Filmprojektet
SVAF har producerat och kommer att producera filmer som behandlar aktuella områden som miljöanpassning, nättjänster, omprövningen och utrivningshotet riktat mot våra dammar. Förutom matnyttiga tips och inspiration kan filmerna användas för opinionsbildning.
Det är fritt att dela och nyttja våra filmer. De filmer vi hittills producerat återfinns nedan med beskrivningar. Vi tar tacksamt emot tips på nya filmprojekt.
Arbetsgruppen består av Gustaf Hellström och Hans Teimert.
_edited.jpg)
Syftet med filmprojektet är att så konkret som möjligt åskådliggöra möjligheter och utmaningar inom områden som teknisk utveckling och miljöanpassning.
SJÖDÖDEN
Merparten av alla dammanläggningar ska enligt lag miljöanpassas.
Som myndigheterna nu tolkar lagstiftningen blir anpassningen då det ofta krävs omfattande fiskvägar och andra åtgärder som inte alltid tar hänsyn till om behoven verkligen finns eller om orimliga kostnader uppstår orimligt dyr.
Tusentals dammar riskerar därför att rivas och uppdämda vattenytor och sjöar att avsänkas, till stort men för natur-, kultur- och boendemiljöer.
Ett antal dammar har redan rivits då ekonomin befaras bli ohållbar.
SVAF arbetar för att få till en rimlig och behovsprövad miljöanpassning där så att många dammar kan bevaras för framtiden. Vi behöver dessa för att hantera höga och låga flöden samt för att producera förnyelsebar energi.
Filmen beskriver fysiskt och känslomässigt konsekvenserna av nyligen utrivna dammar och där det planeras för utrivning, allt för att ekonomin inte klarar nuvarande krav på miljöanpassning.
VATTENKRAFTEN OCH ELBEREDSKAPEN
I elektricitetens barndom försörjde ett stort antal små och större kraftverk landsbygd och städer med el från i början lokala elnät som sedan knöts samman till det riksomfattande elnät vi har idag. De lokala näten med sina ofta flertalet mindre kraftverk samkörde och kunde tillsammans upprätthålla elförsörjningen lokalt.
Kunskap och utrustning för att upprätthålla elförsörjningen lokalt under ofredstid har av naturliga skäl förfallit under lång tid.
Myndigheterna anser att den småskaliga vattenkraften inte behövs eller har svårt att bidra med elberedskap inför exempelvis ett krig. SVAF håller definitivt inte med om det och arbetar för att vi med våra ca 1000 MW fördelat på många anläggningar, ofta i närheten av förbrukningen ska kunna bidra i ett skarpt läge.
Ett antal goda exempel på initiativ som bevisar vår övertygelse har genomförts och planeras i skrivande stund.
Filmen beskriver det goda exemplet Ludvika kraftverk.
SMÅSKALIG VATTENKRAFT - ETT ENERGISLAG MED MÅNGA STYRKOR
Den småskaliga vattenkraften och dess elproduktion har ofta vuxit fram vid dammar som sedan mycket lång tid nyttjat vattenkraften till drift av kvarnar, sågverk, smedjor och hyttor.
Det finns idag ca 2000 småskaliga vattenkraftverk med en effekt understigande 10 MW och med en sammantagen produktionsförmåga av cirka 5 TWh, vilket ungefär motsvarar hela Göteborgs elförbrukning.
Småskalig vattenkraft med dess dammar tillför vårt samhälle;
-
Grön förnyelsebar elproduktion.
-
Stabil och planerbar effekt som kan stötta elnätet då vind- och solel tryter.
-
Bidra till elberedskap i ofärdstider. Många små anläggningar är svårare att slå ut än få stora. Hellre lite el än ingen alls.
-
Bidra med uppdämt vatten vid perioder med värmeböljer och nederbördsbrist. I ett havererande klimat kan detta få stor betydelse för exempelvis livsmedelsförsörjning, brandbekämpning och för att rädda den biologiska mångfalden i vattendragen.
-
Våra tusentals dammar bidrar till bevarandet av boende- och kulturmiljöer.
En hel del dammar har negativ påverkan på exempelvis fiskars fria vandring. Men med en rimlig och behovsprövad miljöanpassning kan vi lösa det mesta och ändå ha våra dammar och kraftverk kvar.
För närvarande ser det dock inte så ljust ut. Myndigheters tolkning av lagstiftningen är i många fall kompromisslös och riskerar i onödan att leda till dammutrivningar. Svensk Vattenkraftförening arbetar hårt för att ändra lagstiftning och förordning så att en rimlig miljöanpassning kommer till stånd.
VATTENKRAFTEN OCH KULTUREN
Vattnets kraft har nyttjats sedan medeltiden för driften av kvarnar, sågar, smedjor och hyttor.
Det finns fortfarande kvar ett stort antal äldre dammanläggningar med bevarade verksbyggnader som vittnar om hur vattnet nyttjats i äldre tider och som idag är välbesökta utflyktsmål med högt kultur- och bevarandevärde.
Den pågående miljöanpassningen av vattenkraft utgör ett starkt hot mot dessa kulturmiljöer då det ofta ställs så höga krav på exempelvis fiskvägar och deras utformning att kulturmiljön påverkas negativt och att kostnaderna då blir orimligt höga i förhållande till nyttan. Det finns en risk att detta kommer att leda till utrivningar av dammar med höga kulturvärden.
Filmen behandlar Järle kvarndamm, Nora kommun, som nu ska rivas ut i enlighet med domstolsbeslut. Ägaren Naturvårdsverket köpte kvarnen och dammen 1976 med avsikten att bevara kulturmiljön för framtiden. Men nu har Naturvårdsverket beslutat att riva dammen som miljöanpassning trots att det finns fungerande alternativ framtagna på fiskvägar som möjliggjort ett bevarande av dammen och uppdämningen av vattnet.
Myndigheterna måste sansa sig och lagstiftningen ändras så att kulturmiljöer liknande Järle kan räddas för framtiden.
DET KOMPLEXA ELSYSTEMET
I elektricitetens barndom fanns det kanske 3000 mindre vattenkraftverk som var och en upprätthöll ett eget litet lokalt elnät ikring bruket, en by eller ett mindre samhälle. Då elförbrukningen steg blev det ohållbart för de mindre producenterna och de lokala elnätet spanns ihop under ett antal decennier fram till det stadiga rikstäckande elnät vi idag har.
Vårt elnät har idag nya prövningar exempelvis i form av en stor andel vindkraft som producerar mycket el då det blåser men lite då det är vindstilla. För att balansera ut den ojämna vind- och solel produktionen balanserar vattenkraften med sin reglerbara och planerbara elproduktion.
Våra småskaliga kraftverk har tillsammans en effekt av cirka 1000 MW som utgör en del av reglerbidraget. Vi har även möjlighet att bidra till elberedskap i ofärdstider med 2000 mindre vattenkraftverk, strategiskt spridda i närheten av elförbrukningen. Filmen behandlar de elnyttor som den småskaliga vattenkraften idag har och vilka nyttor vi skulle kunna bidra med om vi lyckas övertyga våra inte alltför aktiva myndigheter om den saken.
FISKARNAS BEHOV OCH BIOLOGI
Människan har stört flora och fauna i våra vattendrag och sjöar under århundraden med dammar, infrastruktur, brukande av jord- och skogsmark samt med kemiska utsläpp i luft och vatten. Till detta kommer ett havererande klimat samt invasiva arter i ökande omfattning, varav en del vill simma upp i våra vattendrag.
Det har under lång tid gjorts godhjärtade, mer eller mindre lyckade åtgärder, en del snudd på katastrofala, för att kompensera människans påverkan. Nu är det dags för en riksomfattande långsiktig strategi för att komma tillrätta med vattenkraftens negativa påverkan genom den Nationella Planen för omprövning av vattenkraften.
Starten av omprövningen har inte börjat bra, det som var tänkt som en smidig dialog mellan verksamhetsutövare och myndigheter om vad flora och fauna behöver har kraschlandat i en ohållbar situation där orimligt höga generella krav ofta ställts på åtgärder. Brist på kunskap om lokala förhållanden historiskt och vad som hänt fram till idag och inte minst varför är en brist i samverkansprocessen.
SVAF arbetar för en rimlig och behovsprövad anpassning i varje anläggning.
Fiskerikonsulenten Erik Sjölander bjuder i filmen på en överblick i fiskars biologi, genetik, vad de vill och behöver. Samt vad som är rimligt att satsa på för att skapa bättre förhållanden. Erik ger även exempel på vad missriktade åtgärder i brist på kunskap kan och har lett till i vattendrag och sjöar sedan lång tid.
FISKVÄGAR
Vid de dammar där det finns ett utrett och rimligt behov av fiskvandring upp- och nedströms kommer det i omprövningen att ställas krav på fungerande fiskvägar.
I filmen berättar Johan Lind, Vattenbyggnad i Sverige AB, om de mest förekommande typerna av tekniska och naturlika fiskvägar vi kan använda oss av.
Vi får veta mycket om vilka lösningar som passar olika målarter och förutsättningar på plats.
Ekonomisk och behovsprövad dimensionering av fiskvägar och dess flöden tas upp i filmen