Enligt Älvräddarnas överstepräst är de minsta 1700 kraftstationerna till antalet och inte oersättliga – då räknar han ett och ett. Med det tänket är vindkraftverk ett och ett liksom varje enskilt tak med solceller onödiga. Varje kWh behövs! Angående Borgs art Land 9 dec 2022

Ingen har väl kunnat missa att i Tidöavtalet och regeringsförklaringen sägs att "Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas". Detta är vad SVAF arbetat för, nu gäller det att pausen utnyttjas till de grundliga revideringar av regelverk och myndighetsstruktur som krävs.  Ingen som de senaste åren läst tillkännagivanden och motioner i riksdagen kan vara förvånad över pausen. Regeringen är orolig över konsekvenserna för elförsörjningen och för vad som kan hända med den småskaliga vattenkraften. I detta dokument lägger SVAF fram de förändringar som vi anser nödvändiga för att Sveriges vattendrag ska få en bättre miljö inom ramen för EU-rätten men utan att befintliga verksamheter (som inte bara är vattenkraftverk) ska rivas ut eller vingklippas så att bara nedläggning återstår. Att det är många och långtgående förändringar som krävs beror på att de vattenförvaltande myndigheterna inte skytt några medel för att komma åt vattenkraften. SVAF-dokumentet är tio sidor och tar en stund att läsa och begrunda. Här gör vi ett försök att i sju punkter sammanfatta vad vi ser som viktigast. Men nöj dig inte med att läsa bara detta! Vattenförvaltningen har saboterat omprövningsprocessen genom sin extrema tolkning och tillämpning, som inte har stöd i EU- eller svensk rätt och som strider mot riksdagens och regeringens beslut. Pausen måste användas till radikala förändringar av både regelverk och myndighetsstruktur, annars riskerar vi både katastrofala följder inom många samhällsviktiga områden och att omprövningarna drar ut i det oändliga. Det nya regelverket måste beslutas av politikerna och inte myndigheterna , det får inte finnas något utrymme för hur vattenförvaltningen ska tolka och tillämpa de avgörande frågorna. Det är miljöbalken och/eller de två förordningarna om vatten (VFF, FVV) som gäller. Endera av konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd är grund för klassificering som Kraftigt Modifierat Vatten. Damm utgör en Väsentlig Ändring av Fysisk Karaktär. Detta är grundbulten i förändringarna av regelverket och ska framgå i miljöbalken och/eller vattenförvaltningsförordningen (VFF). De äldre rättigheternas rättskraft måste preciseras ännu mer för att myndigheterna inte ska missbruka sitt påstådda tolkningsutrymme. Det ska stå i lag eller förordning. I den nationella planen (NAP) ska även de mindre vattendragen ha individuella riktvärden för högsta tillåtna produktionsminskning, som ska vara 6,5 %. Egentligen borde riktvärdena handla om önskvärda produktionsökningar. De som inte accepterades i NAP ska få en ny möjlighet att ansöka. Nedläggning av berörda delar av Havs- och vattenmyndigheten och hela de fem regionala vattenmyndigheterna. Länsstyrelserna organiseras om så att alla kompetenser (beredskap, energi, kultur, landsbygd, miljö m fl) ingår i den enhet som ansvarar för länsstyrelsens medverkan i omprövningsprocessen. Vad göra i pausen Thomas Sandberg, professor em (072-7318650) Alsterkraft AB Skivlingsvägen 4         Alstervägen 15 SE 756 45 Uppsala     380 44 Alsterbro +46 (0)18 300364       0481-50002 thomas.sandberg@alsterkraft.se

De inledande omprövningarna av svensk vattenkraft är i gång och de pekar tyvärr mot en rejäl uppförsbacke. När civilutskottet våren 2018 behandlade regeringens proposition Vattenmiljö och vattenkraft klargjorde man entydigt att urminnes hävd (och andra äldre rättigheter) skulle behandlas som tillstånd enligt miljöbalken. Trots detta har myndigheterna inom vattenförvaltningen försökt att på olika sätt ifrågasätta rättskraften hos främst urminnes hävd. En dom av mark- och miljööverdomstolen har sedan komplicerat frågan ytterligare. Omprövning enligt den nationella planen (NAP) inleds av samverkan. I förordningen om vattenverksamheter 42 b § anges att: " Syftet med samverkan enligt 42 a § är att inför de individuella prövningarna av berörda verksamheter sammanställa det underlag som behövs för att 1. alla verksamheter inom en prövningsgrupp ska kunna förses med moderna miljövillkor på ett sätt som, i enlighet med 11 kap. 28 § miljöbalken, innebär största möjliga nytta för vattenmiljön och en effektiv tillgång till vattenkraftsel ..." . I denna regel är vattenmiljö och vattenkraft lika tungt vägande. Tyvärr visar inte de samrådsredogörelser SVAF tagit del av på någon jämnvikt. Vågskålen väger kraftigt över till vattenkraftens nackdel. SVAF har därför uppdragit åt advokat Viktor Falkenström att sammanställa en promemoria kring urminnes hävd och om rättsläget inför omprövningarna. Läs dem nedan. Urminnes hävd 220803 Omprövningarna 220727

Stamnätet utslaget – hur ordnar vi elen lokalt? Välkomna fysiskt eller digitalt måndag 7 juli. Program, plats och länk finner du här .

Ta dig gärna tid och lyssna på denne kloke värmlänning! Följ länken !

Ofta talas det om att vattenkraften orsakar stor åldöd. Vattenkraften blir ett samlingsnamn där man inte skiljer på stora och små verk. Det är ungefär lika begåvat som att tycka att en RR och en VW‐bubbla har samma egenskaper. Vi har 208 stora vattenkraftverk, som genom sina enorma vattensluk skapat stor gallerdöd av bl.a. ål. Den småskaliga vattenkraften består av ca. 1900 verk, där de minsta (s.k. mikrokraftverk) i regel gamla kvarnar eller annan vattenverksamhet, som ställts om till elproduktion, har funnits i flera hundra år. Dessa små verk har aldrig utgjort något hot mot ålbeståndet. Det bevisas genom de enorma ålfångster som fiskarna på den skånska ålakusten bärgade på senare hälften av 1950‐talet. Det var ål, som vandrat upp i vattendragen runt Östersjön vid inledningen av andra världskriget. I vattendragen snurrade vid denna tid hundratusentals turbiner i olika kvarnar (både lagliga och olagliga) för att säkra mjölproduktionen. Femtiotalets rekordfångster hade inte varit möjliga ifall vattenmyndigheternas påståenden om mikrokraftverkens stora åldöd haft någon relevans. Detta är inledningen till Gunnar Olssons, Ugerups Mölla, artikel. Läs hela artikeln här !

Hur mycket fisk fastnar egentligen på intagsgaller vid småskaliga vattenkraftverk i Sverige?Denna fråga, och ett antal tänkbara parametrar till detta har utretts i bifogad rapport med syftet att ta fram ett underlag för att kunna svara på frågan. Länk till rapporten.

Föreningen lämnar ett stort antal synpunkter på förslaget till vägledning, där vi genomgående underkänner förslaget. Detta är ännu ett försök från HaV:s sida att använda EU:s vattendirektiv och CIS-dokument på ett sätt som aldrig varit avsikten och som går stick i stäv med riksdagens och regeringens upprepade beslut om att fullt ut nyttja EU-rättens möjligheter till att avväga olika samhällsintressen av att använda vatten mot varandra. Den grundläggande mekanismen för detta är just det förslaget behandlar, att förklara vattenförekomster som kraftigt modifierade vatten. Med tanke på att den svenska vattenförvaltningens hittillsvarande arbete lett till att enbart 2,9 % av vattenförekomsterna KMV-klassats pga vattenkraft mot t ex Norge 10,5 % behövs verkligen en ny vägledning som sätter stopp för (vatten)myndigheternas extremistiska utsvävningar. Det nu föreliggande förslaget går dock i rakt motsatt riktning. Det kan inte betecknas som annat än en ren skandal. Läs yttrandet här !

Vägledningen  och HVMFS 2017:20 och 2019:25 är HaV:s restriktiva tolkning av RDV och följer inte regeringens och riksdagens beslut att KMV skall tillämpas ”fullt ut” enligt vad RDV tillåter. Vägledningen saknar naturlig logik Dammar, som huvudsakligen har avgjort påverkansanalysen och statusklassningen, blir  plötsligt   obefintliga  när det kommer till KMV-bedömning. Vid normsättning och åtgärdsförslag återuppstår  dammarna plötsligt igen  som de fysiskt största hindren för att nå god status. Många bäckar små gör en stor å Ett stort antal små bidrag leder i slutändan till något som är omfattande. Det går inte att relativisera samhällsnyttiga verksamheter efter storlek. En liten magasinering i ett mindre vattendrag eller i en liten sjö kan ha stor samhällsnytta med liten påverkan i det lokala perspektivet. Läs våra detaljerade synpunkter här !

HaV:s förslag till vägledning för N2000 och MKN fick stark kritik av SVAF i ett yttrande 20 september. SVAF kan konstatera att HaV:s förslag till vägledning riskerar att allvarligt hota alla verksamheter, som bedrivs i vattendrag med Natura 2000 klassning. För den småskaliga vattenkraften är detta hot än mera konkret och kan i praktiken medföra att många kraftverk måste rivas ut. Detta då den lösning som föreslås kommer att leda till tillståndsprövningar och bedömningar som kommer att medföra att så hårda krav ställs på verksamhetsutövaren att det troligen endast är genom utrivning eller avslutad verksamhet, som man kan uppfylla den uppdaterade normen. På annat sätt går det inte att tolka vägledningen. Och det är inte troligt att detta är vad Riksdag och Regering har avsett när uppdraget gavs åt HaV. Tvärtom pekar allt på att syftet har varit något helt annat. Arbetet måste göras om från grunden och i detta måste inbjudas representanter från de verksamhetsgrenar som kommer att påverkas av de nya förslagen. En djupare analys där problematiken belyses från alla upptänkliga synvinklar och där behovet av lagstiftning får ses som enda sättet att hantera frågan. För om det nu aktuella förslaget accepteras som vägledning kommer det med all säkerhet inte bara kraftigt negativt påverka SVAF:s medlemmar utan även centrala delar av svensk industri och infrastruktur. Läs vårt remissyttrande här !

I en skrivelse till riksdagens miljö- och jordbruksutskott den 18 augusti sammanfattade SVAF vad politiken måste ta tag i. EU-rätten kräver inte utrivning av dammar och kraftverk av miljöskäl. Ramvattendirektivet (RDV) syftar till att ”främja en hållbar vattenanvändning (artikel 1 b). RDV (liksom vattenförvaltningsförordningen, VFF) listar ett tiotal samhällsintressen av att bruka vatten (artikel 4.3), där den småskaliga vattenkraften bidrar till många. Läs vår skrivelse här !

HaV:s vägledning för samverkansprocessen är ett värdefullt dokument för att förstå och förbereda sig för samverkan. Under den närmsta 20-årsperioden ska majoriteten av Sveriges vattenkraftverk med tillhörande regleringsdammar förses med moderna miljövillkor. Detta ska ske på ett samordnat sätt i enlighet med den tidsplan som följer av bilagan till förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter (nedan vattenverksamhetsförordningen) samt utifrån den nationella helhetssyn som följer av nationella planen för moderna miljövillkor (nationella planen) som beslutats av regeringen. Det framgår av 11 kap. 28 § miljöbalken att helhetssynen i nationella planen ska vara vägledande så att resultatet av omprövningarna leder till största möjliga nytta för vattenmiljön och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Läs hela vägledningen här !