och detta är en följd av nya hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter, och om samtliga följande villkor är uppfyllda: Alla genomförbara åtgärder vidtas för att mildra de negativa konsekvenserna för vattenförekomstens status. Skälen för ändringarna anges särskilt och förklaras i den förvaltningsplan för avrinningsdistriktet som krävs enligt artikel 13 och målen ses över vart sjätte år. Skälen för dessa modifieringar eller förändringar är ett allmänintresse av större vikt, och/eller fördelarna för miljön och samhället med att uppnå målen enligt punkt 1 uppväger inte fördelarna med de nya modifieringarna eller förändringarna för människors hälsa, för vidmakthållandet av människors säkerhet eller för en hållbar utveckling. De nyttiga mål som dessa modifieringar eller förändringar av vattenförekomsten skall medföra kan, av tekniska skäl eller på grund av orimliga kostnader, inte uppnås på något annat sätt som skulle vara ett betydligt bättre alternativ för miljön.ˮ Undantag i Sverige? I en analys av Wesedomen (Svensk Vattenkraft nr 1/2016) betonar Magnus Fröberg och Ulf Bjällås hur viktigt det är att en undantagsbestämmelse enligt artikel 4.7 införs i svensk lag: En undantagsregel bör införas i miljöbalken för att klargöra under vilka förhållanden som man får äventyra att god status uppnås och tillåta en statusförsämring. Undantagsregeln kan utformas utifrån 4 kap. 11 § förordningen om förvaltning av vattenmiljön. Kriterierna för att tillåta en försämring och därigenom äventyra att miljömålet om god status inte uppnås bör vara att: alla genomförbara åtgärder vidtas för att mildra konsekvenserna för vattenförekomstens status, förändringarna utgör ett allmänintresse av större vikt, eller att fördelarna med att uppnå målen för miljön och samhället inte överstiger fördelarna som de nya förändringarna medför eller att förändringarna behövs för människors hälsa eller en hållbar utveckling, och syftet med verksamheten eller åtgärden, på grund av tekniska skäl eller med hänsyn till orimliga kostnader, inte kan uppnås på något annat sätt som skulle vara betydligt bättre för miljön. Det är oklart om kravet på icke-försämring ska tillämpas i Sverige innan den svenska lagstiftningen har ändrats genom att direktivet ges direkt effekt eller genom en s.k. direktivkonform tolkning av ramdirektivet för vatten. Gunvor Axelsson Du kan ladda hem domen här !