Sökresultat

> Planerna att riva ut kvarnar och dammar i bäckar kring Tiveden-sjön Unden väcker heta känslor. Vid två-tiden på natten, till lördagen den 6 augusti, väcktes Göran Hartman, vid Åboholms bruk i Tived, av att det bultade på hans ytterdörr. Läs hela artikeln här !

Restaurera de raserade dämmena och skapa en gågata för att fördröja avrinningen så att mer grundvatten bildas! De senaste veckorna har man i olika reportage i Kristianstadsbladet beskrivit grundvattnet under Kristianstadsslätten både det nuvarande och de förändringar som ett framtida klimat åstadkommer. Kristianstads kommuns grundvattenplanerare, Linda Wendrup, uppger, ”Vid ökat uttag bildas mer grundvatten. Problemet är att trycket nere i berget minskar så att vattnet från markytan sugs ner snabbare. Vattnet i åar, vattendrag och våtmarker minskar och risken för föroreningar och saltvattenläckage ökar." Chester Svensson, geologiska institutet, säger i samband med avrinningsförhållanden följande: ”Vi kan särskilja två ytterligheter, nämligen fri grundvattenström som endast är beroende av bergarters vattentransporterande förmåga och dämd grundvattenströmning där strömnings-vägen ”blockeras” av vatten och avrinningen fördröjs." Dammarnas vattenmagasin, som dessutom höjer vattennivån uppströms, gör samhällsnytta genom att fördröja avrinning så att ytgrundvattnet istället sjunker ner i bergarterna och bildar nytt grundvatten. Jag ser därför Länsstyrelsens ambitioner att riva ut dammar och sänka ytvattennivåer som ett stort hot mot ny grundvattenbildning. Anledningen är att man menar att fiskar och andra organismer, som inte är beroendes av vandring, skall kunna röra sig fritt i hela vattendraget. Jag tror att de flesta delar min uppfattning om, att det inte får ske på bekostnad av nybildning av grundvatten. Hans Persson, ordförande i LRF Kristianstad oroar sig för Länsstyrelsens och kommunens senaste utspel, att Kristianstads grundvattenmagasin skall förse 75 % av Skånes befolkning med vatten. Han ser det som ett hot mot lantbrukets möjligheter till framtida bevattning av grödorna. Det skall inte bara ses mot ett framtida klimat, som enligt SMHI innebär en fördubbling av antalet torrdagar under grödornas växtperiod. Dammutrivningar gör att nybildning av grundvatten minskar, och samtidigt torkar markytan upp snabbare, med ökat bevattningsbehov som följd. Ökade uttag och minskad grundvattenbildning gör att trycket i berget sjunker och Wendrups farhågor om att föroreningar och saltvattenläckage till grundvattnet närmar sig. Tommy Danielsson, Kristianstads kommun säger, ”Kommunerna kommer precis som idag att vara skyldiga att ta fram förslag till vattenskyddsområden, men Länsstyrelsen fattar besluten.” Jag tycker att man borde sträva efter att bibehålla de ytvattennivåer som finns idag, istället för att riva dämmen och sänka nivåerna, som i sin tur påskyndar avrinningen från ytgrundvattnet så att det aldrig når ner till de mättade grundvattenmagasinen. Allt oftare talar man idag om att Sverige inom något årtionde kommer att ha vattenransonering. I viss mån har vi redan vattenransonering. De lantbruksföretag och andra industrier, som har tillstånd till vattenuttag från borror har ett givet maximiuttag och i de flesta fall tidsbegränsade tillstånd. Chester Svensson nämner i sina arbeten om grundvattentillgångar följande; ”Torrperiodens längd styr hur långt grundvattnet hinner sjunka innan nästa nederbördstillfälle inträffar. Köldperioder fungerar som torrperioder eftersom nybildning av grundvatten i ytnära magasin är mycket liten om ens något. Det i snö och tjäle magasinerade vattnet kommer sedan att tillföras grundvattnet under våren.” Vintrars torrperioder är ofta längre än sommarns. Uttagen är i stort konstanta även under torrperioder. Vid långa köldperioder ökar därför differensen mellan uttag och nybildning. För att återskapa balansen gäller det att ta vara på vinterns nederbörd. Vid en hastig snösmältning sker ett kraftigt vattenflöde, som bromsas upp av dämmena i vattendragen och fördröjer avrinningen. Vattnet stiger upp och överflödar marker där det inte gör någon skada. Största delen av det vattnet sjunker ner i jordlagren och berggrunden och bildar nytt grundvatten, som kompenserar den uteblivna grundvattenbildningen. Utan dämmena hade kraftiga vattenflödet istället fått en snabb avrinning och aldrig stigit upp och överflödat markerna. Dessutom hade markytan torkat upp snabbare och förlängt bevattningssäsongen. Vi vet att grundvatten bildas av nederbörd. Vissa faktorer gör att all nederbörd inte bildar grundvatten. Avrinning är en faktor där, som redan nämnts, dämmen i vattendragen gör nytta genom att fördröja den. En annan faktor är avdunstning och en tredje växters upptagning av vatten. Förlusten genom avdunstning bedöms öka genom klimatförändringarnas temperaturhöjning. Många gamla kvarnar vid överfallsdämmen har under de senaste årtionden ställs om till produktion av förnybar, koldioxidfri el. Den klart övervägande delen av produktionen sker på vinterhalvåret, då elanvändningen i landet är som störst. Det är också den tiden då de kol- och oljeeldade kraftverken används som mest. Under vinterhalvåret pågår nästan ingen fiskvandring. Istället för att förbjuda elproduktion vid de skonsammaste vattenkraftverken borde makthavare och politiker uppmuntra verksamheten, som en hjälp till att motverka klimatförändringarna. Någon från Länsstyrelsen sa i samband med utrivning av dämmen i Vramsån att ”motorväg till havet skulle skapas”. Med tanke på att grundvattnet under Kristianstadsslätten inte är oändligt skulle jag istället vilja säga ”Restaurera de raserade dämmena och skapa en gågata för att fördröja avrinningen så att mer grundvatten bildas.” Förse dem gärna med nya turbiner och generatorer så de kan hjälpa till att minska avdunstningen. Ska vi utöver miljöförstöring och klimatförändringar lämna förödda naturresurser till kommande generationer? Gunnar Olsson, Ugerups Mölla.

"En utrivning av dammarna skulle inte bara försämra Alsteråns 20 kraftverks energitillförsel, effekttillgång och bidrag till nätstabiliteten. Det skulle dramatiskt försämra möjligheterna till bad-, båt- och fiskeliv på det som blir kvar av sjöarna och på Alsterån," skriver Alsteråns Kraftverksförening. Läs hela artikeln här !

Ove och Linnéa fick inte bara ett nytt hus – på köpet kom ett gammalt vattenhjul. Nu har paret renoverat vattenhjulet och skapat ett eget vattenkraftverk i miniatyr som ger el till både TV:n och kylskåpet. Läs hela artikeln här !

Fokusera på kamelerna och hjälp myggen på traven. Detta behöver myndigheter ta till sig så att småskalig vattenkraft inte sänks av dyr byråkrati. Visst ska vi hjälpa naturen på traven, men åtgärderna måste vara rimliga och ta hänsyn till andra miljömål som exempelvis förnybar energi. Skriver dagens ledare i HN. Läs hela artikeln här !

"Vi har i flera debattartiklar argumenterat för att de små vattendragen, med pärlband av sjöar, behövs och inte kan tas bort utan stora konsekvenser", skriver Lars Lundsten och Roland Albinsson insiktsfullt i Smålandsposten. Läs deras artikel här !

Det finns kanske större problem för tillsynsmyndigheten att ta tag i än att ifrågasätta månghundraårig småskalig vattenkraft som lånar vattnets fallande kraft några få sekunder utan vare sig utsläpp av klimatstörande gaser eller annat långlivat avfall. Läs Sydsvenskans reportage här !

I praktiken kan det betyda att älskade badsjöar försvinner och ersätts av vattendrag med bryggor 15 meter upp på den f.d. stranden, skriver Anne-Louise Israelsson, LRF, om Vattendirektivet i Norrköpings Tidningar. Läs hela artikeln här !

Thomas Persson, chef för miljövårdsenheten på länsstyrelsen i Kronobergs län menar att de inte har någonting emot vattenkraftproduktion. De måste bara se till så att reglerna följs. Läs hela artikeln här !

Mindre vattenkraftverk, nödvändiga dammar och kulturarv hotas av rivning. Orsaken är dyra tillstånd och bristen på ett helhetstänk, anser kritiker.  Läs hela artikeln här !

EVALD HOLMÉN HAR GÅTT UR TIDEN Evald Holmén föddes 1929 i Långaryds socken i sydvästra Småland och gick bort på midsommarafton 2016. Evald var en känd och uppskattad specialist på vattenturbiner och han delade generöst med sig av sina kunskaper. Hans karriär inom turbinbranschen började på NOHAB i Trollhättan i början av 1950-talet. På det högteknologiska företaget fick Evald inspiration att vidareutveckla och nykonstruera turbiner av högsta världsklass. Eftersom NOHAB var verksam internationellt blev det många utlandsresor över praktiskt taget hela världen. Evald blev så småningom chef för konstruktionsavdelningen men eftersom han föredrog teknik framför personalledning flyttade han i början av 1980-talet till Stockholm och anställdes på VBB, Vattenbyggnadsbyrån, numera SWECO. Här blev Evald en eftersökt turbinspecialist som även behärskade övrig strömningsteknik. Jag lärde känna Evald i mitten av 1980-talet, men framförallt när vi planerade och byggde Mackmyra kraftverk i slutet av 1980-talet. Evald var då den trygga kompetens vi kunde luta oss emot när det gällde flödesdimensionering, val av turbintillverkare samt driftsättning av kraftverket. Under 1980-talet blev Evald även adjungerad professor i vattenturbinteknik vid KTH. Efter sin pensionering startade Evald ett eget konsultföretag och blev ofta anlitad av SWECO och de stora kraftbolagen när det gällde komplicerade turbinproblem. Men han hade en speciell förkärlek till de små vattenkraftverken. Kännetecknande för Evald var hans stora engagemang i de uppdrag han åtog sig, hans koncentration på uppgiften, hans snabbhet och de noggranna och heltäckande rapporter han lämnade. Detta var mycket uppskattat i vattenkraftbranschen. Kännetecknande var även de låga arvoden Evald tog för utredningar inom småskalig vattenkraft. För Evald var inte intäkterna det viktigaste, utan att vattenkraften kunde utvecklas liksom att ett gott samarbete kunde etableras med de små turbintillverkarna och med ägare till små vattenkraftverk. Man kunde kanske tro att Evald var en utpräglad tekniker utan intressen utanför sin tekniska sfär, men ingenting kunde vara mer felaktigt. Hans intresseområde var brett liksom hans kunskap inom historia, samhällsfrågor, filosofi, litteratur och många andra områden av mänsklig verksamhet. Evald deltog i nästan samtliga studieresor med buss vilka arrangerades av SERO och SVAF till de flesta europeiska länder för att studera vattenkraft. När man under 10 dagar stänger in entreprenörer i en buss hinner mycket avhandlas och Evald befann sig alltid i centrum med sitt goda småländska humör och sitt intresse att dela med sig ur sitt breda register. Stämningen i bussen var hög och skratten många. En del benämnde dessa resor för "Bussuniversitetet". På kvällarna hölls seminarier och Evald var en frekvent och uppskattad föredragshållare. Men Evald hade ytterligare en sida: sitt småländska ursprung. Han återkom ofta till sin uppväxttid och eftersom han tillhörde den stora Långarydssläkten forskade han i de olika dialekter som förkom i hans hemtrakter och använde ibland ord och uttryck hämtade från dessa dialekter. Det känns tungt att vännen och inspiratören Evald ej längre finns och jag vet att många känner som jag. Men jag minns med tacksamhet alla insatser han gjort för mig och andra vad gäller vattenkraft. Jag känner stor glädje över alla intressanta och trevliga diskussioner vi hade i hans lägenhet i Stockholm liksom på andra platser. Evald kommer alltid finnas i mitt minne som en kunnig, positiv, generös och inspirerande nära vän. Christer Söderberg En minnesstund för Evald Holmén kommer att hållas i Kville församlingshem, Hamburgsund, fredagen den 22 jul kl 1430. Svar om deltagande till Fonus tel 0522-39195 senast den 20 juli. Tänk gärna på demensforskningen pg 900858-2.

Stöd söks för vattenkraftutveckling i Nepal. Nepal har efterlyst ökat stöd från EU och andra utvecklingspartners att tillvarata Nepals vattenkraftpotential. Läs artikeln här ! Jan-Åke Jacobson