Sökresultat

Vattenhandläggarnas ”naturvård” för fri fiskvandring förvandlar våra livgivande sjöar och vattendrag till stinkande diken med död fisk och musslor. Allt liv från småkryp till fågel, bäver och utter utplånas. Det är graverande maktmissbruk, närmast aktivism, skriver Göran Hartman i ett debattinlägg. Läs hans artikel här !

”Jag är förvånad att tjänstemän på länsstyrelserna kan fortsätta fatta felaktiga beslut – trots att deras beslut ändras i domstol”. Det skriver Anders Carlsson i ett debattinlägg som du kan läsa här .

Den nya styrelsen ser ut som följer: Ordförande          Thomas Sandberg, Uppsala och Alsterbro Vice ordförande  Mats Haglund, Tidaholm Sekreterare           Rune Hallgren, Valdemarsvik Kassör                     Göran Widing, Älmhult Ledamot                Christer Abrahamsson, Sävsjö Ledamot                Viktor Falkenström, Karlstad Ledamot                Karin Westphal, Uddevalla Ledamot                Magnus Jonsson, Kalmar Ledamot                Ulf Levein, Säffle Ledamot                Hans Teimert, Nora Ledamot                Magnus Olofsson, Stockholm Ledamot                Anders Bard, Solna Revisorer: Marie Svensson (Varbergs Revisionsbyrå AB) nyvaldes i professionen auktoriserad revisor. Till revisor från medlemskåren omvaldes Lars-Åke Östergren. Till revisorssuppleanter omvaldes Cornelis van Oeveren och Peter Holm. Valberedningen: Gunder Holm, sammankallande ,  Lars-Åke Carlsson och Christer Hedberg.

Statens hantering av enskilda kraftverksägare hotar rättstatens principer och måste upphöra, skriver Kerstin Davidson i LandLantbruk. Läs hela artikeln här !

Längs åar och älvar finns de gamla kvarnarna och bruksmiljöerna. Många av dem har höga kulturhistoriska värden och är omtyckta besöksmål. Nu hotas dessa unika miljöer av nya bestämmelser för vattenverksamhet. Om detta skriver Maria Norrfalk, ordförande Sveriges hembygdsförbund, m. fl. i Dagens Samhälle. Läs hela artikeln här !

Inte bara SVAF tycker miljöbalken är föråldrad som enbart tar upp miljö i mycket snäv mening. Debattörer vill tala om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, en mycket bredare ansats. Och då säger de ändå mycket litet om klimatet! Notera att debattörerna representerar mycket olika (politisk) bakgrund. Läs debattartikeln här!

Efter att ha varit godkänd i 250 år har Trobrodahls mölla blivit olaglig. Trots högt kulturmiljövärde och många värdefulla arter som uppenbarligen trivs bra, vill Länsstyrelsen i Skåne driva igenom en rad återställningsåtgärder. – Vi är beredda att göra det som krävs för miljön, men vi vill också fortsätta driva verksamheten, säger Bertil Trobro. Läs hela artikeln här !

Sverige är det EU-land som sträcker sig över flest latituder och har en längd av 1574 km. Om man reser samma sträcka söderut, från landets sydligaste delar, lär man hamna i trakterna av Rom, nästan så långt söderut man kan komma i Europa. På denna resa söderut stöter man på många olika klimatförhållanden, som vart och ett land måste inrätta sig efter. Sverige har miljö- och vattenlagar som inte tar någon hänsyn till olika klimat. Landet är dock indelat i fem klimatzoner, som på bättre sätt tillvaratar dess olika klimatförhållanden. Jag skall i korta ordalag försöka beskriva vad jag menar och börjar med de platser jag känner bäst till d.v.s. trakterna kring Kristianstad och Vramsån. Den senaste vintern hade vi ingen tjäle. I slutet av januari fick vi nästan 50 cm snö och ett par dagar senare sjönk temperaturen till -16 – 17 grader. Trots kylan smälte snötäcket ihop. Inte på grund av dagsmeja utan för att snön smälte underifrån av jordvärmen. Efter en vecka var den vinterns hela snömängd bortsmält och vi fick ingen vårflod. Det högsta vårflödet hade vi i början av februari. Under sommarhalvåret är flödet i vattendragen i de södra delarna av landet helt beroende av nederbörden och hur stor volym som försvinner vid avdunstning. I landets norra delar kommer vårfloden normalt 2 – 3 månader senare än i de södra. Förutom nederbörden får de nordligaste älvarna dessutom ett tillskott av smältvatten från högplatåernas snövidder och glaciärer. Möjligheten att motstå torrperioder är betydligt bättre där än i de södra vattendragen. Förutom en flerfaldigt större tillrinning har dessa vattendrag en betydligt större vattenvolym än de sydligare. De södra landskapens vattenvolymer har dessutom i många fall till 75 – 80 % byggts upp av dämmen och dammar. Dagens vattenlagstiftning bygger på dagens klimatförhållanden. Om lagen inte är anpassad till kända klimatförändringar riskerar vi att få korttidslagar, som måste skrivas om med jämna mellanrum efter var tids klimatförändringar. Vramsåns nuvarande LLQ är ungefär 120 l/s medan LLQ 50 (lägsta lågvattenföring om 50 år) beräknas vara en tredjedel av den nuvarande. Samtidigt beräknar SMHI att Skåne i slutet av detta århundrade kommer att ha dubbelt så många torrdagar som i dag, eller 40 – 60 dager istället för 20 – 30. Vid en utrivning av dämmen, som släpper ut tre fjärdedelar av den nuvarande volymen, kommer den kvarvarande mängden att värmas upp snabbare och påskynda avdunstningen. Som jag ser det kommer vattendragen i södra Sverige att torrläggas helt eller delvis, under sommartid, i perioder med olika tidslängder. Lst. talar gärna om gifter, föroreningar, mortaliteten i våra kraftstationer, grumling, kotramp och att alla organismer inte obehindrat kan rör sig i hela vattendraget som en stor katastrof. För mig utgör dock en uttorkning av vattendrag den allra största katastrofen, eftersom vattenorganismer förlorar den viktigaste förutsättningen för att överleva. Jag vet att detta kanske inte nödvändigtvis måste beaktas i en lagstiftning, men vi som fått förelägganden vet, att Lst. gärna överdriver, för att inte säga skapar, vattenverkens nackdelar. Inte med ett enda ord nämner de alla de fördelar, som dammarna åstadkommer. Redan när vi sätter oss i en domstolsförhandling är vi i ett kraftigt underläge, där vi med stora svårigheter måste övertyga domstolens medlemmar om tillsynsmyndighetens lögner. Det borde ha funnits en paragraf som ålade myndigheten att hålla sig till sanningen och även framhålla en verksamhets fördelar. Det skulle då inte ha skiljt sig från en åklagares skyldigheter i samband med åtal för brott mot brottsbalken. Som det nu är medverkar vattenlagstiftningen till att odemokratiska metoder används. Allra helst skulle jag vilja se att vattenvårdsfrågor lyftes bort från Lst., eftersom jag anser att deras kompetensnivå inte är tillräcklig för att förstå vidden av det egna agerandet. Istället skulle jag vilja se en form av zonindelning, där olika klimatförhållanden och kommande klimatförändringar tillvaratas. I en sådan organisation skulle bl.a. ingå SMHI, SGI, MSB, marinbiologer, zoologer och andra föreningar och organisationer, som har begrepp om nuvarande förhållanden men också kan se framtida förändringar. Ja drömma kan man ju. Gunnar Olsson Ugerups Mölla

En god tanke tenderar att sluta i katastrof om den saknar eftertanke. Läs varför här !

Bösamöllan i Kävlingeån i Skåne befinner sig sedan 2012 i ett tillståndsansökningsförfarande.  Slutförhandlingen i Mark- och Miljödomstolen avslutades i början av juni. Man inbillar sig då att nya framställningar i ärendet  knappast kan komma i fråga.  Men nya protester inkommer, varför uppskov generöst lämnas. Grundiden var att tillstånd skulle sökas med utgångspunkt att  kraftverket skulle byggas på nytt. Det är orsaken till att vi ibland får frågor från  myndigheter om den anläggning vi ”tänker bygga”.  Då kan man också förstå varför det plötsligt är så angeläget att man har ”rådighet” över hela dammområdet. Den som besitter enkelt bondförstånd måtte förstå att man hade full rådighet när fördämningen byggdes. Därefter har kartritare ritat in kommun- och häradsgränser mitt i åfåran och då hamnar halva dämmet på grannens sida.  Kammarkollegiet, som tydligen inte är en institution av största vitterhet rider hårt på detta faktum och hävdar därför bestämt att tillstånd inte kan ges när full rådighet inte råder.  Salig Dumbom frodas i högönsklig välmåga och man blir mer och mer övertygad om att nationens juridik m.m.  befinner sig i fritt fall. Utan att ha minsta praktisk kännedom om drift av vattenkraftverk anser man att skyddsgallren före turbinerna gott kan ha ett spalt avstånd mellan plattstålen om 10 mm. Varför inte 5 mm eller ännu hellre 1 mm? För all denna dråpliga knivkastning har vi hittills erlagt till advokater m. fl. mer än 900000:-. Miljonen och konkursen närmar sig och detta i ett land man trodde värnade om den privata äganderätten. Åke Stridh Bösamöllan Läs mer här om denna historiska kulturmiljö som hotar bli förstörd om myndigheterna får råda. Webbmaster

Näckån energi får klartecken för bygget av ett nytt kraftverk i Näckån öster om Sysslebäck. Högsta domstolen kommer inte att pröva ärendet. Läs artikeln här !

”När dagens barn blir gamla kommer de inte att leva i en demokrati utan i en teknokrati eller en diktatur. Det är så in i helvete sorgligt. Jag är ledsen att säga det, men jag är 100 procent säker. Vi håller på att avveckla demokratin.” Det är förre socialdemokratiske partiledaren och numera Sveriges ambassadör på Island, Håkan Juholt, som uttryckt sin mening, och han fortsätter, ”Jag tror inte att hotet är en diktatur med rullande stridsvagnar på Sergels torg, utan ett expertstyre där vi inte låter landet styras av medborgarnas värderingar. Demokratin glider oss ur händerna. Färre vill bli folkvalda, partierna tonar ner ideologin.” I några korta meningar uttrycker sig en klok människa om vad något tusental damm- och vattenverksamhetsutövare redan vet. Vi har väl många gånger ställt oss frågan om vi fortfarande lever i en demokrati när vi utsätts för diktatoriska ingrepp. För hur kan en demokrati medverka till att lagligen åtkomna fastigheter, får brukanderätten inskränkt och med tvång ska förstöras, istället för att omfattas av landets grundlagar, som ska förhindra just sådana övergrepp från det allmännas sida. Det är fastigheter där ägarna med vedermödor och ekonomiska utlägg kunnat bevara dess kulturhistoriska värde. Alice Bah Kuhnke har i landet det yttersta ansvaret för att kulturhistoriska byggnader och anläggningar bevaras till eftervärlden. Hon har inte lagt två strån i kors för att bevara dem. Istället passar hon på att ge Juholt en känga när hon säger ”Det är ju anmärkningsvärt. Det är ju ambassadörers, precis som regeringens, uppgift att föra fram korrekta bilder av vårt land och främja vårt land i världen.” Jag ska ge en korrekt bild av hur det här landet styrs, så får vi se om det är den Bah Kunhke kommer att förmedla på sina världsomspännande resor, eller om hon hellre kommer att försvara den framväxande teknokrat- och byråkratdiktaturen. För ett tag sedan blev jag uppringd av en kvinna, som är ägare till en kvarn, och som ville ha råd eftersom hon var i färd med att sälja kvarnen. Dämmet till kvarnen revs ut i september 2014 av Länsstyrelsen i Skåne. Ägaren hade förespeglats att kostnaderna för att söka tillstånd och att bygga fiskväg skulle bli väldigt höga. Hon gick därför med på att dämmet fick ”sänkas av” utan att det kostade henne något. Hon hade uppfattningen att man skulle ta ner lite på dämmet så att det skulle bli små förändringar i omgivningen. Man rev istället ut hela den stenlagda delen av dämmet, vilket fick till följd att 100-talet ton sediment spreds på bottnen av vattendraget och fyllde en damm längre nerströms. I efterhand har länsstyrelsen låtit göra en kulturhistorisk värdering av 13 anläggningar i vattendragen. Två av dem bedömdes ha höga kulturhistoriska värden. En av dem var den där utrivningen skett. Den andra var den som fått dammen sedimentfylld. Utredaren kommenterar utrivningen som följer: ”Med dammen som kraftkälla skulle det även vara möjligt att återuppta kvarnens drift. Som enskilt objekt tingar kvarnbyggnaden ett mycket högt kulturhistoriskt värde men har p.g.a. utrivningen påverkats negativt, då den i nuvarande tillstånd inte går att driva. Dammen vid Stendalmöllan är avsänkt vilket ur kulturmiljösynpunkt har givit en negativ påverkan på helhetsmiljön. Ägaren har under ett år försökt sälja fastigheten. Hon har haft tre intressenter som velat köpa fastigheten om den varit intakt med damm. Någon av dem hade haft för avsikt att bygga upp ett kvarnmuseum, eftersom den mesta utrustningen finns kvar. Försäljningen begränsas också av strandskyddet. Det är inte troligt att det går att sälja fastigheten i nuvarande skick. Troligare är då att den gamla kvarnen kommer att förfalla, när inkomster till underhållet uteblir. Våra byråkrater har i så fall sett till att en fastighet som i ursprungsskicket hade varit värd ca 5 miljoner SEK blir värdelös efter diktatorernas framfart. Juholts uttalande är ett försök att varna för en framväxande byråkrat- och teknokratdiktatur. Som vi sett i våra ärenden är regeringen inte intresserad av att stoppa tjänstemännens självsvåldiga framfart, utan avhänder sig istället sina folkvalda åligganden och försöker tysta den som pekar på det sjuka tillståndet. Gunnar Olsson Ugerups Mölla